Du besöker just nu vår digitala utställning
Du besöker just nu Högskolan Dalarnas digitala utställning som uppmärksammar 150-årsfirandet av lärarutbildningen i Falun.
Tre framstående lärarutbildare
Ytterst torde varje lärarutbildnings innehåll och form vila på mötet mellan människor. Under början av 1900-talet inrymde folkskoleseminariet en rad lärarutbildare som kom att sätta tydliga spår i historien. Vid sidan av de betydelsefulla reformpedagogerna Hedvig Sidner och Alf Hildinger har vi här valt att kort uppmärksamma tre av Faluseminariets mest framstående lärarutbildare: Valborg Olander, Anna Sörensen och Märta Jörgensen.
Valborg Olander - ”Man kan ha roligt medan man lär”
Text: Juvas Marianne Liljas, docent i pedagogiskt arbete.
I Falu folkskoleseminariets historia framträder Valborg Olanders (1861–1943) reformerande insatser. I fokus står Olanders betydande läroboksproduktion i svenska språket och den didaktiska omsvängning som hennes idéer gav upphov till.
Bildtext: Till vänster visas porträtt på Valborg från Falu Folkskoleseminariums Kamratförbunds Årsskrift 1955–1956. Foto: Stadsarkivet Falu stadsbibliotek. Till höger personalporträtt på Valborg från tiden vid seminariet 1878–1903. Foto: Högskolan Dalarnas arkiv.
Bildtext: Blivande lärarinnor i seminariets bibliotek. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Valborg Olander rekryterades till lärarinneseminariet i Falun 1888. Hon betonade skönlitteraturen och fantasins betydelse och kombinerade seminarieundervisningen med ”friare diskussioner” i sitt hem. Valborg Olander lade grunden till Högskolan Dalarnas bibliotek när hon 1890 skänkte hundratalet volymer från sin privata samling som en start.
Valborg och Selma Lagerlöf
Valborg Olander och Selma Lagerlöf träffades under en tillställning på Landshövdingeresidenset 1898. Syftet var att Selma skulle få bekanta sig med stadens lärarkår. Som Selma Lagerlöfs nära vän och förtrogna, deltog Valborg Olander i framskapandet av boken om Nils Holgersson underbara resa genom Sverige. På inrådan av Lagerlöf prövade Olander tidiga manuskript i seminariets övningsskola ”för att se hur barnen reagerade”.
Bildtext: Elever i skolmiljö. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Bidrog till feminiseringen av läraryrket
Meriterad i utbildningsfrågor härbärgerade Olander ett äldre bildningsideal med emancipatoriska inslag. Genom utbildningspolitiska insatser och pedagogiskt reformarbete bidrog Olander till feminiseringen av läraryrket och läraryrkets framväxande profession. Hon inrättade också ett stipendium från vilket kvinnliga studerande under lång tid kunde söka medel för utbildning.
Bild: Studenter i seminarieklassrum. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
De blivande lärarinnorna var unga, närmast dagens gymnasieutbildning, när de påbörjade sin utbildning. Här på väg för utflykt. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Anna Sörensen – lärarutbildare, rösträttskämpe och reformpedagog
Text: Anders Persson, docent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning.
Det tidiga 1900-talets historia är fylld av kvinnor som gjorde skillnad. En av dem är onekligen lärarutbildaren, kvinnorättskämpen, författaren och reformpedagogen Anna Sörensen (1875–1943). Hennes utbildningsbakgrund framstår fortfarande som imponerande bred. Utöver en kandidatexamen i historia, filosofi, nordiska språk och estetik med litteratur och konsthistoria hade hon också studerat matematik, geografi och teologisk etik. 1906 tillträdde hon sin tjänst som adjunkt vid Falu Folkskoleseminarium och 1918 utnämndes, hon som en av landets första kvinnor, till lektor i kristendomskunskap och historia.
Bild: Anna Sörensen vid sitt skrivbord. Bildkälla: KvinnSam.
Verksam inom många områden
Under de tretton år Anna Sörensen arbetade som lärarutbildare i Falun, och senare som rektor för Folkskoleseminariet i Stockholm, var hon verksam inom många områden. Hon arbetade för kvinnlig rösträtt som styrelsemedlem i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Falun. Hon var ledamot i Fredrika-Bremer-Förbundets styrelse. Hon anlitades även för flera statliga utredningsuppdrag (till exempel i lärarutbildningsreformerna 1914 och 1937), var engagerad i Pedagogiska sällskapet, satt i styrelsen för Sigtunastiftelsen och var länge ledamot i Falu folkskolestyrelse.
Bildtext: Anna Sörensen skrev även flertalet läroböcker. Foto: Anders Persson.
Sörensen skrev inte bara en lång rad artiklar om kvinnors rätt till politiskt inflytande och lika lön, behovet av folkbibliotek och reformeringen av kristendomsundervisningen; hennes författarskap inrymmer även flera läroböcker för blivande lärare och ett av banden i Folkskolans historia. Under många år satt Sörensen också i redaktionen för tidskriften Skola och Samhälle.
Bildtext: Samtidigt som flera av Faluseminariets lärarutbildare är engagerade i kampen för kvinnlig rösträtt, ses här blivande lärarinnor i Falun spela en form av korgboll. Även det en bild av könsroller under omförhandling. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
En betydelsefull reformpedagog
Idag kan Sörensen räknas som en av landets mest betydelsefulla reformpedagoger. I hennes pedagogiska texter återkommer hon ofta till värdet av att anpassa undervisningen till barnets natur och utveckling. Sörensen var inte bara en varm förespråkare för en gemensam bottenskola, hon var också en av sin tids starkaste röster för barn med funktionsnedsättningar och särskilda behov.
Märta Jörgensen – Sverigedräktens moder
Text: Peter Reinholdsson, lektor i historia.
Märta Jörgensen (1874–1967) var från 1901 lärarinna i Trädgårdsskötsel vid Folkskoleseminariet i Falun. Vid denna tid skapade hon den så kallade Sverigedräkten. Inspirerad av inhemska hembygdsdräkter och av den rådande nationella andan, var den tänkt för dem som inte hade en egen sockendräkt och utgöra ett alternativ till tidens dyrbara och kroppsfientliga klädmode. Jörgensens elever fick, under hennes ledning, sy sig en Sverigedräkt eller dräkt från sin hembygd. Dräkten blev dock ingen succé vid tidpunkten. Inte förrän drottning Silvia bar den på Sveriges första nationaldag 1983 blev den åter uppmärksammad.
Bildtext: Blivande lärarinnor övar sig i kvinnlig slöjd. Foto: Högskolan Dalarnas bildarkiv.
Foto: Bertil Wreting / Nordiska Museet