Inför att en process för inrättande startar beslutas institutionernas strategiska målsättningar i en verksamhetsplan. På samma sätt fastställer lärarutbildningsnämnden målsättningarna för lärarutbildningsområdet. I dessa verksamhetsplaner presenteras önskade inrättanden. Processen för inrättande av utbildning följer därefter normalt dessa steg:
- kontakt med verksamhetsstödet
- framläggning i institutionsledningsråd eller (för lärarutbildningsärenden) lärarutbildningsnämnden
- framläggning vid rektors beslutsmöte
- förhandspresentation i UFN eller, för forskarutbildningsfrågor, FUN
- utarbetande av fullständig ansökan, presentation av denna vid IL eller lärarutbildningsnämnden samt behandling i UKU
- UFN:s behandling av ansökan (detta innefattar behandling i XU respektive FUN)
- beslut av rektor
- UFN:s beslut av utbildningsplan (i de fall ansökan gäller utbildningsprogram) eller beslut
Verksamhetsstödet ger råd både när det gäller processen för inrättande och framställningen av ansökan enligt anvisade mallar (se länk till mallar på höger sida). Överenskommelse om eventuell anpassning av mallarna för det aktuella ärendet görs i detta steg.
Inrättande sker efter kvalitetsgranskning av utbildnings- och forskningsnämnden (UFN) alternativt Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Granskningen sker utifrån ett antal uppställda kvalitetskrav, se avsnitt 3 i Regler för inrättande och nedläggning av ämne, huvudområde, yrkesexamen och utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå. Rektor fattar efter kvalitetsgranskning beslut.
Inrättande av ämne
Ett ämne representerar ett kunskapsområde inom vilket forskning och utbildning bedrivs, och som omfattar en uppsättning teorier, begrepp, metoder och tillämpningar. Forskning inom ämnet bidrar till utveckling av dessa, eller till nya teorier och metoder.
För varje ämne ska det finnas en definition. Bland annat används den för att avgöra ämnestillhörighet för kurser, göra bedömningar vid tillgodoräknande och validering. Definitionen ska vara kortfattad och den ska precisera ämnets kärna. Eventuell lokal profilering för ämnet vid högskolan ska framgå. En mer utförlig ämnesbeskrivning ska tillföras ansökan om inrättande.
Alla lärare har sin huvudsakliga hemvist i ett ämne. Ämneskollegiet, som innefattar ämnets lärare, arbetar med att utveckla och säkerställa kvaliteten i ämnets utbildnings- och forskningsverksamhet. Lärare från andra ämneskollegier med kompetens som är relevant för kunskapsområdet kan med fördel bidra till utbildnings- och forskningsverksamheten i ämnet.
Ämnesdefinitionen fastställs av rektor i samband med att ett ämne inrättas. Inom ett ämne erbjuds utbildning i form av kurser, vilka kan ges som fristående, som specificerade kurspaket och som kurser i utbildningsprogram. Kurser har alltid en ämnestillhörighet, vilket framgår av kursplanen.
Forskarutbildningsämne
Ett forskarutbildningsämne utgör ett avgränsat kunskapsområde och omfattar en uppsättning teorier, begrepp, metoder och tillämpningar. Forskning inom ämnet bidrar till kunskap om och utveckling av dessa.
Generellt gäller att forskarutbildningsämnet ska kunna beskrivas som ett kunskapsområde med egen benämning. Forskarutbildningsämnen inrättas av rektor när ett dokumenterat behov inom utbildningsverksamheten finns och efter särskild granskning av UFN mot uppställda kriterier (se avsnitt 3).
I samband med inrättandet utser rektor även en värdinstitution för forskarutbildningsämnet. För varje forskarutbildningsämne ska det finnas en definition. Definitionen ska vara kortfattad och precisera forskarutbildningsämnets kärna. I de fall lokal profilering för forskarutbildningsämnet finns vid högskolan ska denna framgå. Definitionen beslutas av rektor i samband med att ett forskarutbildningsämne inrättas. I de fall den behöver ändras bereder ämnesansvarig ärendet och rektor.
Inrättande av huvudområde
Generella examina utfärdas med huvudområden, på grundnivå (högskoleexamen och kandidatexamen) och på avancerad nivå (magisterexamen och masterexamen). Ett huvudområde är det huvudsakliga kunskapsområdet i en generell examen. Enligt högskoleförordningen (HF), bilaga 2, krävs för en kandidatexamen ”successiv fördjupning” inom det huvudsakliga området för utbildningen (huvudområdet), och för magister och master krävs ”fördjupning”. För högskoleexamen ställs inga krav på fördjupning.
Nya huvudområden inrättas av rektor efter särskild granskning av UFN mot uppställda kriterier, se avsnitt 3 i Regler för inrättande och nedläggning av ämne, huvudområde, yrkesexamen och utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå.
För masterexamen krävs ansökan till UKÄ, om huvudområdet inte faller inom ramen för något område där UKÄ redan beviljat examenstillstånd, se avsnitt 3 i Regler för inrättande och nedläggning av ämne, huvudområde, yrkesexamen och utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå.
Inrättande av yrkesexamen
Högskolan äger rätt att inrätta och utfärda examen i inriktningar inom yrkesutbildningar för vilka UKÄ beviljat examenstillstånd.
För ny yrkesexamen som inte faller inom de examenstillstånd som Högskolan Dalarna har, krävs ansökan hos UKÄ innan inrättande (se avsnitt 3). Examen med inriktning inom lärarutbildning kräver alltid ansökan om särskilt examenstillstånd hos UKÄ.
Samma interna kvalitetskrav gäller vid inrättande av yrkesexamina som för generella examina på motsvarande akademiska nivå, se avsnitt 3 i Regler för inrättande och nedläggning av ämne, huvudområde, yrkesexamen och utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå.
Inrättande av utbildningsprogram
Ett utbildningsprogram är en sammansättning av olika kurser som leder fram till generell examen, yrkesexamen eller båda. Examensbenämningen framgår av programmets utbildningsplan.
Nya utbildningsprogram inrättas av rektor efter särskild granskning av UFN mot uppställda kriterier, se avsnitt 3 i Regler för inrättande och nedläggning av ämne, huvudområde, yrkesexamen och utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå.
Vid behov inrättas nytt huvudområde i samband med inrättande av utbildningsprogram, även detta efter särskild granskning av UFN mot uppställda kriterier.
Nedläggning av ämne, huvudområde, yrkesexamen, utbildningsprogram eller programspecifik inriktning
I vissa fall kan ett ämne, ett huvudområde, en yrkesexamen, ett utbildningsprogram, eller programspecifik inriktning behöva läggas ned, av strategiska skäl eller av kvalitetsskäl.
Initiativ till förslag om nedläggning eller uppehåll kan komma från UFN, från ansvarig institution eller från rektor.
Institutionen gör en konsekvensanalys där utbildningens akademiska värde, studentsituation, personalsituation och ekonomi belyses för alternativen att lägga ned, tillfälligt göra uppehåll eller att behålla utbildningen. Samråd ska göras med andra berörda institutioner och programansvariga. Institutionens bedömning lämnas av prefekt till UFN.