Den strategiska planen syftar till att fortsätta utveckla den akademiska kvaliteten inom forskning och utbildning, för att öka högskolans relevans, attraktivitet och konkurrenskraft.
– Jag vill å ledningens vägnar rikta ett stort tack till alla som på olika sätt bidragit i arbetet. Diskussioner om planens innehåll har förts i våra ledningsråd, nämnder och i konstellationer som satts samman särskilt för processen. Det har varit ett stort engagemang bland våra medarbetare där många har bidragit med värdefulla insatser vilket varit avgörande för resultatet, säger rektor Jörgen Elbe.
Fem av högskolestyrelsen beslutade fokusområden har varit utgångspunkter i arbetet, tillsammans med ambitionen om att bli ett fullvärdigt akademiskt lärosäte. På ett sådant lärosäte finns en nära koppling mellan forskning och utbildning, utbildning erbjuds på alla nivåer och den akademiska verksamheten leds av en kollegialt vald ledning med gedigen vetenskaplig och pedagogisk kompetens.
– Under nästkommande period ska vi arbeta fokuserat med planens utpekade områden för att ytterligare stärka kvaliteten i vår utbildning och forskning och därmed fortsätta arbetet med att bygga starka sammanhållna akademiska miljöer, säger Jörgen Elbe.
Utbildningsmiljöerna ska konsolideras och stärkas
Planen bygger vidare på lärosätets strategi för 2020–2026, där arbetet bland annat fokuserade på att etablera sammanhållna akademiska miljöer. Att våra akademiska miljöer är starka och sammanhållna är en förutsättning för kvalitet i utbildning, forskarutbildning och forskning, men även för social och ekonomisk hållbarhet. Högskolan behöver därför fortsätta arbeta för att skapa utbildningsmiljöer av en storlek som gör att studenter kan erbjudas en tydlig progression från grund- till forskarnivå.
När det gäller konsolidering handlar det om att utveckla starka miljöer som baseras på en ekonomisk och kvalitetsmässig hållbar utbildningsportfölj. För att nå målet om en långsiktigt hållbar och profilerad utbildningsportfölj vid periodens slut behöver högskolan se över hur samarbeten inom och utanför lärosätet kan stärka miljöerna, men möjligen även anpassa eller, som sista alternativ, avveckla ämnen eller utbildningar om det inte finns resurser för dem i den akademiska miljön.
– Vi ska ha en tydlig progression mellan utbildningsnivåerna som en del i vårt kvalitetssäkringsarbete. Samtidigt behöver våra utbildningar vara relevanta och attraktiva för såväl studenter som samhälle, säger Jonas Tosteby, vicerektor utbildning.
Konsolidering och prioritering av utbildningsutbudet kommer ske enligt gemensamma principer som ska tas fram och utbildningsformerna ska fortsatt vara flexibla.
– Högskolestyrelsen var tydlig med att lärosätet även framöver ska fortsätta använda både beprövade och mer nyutvecklade undervisningsformer, oavsett om utbildningen ges fysiskt på campus, är nätbaserad eller består av en kombination av olika undervisningsformer, utvecklar Jonas Tosteby och betonar att en avvägd balans kring utbildnings- och distributionsformer också behöver beaktas i arbetet.
En kartläggning av högskolans utbildningsportfölj är ett strategiskt uppdrag i planen, där resultatet ska fungera som stöd för att kunna prioritera och konsolidera utbildningsutbudet. Arbetet kommer ske i dialog med de akademiska miljöerna och beräknas påbörjas under 2027.
Stärkta forskningsmiljöer för ökad attraktivitet
Planen lyfter också vikten av att fortsätta utveckla stabila och attraktiva forskningsmiljöer. Forskningen ska ha en tydlig koppling till utbildningen och bidra till progression i lärandet från grundnivå till forskarnivå. Samtidigt behöver högskolan stärka sin förmåga att attrahera extern forskningsfinansiering och skapa goda villkor för forskare och doktorander. Ett fortsatt arbete handlar därför om att vidareutveckla forskningsledarskapet, skapa tydliga karriärvägar och stärka samarbeten både inom och utanför högskolan.
– Starka forskningsmiljöer är viktiga för kvaliteten i utbildningen och för lärosätets långsiktiga utveckling. Vi behöver skapa miljöer där forskare får utvecklas, samarbeta och tillsammans bygga konkurrenskraftiga forskningsområden, säger prorektor Maria Jansdotter Samuelsson som ansvarar för lärosätets forskning.
Internationella samarbeten och strategiska partnerskap ska stärka verksamheten
Den strategiska planen lyfter också vikten av att utveckla högskolans internationella samarbeten och långsiktiga partnerskap. Genom strategiska samarbeten med andra lärosäten, organisationer och företag, i Sverige och internationellt, kan högskolan stärka både utbildning, forskning och forskarutbildning.
Ambitionen är också att internationaliseringsarbetet ska bli mer strategiskt och bidra till ökad mobilitet för studenter, forskare och medarbetare. Strategiska partnerskap kan även bidra till gemensamma utbildningar, forskningsprojekt och nya möjligheter till samverkan med det omgivande samhället.
– Internationella samarbeten och strategiska partnerskap ger oss möjlighet att utveckla både utbildning och forskning tillsammans med andra. Det stärker våra akademiska miljöer och öppnar nya möjligheter för studenter, forskare och samverkanspartners samt tillför perspektiv och erfarenheter till vår verksamhet, säger prorektor Maria Jansdotter Samuelsson.
