Du besöker just nu vår digitala utställning
Du besöker just nu Högskolan Dalarnas digitala utställning som uppmärksammar 150-årsfirandet av lärarutbildningen i Falun.
Bildämnet - från avbildning till personliga uttryck
Text: Lee Nordevald Sjöberg, tidigare bildlärare vid Högskolan Dalarna.
Teckning som avbildning
År 1878 blev teckning ett eget ämne i folkskolan och även ett självständigt ämne på folkskoleseminarierna. Det strikta avbildandet var kärnan i ämnets innehåll. Tecknandet skulle bidra till elevernas yrkeskvalifikationer; det lades stor vikt vid noggrannhet, renlighet och disciplin. Ämnets mål var att eleverna skulle lära sig att avbilda förlagor och att de skulle utveckla sin iakttagelseförmåga.
Bildtext: Teckningssalen. De blivande lärarinnorna tecknar av förlagor som sitter på planscher fastsatta på bänken. Fotografi från Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Bildtext: Att lära sig att avbilda och åskådliggöra utgjorde en central del i tidens pedagogiska ideal. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Teckning som uttrycksmedel
I slutet av 1800-talet etablerades psykologin som ämne och det blev en viktig faktor för hur teckningsundervisningen utvecklades under 1900-talet. Det växte fram en stark kritik mot den geometriska och strikt avbildande skolteckningen. Enligt 1919 års undervisningsplan skulle ämnet i första hand vara ett uttrycksmedel och användas även i andra ämnen. Lärare på alla stadier förväntades kunna utföra åskådningsteckningar på svarta tavlan då bilder och teckningens roll i undervisningen ansågs viktig.
Bildtext: Här övar de blivande folkskollärarna, på att teckna växter och djur på svarta tavlan. I ämnet hembygdsundervisning ingick teckning med arbetsövningar för att väcka elevernas intresse för natur, geografi och historia. Fotografi från Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Bildtext: I klassrummet hänger några av de blivande lärarinnornas avbildningar. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Under 1940-talet kom Herbert Read och Viktor Lowenfeld att påverka teckningsundervisningens utformning. Read genom sin kritik av skolan för att vara alltför intellektuellt inriktad och Lowenfeld genom sin stadieindelning av barns bildskapande. Båda lyfte barns behov av att fritt uttrycka sig i bild. Under 1950- och 60-talen fick det så kallade fria skapandet sitt genombrott i Sverige.
Bildtext: Elever skapar en väggmålning tillsamman i klassrummet. Foto: Gösta Glase / Nordiska museet
Från linggymnastik till idrott och hälsa
Text: Erik Backman, docent i pedagogik med inriktning mot idrottsvetenskap vid Högskolan Dalarna samt Andreas Isgren Karlsson, adjunkt vid idrottslärarutbildningen, Högskolan Dalarna.
Föregångaren till dagens skolämne idrott och hälsa var Linggymnastiken, skapad av Per-Henrik Ling, och sedan vidare förvaltad av hans son Hjalmar Ling. Genom det man i början av 1800-talet uppfattade som vetenskapligt utformade program för kroppsrörelse skulle unga människor träna och stärka kroppen. Det som initialt var övningar ämnade för pojkar och unga män, inte sällan med militäriska syften, fick efter hand andra inriktningar, nedan en estetisk sådan ämnad för flickor och unga kvinnor.
Bildtext: Blivande lärarinnor utför det vi idag betraktar som ett tydligt exempel på linggymnastik. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Bildtext: Den gymnastiksal som invigdes 1915 var utrustad med ribbstolar, rep och romerska ringar. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Skola och skidåkning
Skidåkning har en lång tradition i svensk skola och i föregångare till skolämnet idrott och hälsa. Av de tidiga styrdokumenten framgår att skidåkning hade en betydande roll, inte bara i skolan utan också i utbildning av lärare. Elever och blivande lärare behövde inte bara kunna åka skidor, utan också valla skidor.
Bildtext: Unga kvinnor värmer skidorna över elden för att vallan ska bli mer hanterbar. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Bildtext: Blivande lärarinnor på skidtur i 1920-talets Falun. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Dagens idrott och hälsa i skolan
Idrott och hälsa har utvecklats till att omfatta både fysisk aktivitet, rörelseförmåga och hälsofrämjande livsstil. I ämneslärarprogrammet vid Högskolan Dalarna kombineras ämneskunskaper i idrott och hälsa med didaktik, utbildningsvetenskap och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Utbildningen fokuserar på områden som humanbiologi, friluftsliv och idrottskultur, samt på hur lärande organiseras och struktureras. Genom detta förbereds blivande lärare för att skapa inkluderande och hälsofrämjande lärmiljöer för eleverna.
Bildtext: Fysisk vinteraktivitet på Lugnet i Falun. Foto: Linnea Engblom.