Beskrivning av Högskolan Dalarnas kvalitetssystem - kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring
Kvalitetssystemet är en del av Högskolan Dalarnas ledningssystem
Högskolan Dalarnas kvalitetssystem är integrerat i lärosätets ledningssystem och omfattar systematiken för kvalitetssäkring av utbildning och forskning. Kvalitetsarbetet omfattar både kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling.
Ledningssystemets uppbyggnad har sin historiska utgångspunkt i kvalitetssystemets krav på systematisk planering, genomförande och uppföljning av verksamheten enligt förbättringscykeln PDCA. Högskolan Dalarnas ledningssystem är ett integrerat system som samlar interna och externa krav, mål, ramar, styrdokument och rutiner. Det beskriver hur samtliga delar av verksamheten planeras, bedrivs, utvärderas och kontinuerligt förbättras.
Ledningssystemet inkluderar kvalitetssystemet liksom andra områden där det behövs tydlig systematik för att ge förutsättningar för hög kvalitet i utbildning, forskning och samverkan, dvs allt från lokalförsörjning, miljöledning och säkerhetsarbete till ekonomi och arbetsmiljö.
Högskolan Dalarnas ledningssystem
Högskolan Dalarnas kvalitetssystem
Högskolan Dalarnas kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa att vi kontinuerligt granskar, följer upp, analyserar och förbättrar vår verksamhet.
Stommen i Högskolan Dalarnas kvalitetssystem bygger på tre huvudkomponenter: Verksamhetsstyrning och uppföljning (pelare 1), operativt och kontinuerligt kvalitetsarbete (pelare 2) samt granskningar och planerad utvärdering (pelare 3). Kvalitetsarbetet vilar på en bas där styrdokument, processer, rutiner och arbetssätt beskriver på vilket sätt arbetet genomförs och en kvalitetsmedveten kultur som finns över alla delar.
Bildtext: Figuren illustrerar Högskolan Dalarnas kvalitetssystem som vilar på tre pelare.
Pelare 1 – Verksamhetsstyrning och uppföljning
Den övergripande styrningen och uppföljningen av högskolans verksamhet sker inom ramen för verksamhetsstyrning och uppföljning (benämnd högskolans verksamhetscykel).
Verksamhetsstyrning och uppföljning utgör den systematik som stödjer högskolans institutioner och verksamhetsstöd att planera, genomföra och följa upp sin verksamhet, samt att identifiera, konkretisera och resurssätta utvecklingsåtgärder.
Inom ramen för verksamhetscykeln ingår såväl ekonomisk som verksamhetsmässig planering och uppföljning. De utvecklingsplaner som institutionerna tar fram efter genomförda utvärderingar (pelare 3) och de utvecklingsinsatser som behövs utifrån det som identifierats i det operativa och kontinuerliga kvalitetsarbetet (pelare 2) planeras, resurssätts och följs upp inom ramen för verksamhetscykeln. Verksamhetscykeln säkerställer på så sätt högskolans övergripande resursprioritering och verkställande av förbättringar kopplat till det systematiska kvalitetsarbetet .
Pelare 2 – Operativt och kontinuerligt kvalitetsarbete
Operativt och kontinuerligt kvalitetsarbete utgörs av det löpande kvalitetssäkrings- och förbättringsarbete som sker inom samtliga verksamhetsområden på högskolan i syfte att utveckla kvaliteten i utbildning, forskning och samverkan, samt lednings- och stödprocesser.
I det operativa och kontinuerliga kvalitetsarbetet förväntas samtliga medarbetare och studenter tillsammans verka för en lärandemiljö och verksamhet av hög kvalitet. Förbättringsarbetet gällande utbildnings- och forskningsnära frågor sker på institutionsnivå.
Pelare 3 – Granskning och planerad utvärdering
Utbildnings- och forskningsnämnden (UFN) upprättar kvalitetskrav för utbildning och forskning vid högskolan. UFN genomför kvalitetsgranskningar inför inrättande av nya examina och utbildningsprogram, inför anställning och befordran av lärare, samt utvärderar regelbundet utbildnings- och forskningsverksamheten utifrån kvalitetskraven.
Syftet med utvärderingarna är att identifiera verksamhetens styrkor och utvecklingsområden, upptäcka avvikelser samt att ge underlag för planering av utvecklingsåtgärder. Utifrån utvärderingarna tar institutionerna fram utvecklingsplaner som granskas av UFN. Dessa utvecklingsplaner ska sedan tillföras institutionens verksamhetsplanering och uppföljning.
På utbildnings- och forskningsnämndens sida finns detaljerade beskrivningar
Struktur - styrdokument, processer och arbetssätt
Högskolans verksamhet styrs av internationella, nationella och interna styrdokument. Styrdokumenten syftar till att underlätta och effektivisera vår verksamhet, bidra till att vi når våra mål, och säkerställa att gällande krav uppfylls. UFN och verksamhetsstödet arbetar på uppdrag av rektor och ansvarar för att styrdokument, processer, arbetssätt och därtill kopplat stöd är ändamålsenligt.
Styrdokument finns på sidan för styrdokument
Genom att koppla samman de tre pelarna i kvalitetssystemet skapas en systematik för att identifiera, analysera, planera in och genomföra åtgärder för förbättringar.
Kvalitetsmedveten kultur
Det systematiska kvalitetsarbetet stödjs av en kvalitetsmedveten kultur som ska kännetecknas av medarbetarnas vilja till omprövning och förbättring. Verksamheten ska därigenom präglas av öppenhet, dialog, engagemang, tillit till professionen samt en strävan att tillvarata varje medarbetares kompetens, kreativitet och förändringsvilja.
Kvalitetsrådet
Kvalitetsrådet är en tvärfunktionell gruppering som består av rektorsfunktionen, representanter från institutionsledningarna, studentkåren, UFN med underliggande utskott och undernämnder samt verksamhetsstödet. Kvalitetsrådet sammanträder 2–3 gånger per termin och fungerar som ett forum för diskussion och beredning av frågor som avser kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling på en strategisk nivå inom högskolans verksamhetsområden.
Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG). (2015). Brussels, Belgium.
Se även svensk översättning: Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG). (2015). Universitetskanslersämbetet (UKÄ).