Den kollegiala styrningen ska utvecklas
Ett ytterligare fokus i den strategiska planen handlar om hur den akademiska verksamheten styrs. Ambitionen är att i större utsträckning ta tillvara den akademiska kompetens som finns hos lärare och studenter i beslut som rör utbildning och forskning.
– Lärare och studenter behöver i högre utsträckning ges möjlighet att delta i beslutsfattandet i centrala och viktiga akademiska frågor. Då kan de bättre bidra med sin kompetens och utveckla kvaliteten i utbildning och forskning, säger Jörgen Elbe.
För att kunna införa detta behövs en utvecklad och formaliserad struktur för kollegialt beslutsfattande när det gäller styrningen av den akademiska verksamheten. Förutsättningarna för ökad kollegial styrning ska därmed utredas, vilket är ett identifierat strategiskt uppdrag i planen. Utredningen planeras att påbörjas redan under 2026 under ledningen av dekan Linda Vixner.
– Uppdraget handlar om både strukturer och kultur. Vi behöver undersöka hur en styrmodell kan utformas där linjeorganisationen och kollegiala strukturer samspelar när det gäller styrningen av den akademiska verksamheten. Vi behöver också arbeta med kunskap och förståelse för vad kollegialt ansvarstagande innebär i praktiken. Detta för att de båda tillsammans är en grund för tydlig ansvarsfördelning och väl fungerande beslutsprocesser. Tanken är att detta i förlängningen ska ge bra förutsättningar för god kvalitet i utbildnings- och forskningsverksamheten, säger Linda Vixner.
Ambitionen är att i större utsträckning ta tillvara den akademiska kompetens som finns hos lärare och studenter i beslut som rör utbildning och forskning.
Hur påverkar planen dig i det dagliga arbetet?
Den strategiska planen ska fungera som en gemensam riktningsvisare för högskolans utveckling under de kommande åren. Samtidigt förutsätter planen att strategiska initiativ och utvecklingsarbete fortsätter att växa fram i olika delar av verksamheten.
– Målbilderna i planen visar vart vi vill befinna oss i slutet av perioden. Hur vi kommer dit behöver vi fortsätta diskutera i olika sammanhang på lärosätet. Utöver de strategiska uppdragen som anges i planen måste alla inom lärosätet diskutera hur det egna arbetet kan bidra till högskolans gemensamma utveckling, säger Jörgen Elbe.
Vad är nästa steg?
De strategiska uppdragen ska successivt operationaliseras och planen ska integreras i verksamhetsplanering och verksamhetsstyrning.
– Planen pekar ut riktningen, men arbetet börjar egentligen nu. Att omsätta planen i praktiken kräver tydliga prioriteringar, god samverkan i organisationen och att verksamhetsstödet bidrar med att skapa hållbara arbetssätt över tid, säger högskoledirektör Katarina Hedlund Johansson.
Arbetet med tidplaner, ansvarsfördelning och uppföljning görs av ledningen med stöd av avdelningen för ledningsstöd och ekonomi.
Chefer och medarbetare kommer under året att arbeta vidare med hur planen kan omsättas i praktiken i olika delar av organisationen. Kontinuerliga dialoger i verksamheten blir en viktig del i arbetet med att tillsammans utveckla högskolan i den riktning som planen pekar ut.
Läs Högskolans Dalarnas strategiska plan för 2027–2030
Utgångspunkter för arbetet
Arbetet har fokuserat på fem områden som bedömts som särskilt viktiga att fokusera det strategiska arbetet på under kommande år. Fokusområdena identifierades efter att en uppföljning av strategin för 2020–2026 genomförts. Det strategiska arbetet inom respektive område ska fokusera på att:
- att konsolidera och stärka utbildningsmiljöerna
- att stärka forskningsmiljöerna
- att strategiskt utveckla internationaliseringen
- att utveckla strategiska partnerskap
- att utveckla den kollegiala styrningen
Tillsammans syftar dessa områden till att stärka kvaliteten i högskolans utbildning och forskning.
Framtagen utifrån kollegiala förslag och med kollegial delaktighet
Att samla in kollegiala perspektiv och förslag var en central utgångspunkt i arbetet och förslag framtagna av arbetsgrupper har utgjort en viktig grund för planens innehåll. Under hösten arbetade fem arbetsgrupper – en för varje fokusområde – med deltagare från institutionsledningsråd och adjungerade sakkunniga. Deras uppdrag var att ta fram förslag på aktiviteter som kan bidra till utvecklingen inom respektive område.
Förslagen prioriterades därefter av styrgruppen, bestående av rektors ledningsgrupp, för att sedan sammanställas till utkast av processledningen. Referensgrupper, institutionsledningsråd, nämnder och stödets ledningsråd fick därefter möjlighet att lämna synpunkter på utkast till plan.
Planen är mer aktivitetsinriktad jämfört med innevarande strategi och innehåller därför tydliga strategiska uppdrag inom varje fokusområde. Syftet är att göra den strategiska inriktningen mer konkret och enklare att omsätta i verksamhetsplanering och prioriteringar i organisationen. Därutöver finns en kvalitativ målbild för varje område som beskriver det önskade läget vid periodens slut, vilken fungerar som vägledning för hela lärosätets fortsatta utveckling.
