Från metodik till forskarutbildning i pedagogiskt arbete

Kärnan i en lärares uppdrag är att undervisa. Men hur lär man sig det? I takt med att synen på skolan, läraren och eleven förändrats har svaret på den frågan förändrats på en rad olika sätt under de 150 år som det bedrivits lärarutbildning i Dalarna.

Du besöker just nu vår digitala utställning

Du besöker just nu Högskolan Dalarnas digitala utställning som uppmärksammar 150-årsfirandet av lärarutbildningen i Falun. 

Metoder för kunskapsöverföring

Text: Anders Persson, docent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Högskolan Dalarna.

Under senare delen av 1800-talet kom den så kallade växelundervisningen (där de äldre eleverna i den unga folkskolan förväntades ta stort ansvar i utbildningen av de yngre) att ersättas med vad som närmast skulle kunna beskrivas som lärarledd klassumsundervisning. Under 1800-talets sista decennier kom därmed en hel del av den pedagogiska undervisningen att baseras på en idé om att läraren, med ett antal påförhand givna metoder, skulle överföra sin kunskap till eleverna. Kopplingen till kyrkan var stark. I såväl de blivande folkskollärarnas och deras elevers utbildning utgjorde katekesen en given hörnsten. Lärarutbildningens rektor är ofta prästvigd och biskopen och stiftet ansvarar för seminariets verksamhet. 

Blivande lärarinnor i klassiskt möblerat klassrum
Bildtext: Blivande lärarinnor i klassiskt möblerat klassrum Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.

Blivande lärarinnor i aulan.
Bildtext: Blivande lärarinnor i aulan – som på många sätt påminner om en kyrksal. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.

Blivande lärarinnor instrueras i sångsal.
Bildtext: Blivande lärarinnor instrueras i sångsalen Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.

Reformpedagogiska idéer riktar intresset mot eleven

I takt med att det svenska samhället demokratiserades kom också folkskolan och dess lärares uppdrag att förändras. Under 1920-talet kan vi se hur de blivande lärarinnorna i Falun läser reformpedagogiska texter av John Dewey och Johann Heinrich Pestalozzi. Metodikpedagogiken kritiseras och istället betonas värdet av att utforma en undervisning som möter den enskilde elevens behov och intressen. Det görs tidiga försök med skolradio och estetiska arbetsformer. Både lärare och elever förväntas fostras till medborgare.

Äldre foto på elever på skolresa.
Bildtext: Att lämna klassrummet för besök och skolresor blev en viktig del av det unga 1900-talets lärarutbildning. Här besöker lärarutbildare, blivande lärarinnor och eleverna på Falu övningsskolor Vidablick. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.

Efter andra världskriget intensifierats det politiska arbetet för att få till stånd en gemensam enhetsskola för alla svenska barn, det som sedermera kom att bli grundskolan. Parallellt med denna reform diskuteras också styret och utformningen av lärarutbildningen. I slutet av 1960-talet ersätts de så kallade folkskoleseminarierna av de så kallade Lärarhögskolorna (I Falun sker detta 1968–1970). Redan 1977 övergick dock lärarutbildningen i den då nybildade Högskolan Falun-Borlänge. I Dalarna, liksom i resten av landet, kom nu lärarutbildningen att akademiseras. I Falun vinner ämnet pedagogiskt arbete forskarutbildningsrättigheter 2017 och i dagens lärarutbildning bedrivs undervisningen både av erfarna lärare och verksamma forskare.

Senast granskad:
Senast granskad: