Du besöker just nu vår digitala utställning
Du besöker just nu Högskolan Dalarnas digitala utställning som uppmärksammar 150-årsfirandet av lärarutbildningen i Falun.
Lärarutbildning i Dalarna – från villasalonger till före detta Domushus
Text: Anders Persson, docent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning.
De första åren efter det att Falu Folkseminarium inledde sin verksamhet, bedrevs undervisningen i en rad olika temporära lokaler (exempelvis det så kallade Centrumhotellet). År 1882 flyttade dock Folkskoleseminariet in i mer permanenta lokaler strax öster om Stora Kopparbergs kyrka, där utbildning bedrevs fram till 1915. Byggnaden var dock långtifrån idealisk för undervisning. En av dåtidens lärarutbildare, Valborg Olander, har exempelvis vittnat om hur de som skulle ha undervisning i någon av salongerna i ändarna av byggnaden, behövde ta vägen genom andra klassrum.
Bildtext: Den första permanenta seminariebyggnaden (1882-1915) ligger strax öster om Stora Kopparbers kyrka och finns fortfarande kvar. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Flytt till nya byggnader år 1915
Flytten på några hundra meter till den inför höstterminen 1915 nyuppförda seminariebyggnaden på Kyrkbacken, beskrevs av de inblandade som en ny fas i Faluns lärarutbildning. Här samlades både folkskoleseminariet och småskoleseminariet (det senare hade tidigare bedrivit sin verksamhet i en särskild byggnad på Mäster Jons gränd) i ett så kallat dubbelseminarium. Med en inredning som i flera avseenden fångade upp tidens jugendideal och salar anpassade efter olika skolämnen beskrevs byggnaden som toppmodern. Här fanns exempelvis en gymnastiksal med ribbstolar och ringar, särskilda laborationssalar för kemi och fysik, samt specialutrustade salar för musik- och teknikundervisning. En del av dessa möbler och undervisningsmaterial används än idag.
Bildtext: Från 1915 och fram till början av 1990-talet bedrevs lärarutbildningen i Falun i de byggnader som uppfördes strax väster om Stora kopparbergs kyrka. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Den nya seminariebyggnaden kom inte bara att inrymma Faluns lärarutbildningar under tiden fram till det att seminariet fasades över i den så kallade Lärarhögskolan 1968–1970. Vid etableringen av det som först kom att heta Högskolan Falun-Borlänge (1977) och fram till det att verksamheten i början av 1990-talet flyttade upp till dagens lokaler på Lugnet, var detta också huvudsäte för högskolans Falu-verksamhet.
Dagens lokaler
Sedan vårterminen 2025 bedrivs Högskolan Dalarnas lärarutbildningar inte bara på Lugnet i Falun utan också i de nya lokalerna i Borlänge centrum. I det före detta Domhushuset har lokalerna moderniserats och anpassats för utbildningsverksamhet.
Bildtext: Nuvarande Campus Falun. Foto: Per Eriksson.
Bildtext: Nuvarande Campus Borlänge som invigdes hösten 2024. Foto: Linnea Hinz.
Biblioteket – ett rum för bildning
Text: Moa Hedbrandt, bibliotikarie Högskolan Dalarna.
Vad händer med ett bibliotek på drygt 100 år? Mycket, som tur är. Men nu liksom då är det en plats för litteratur och läsning.
Seminariets första bibliotek
Bildtext: Studenter i Faluseminariets bibliotek. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Seminariets allra första bibliotek kom till 1898 efter ett initiativ av Valborg Olander, som också skänkte 96 volymer som en första grundplåt för boksamlingen. Bilden är tagen 1915 i det nya biblioteket som inrättades när seminariet fick en ny byggnad för både folkskole- och småskolelärarseminarier.
Dåtidens litteratur
Bildtext: Några av de böcker som bevarats från äldre tiders lärarutbildning i Falun. Foto: Högskolan Dalarna.
På bilden ovan syns några av de volymer som skänktes av Valborg Ohlander. Bland titlarna hittas bland annat Lärobok Naturlära för folkskolor, Lärobok i Bibliska Historien, Räknekurs för seminarier och elementärläroverk. Många av böckerna finns fortfarande i bibliotekets ägo och kommer att visas på utställningen på Campus Falun i samband med 150-årsjubileet.
Dagens campusbibliotek
Idag är biblioteken samma lugna läsplats och rum för litteratur som för folkskoleseminariets studenter, men tjänar också som plats för grupparbeten, seminarier och debatter. 2020-talets lärarstudenter är en heterogen skara som ofta studerar på distans. Bibliotekets tjänster och resurser är tillgängliga online och stöd i bland annat informationssökning sker både på campus och digitalt.
Bildtext: Biblioteket på Campus Falun år 2025. Lokalerna invigdes 2014. Foto: Yasir Imam.
Bildtext: Biblioteket på Campus Borlänge 2025. Invigdes 2024. Foto: Ulrika Lundholm Ericsson.
Skolträdgård – från nytta till hållbar utveckling
Text: Johanne Maade, lektor i biologi.
Skolträdgården hade främst syftet att öka intresset och kunskapen om växter och odling – för att främja hälsan och självhushållningsförmågan hos befolkningen. På bilden nedan syns seminarister som utför grävarbete – trädgårdsarbetet ansågs i sig vara hälsofrämjande och fostrande. I odling fanns nyttoväxter såsom fruktträd, bärbuskar och grönsaker, men även prydnadsväxter förekom vilket visar att även det estetiska värderades.
Bildtext: Seminariet skolträdgård var belägen väster om den seminariebyggnad som invigdes 1915. Foto: Högskolan Dalarnas arkiv.
Bildtext: Skolträdgården fick stor plats när det nya seminariet planerades och invigdes 1915. Bild: Utdrag i seminariets verksamhetsberättelse 1915.
Bildtext: Blivande lärarinnor arbetar i seminariets skolträdgård. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Bildtext: Arbetet i skolträdgården ingick på schemat. Vid denna tid rymde de blivande lärarinnornas schema 36 lärarledda timmar undervisning i veckan under fyra år. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Skolträdgården i dagens lärarutbildning
Skolträdgården är även plats för lärande i nuvarande lärarutbildning. Estetiska värden och lärande för hållbar utveckling betonas snarare än nyttoaspekt och självhushållning.
Bildtext: Blivande lärare sår sommarblommor i olika mönster. Foto: Johanne Maad.
Övningsskolor: då och nu
Text: Karin Nordmark och Sofia Walter, Högskolan Dalarnas lärarutbildningskansli
Att blivande lärare får träna sina färdigheter i autentiska situationer inför kommande yrke har länge varit en viktig del i lärarutbildning. Övningskolorna blev en formaliserad del av folkskoleseminariernas verksamhet redan 1865. Övningsskoleverksamheten är i dag en permanentad del av lärarutbildningen, både nationellt och på Högskolan Dalarna. Omfattningen har dock varierat över tid. I dag omfattar lärarstudenternas verksamhetsförlagda utbildning (VFU), tidigare kallat praktik, sammanlagt 20 veckor. I ”Redogörelse för folkskoleseminariet i Falun 1962-63” anges att studenternas praktik utgjordes av tre en-veckorsperioder, alltså betydligt mindre än idag. Blickar man framåt kan man ana att kopplingen mellan teori och praktik kommer att få ännu större betydelse i lärarutbildningen, vilket bland annat syns i den nyligen presenterade lärarutbildningsutredningen.
Bildtext: Det nya seminariet innehöll lokaler där flera av övningsskolornas elever fick sin undervisning. En helt identisk klocka som den i bakgrunden av fotot hänger idag i en korridor i lokalen hyttan på Campus Falun. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv. 
Bildtext: Övervakad av övningslärare genomför blivande lärarinna undervisning på övningskola i Falun omkring år 1920. Foton: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Även formerna för de blivande lärarnas praktik har förändrats över tid. Falu folkskoleseminariums övningsskoleverksamhet kan närmast beskrivas som en integrerad del av lärarutbildningen. Fram till 1920-talet karaktäriserades undervisningen av mycket detaljerade lektionsutkast. Utrymmet för eleven att ställa egna frågor framstår närmast som obefintligt. Kunskapen ges av läraren och de frågor som ställs syftar till att kontrollera att eleverna uppfattat det som ska läras på ett korrekt sätt.
Bildtext: Blivande lärarinna och hennes elever vid övningsskolan. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Nutidens övningsskoleverksamhet
I dag är övningsskoleverksamheten inte detaljstyrd i samma utsträckning. Den bygger snarare på jämbördig samverkan mellan lärosäte och de skolor som tar emot VFU-studenter. Teori och praktik är mer sammanflätat och målsättningen är att vi ska lära av varandra.
På Högskolan Dalarna omfattar övningsskoleverksamheten idag både studenter i regionen och studenter runt om i landet: klassrumsbesök av högskolans lärare genomförs antingen på plats eller digitalt. Samarbeten med lärare i studenternas VFU-skolor sker i både digitala och fysiska varianter. Alla lärarstudenter, så väl de på campus som på nät, förtjänar att få en utbildning som förbereder dem för det kommande yrket genom att på olika sätt binda ihop teori och praktik.
Bildtext: Att blivande lärare får träna sina färdigheter i autentiska situationer inför kommande yrke har länge varit en viktig del i lärarutbildning. Foto: Linnéa Engblom.