1. Programmets mål
1.1 Mål enligt Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 9 §:
Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller på grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.(Lag 2006:173)
1.2 Examensmål enligt Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2:
Kunskap och förståelse
– visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet
såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa
delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
och
– visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.
Färdighet och förmåga
– visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
– visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
– visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
– visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
– visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
– visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. (SFS 2006:1053)
1.3 Utbildningsprogrammets mål
Efter avslutad utbildning skall studenten kunna
–visa förtrogenhet med religionsvetenskapens identitet i relation till några av humanioras olika vetenskapsteoretiska och vetenskapshistoriska kontexter
-visa specialiserade teoretiska kunskaper om delar av det samtidiga religionsvetenskapliga forskningsområdets framkant
-visa förtrogenhet med de komplexa processer och mekanismer som är verksamma i förhållandet mellan majoritets- och minoritetsreligioner i pluralistiska samhällen, i fråga om makt, politiska aktiviteter, auktoritet, demokrati, kön, identitet, mänskliga rättigheter och nya religiösa rörelser i en modern värld, samt sociala och ekonomiska faktorers roll i sådana processer och mekanismer
– visa teoretisk och metodisk medvetenhet om religionsvetenskapliga och etiska normativa teorier
- visa förmåga att integrera komplexa kunskapskällor samt kritiskt och självständigt förhålla sig till en mångfald av teorier och metoder
– självständigt analysera processer och mekanismer verksamma i förhållandet mellan religioner och andra samhälleliga faktorer i ett givet område enligt relevanta religionsvetenskapliga och angränsande akademiska discipliners teorier
– kritiskt värdera och kommunicera teorier och kunskap i detta forskningsområde samt resultatet av sådana analyser som de ovan angivna i både tal och skrift
– självständigt planera och genomföra en forskningsförberedande vetenskaplig undersökning relaterad till ämnesområdet och presentera denna i skriftlig form
– artikulera konstruktiv systematisk kritik på texter samt förhålla sig lyhört till kritik och vetenskapligt bearbeta sina egna texter utifrån den givna kritiken
– genom utvärdering och reflektion visa förståelse för den egna lärandeprocessen.
2. Huvudsaklig uppläggning
I programmet studerar studenten processer och mekanismer i olika religioner i relation till mångfald, makt, och minoriteter samt förhållandet mellan dessa aspekter i olika religioner.
Inledningsvis läses gemensamt en kurs i vetenskapsteori och metod på 15 hp. Programmet avslutas med ett examensarbete på 15 hp. Däremellan ges möjlighet att välja bland huvudområdets samtliga kurser på avancerad nivå.
3. Programmets kurser
Samtliga kurser hör till huvudområdet religionsvetenskap.
Religionsvetenskaplig vetenskapshistoria, teori och metod, 15 hp
I denna kurs behandlas olika humanistiska vetenskapsteoretiska och vetenskapshistoriska inriktningar och metoder med relevans för religionsvetenskapliga perspektiv. I programmet skaffar sig studenten också förtrogenhet med viss samtida religionsvetenskaplig forskning.
Examensarbete i religionsvetenskap, 15 hp
I kursen utvecklas och bearbetas vetenskapligt en forskningsfråga inom ramen för processer och mekanismer verksamma i förhållandet mellan religioner och exempelvis företeelser som mångfald, makt och/eller minoritet.
4. Examensbenämning
Programmet leder till en Filosofie magisterexamen, huvudområde: Religionsvetenskap (Master of Arts (60 Credits), Main Field of Study: Religious Studies).
5. Behörighetskrav
- Teologie kandidatexamen
- eller
- Lärarexamen om minst 180 högskolepoäng med minst 90 högskolepoäng i religionsvetenskap eller motsvarande kunskaper
- eller
- kandidatexamen med huvudområdet religionsvetenskap eller motsvarande examen.
6. Övrigt
Programstudent, som utöver programmets två obligatoriska kurser godkänts i kurser om minst 15 hp inom huvudområdet Religionsvetenskap på avancerad nivå, kan få programnamnet angivet i examensbeviset.