Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
Disputationen genomförs fredagen den 20 maj klockan 09.00 på Campus Falun i sal FÖ6 och digitalt via Zoom.
5 frågor till Helena Fridberg
Berätta lite om dig själv, vem är du?
– Jag är sjukgymnast i botten och har tidigare arbetat många år på Falu lasarett med framför allt personer som har besvär av yrsel och ostadighet. Jag bor i Falun med min man och vi har tre barn varav två är utflugna. Jag gillar att röra på mig genom att träna crossfit, klättra och gå i skogen med mina två hundar. När jag inte rör på mig läser jag gärna böcker eller tittar på film.
Vad handlar din avhandling om?
– Kunskap om hur implementering drivs i naturliga kontexter, dvs i ordinarie hälso- och sjukvård utan stöd från forskare är idag bristfällig. Det behövs mer kunskap om hur implementering av komplexa arbetssätt, såsom personcentrerad vård (PCV) genomförs som en del av ordinarie utvecklingsarbete. Det övergripande syftet med doktorsavhandlingen är att öka kunskapen om faktorer som påverkar implementering av PCV i en naturlig kontext.
Vad är det viktigaste resultatet?
– Att implementering av personcentrerad vård är en komplex process där deltagarna i samtliga studier relaterar till och förstår konceptet PCV olika, vilket de som jobbar med implementering av PCV behöver ta höjd för när de planerar strategier för införandet. Därutöver behöver patienter informeras I högre grad om att denna förändring är på gång inom hälso- och sjukvården så att de förstår vad förändringen innebär både i form av rättigheter och utifrån eventuellt högre krav på medverkan i att fatta beslut osv. Den framtagna enkäten som benämns på engelska ”the Generic Person-Centred Care Questionnaire” (GPCCQ) kan få en viktig roll inom hälso- och sjukvården vid implementering av PCV för att visa och lyfta fram patienternas upplevelse av PCV.
Hur kommer din forskning till nytta för samhället i stort?
– Kunskapen är viktig för alla som önskar införa komplexa interventioner och då specifikt personcentrerad vård inom hälso- och sjukvården. Det kan handla om de som fattar de politiska besluten och ledarna i regionen, de personer som vill och arbetar aktivt för att införa nya metoder, riktlinjer eller förbättringsarbeten ut i praktik men även patientorganisationer och patienter för att informera om det glapp som finns i vården när det gäller information om våra rättigheter som patienter men också om eventuella förändringar som sker där vi gärna får ta mer ansvar.
Varför ville du börja forska?
– Jag är en nyfiken och vetgirig person som älskar att förkovra mig. Jag kan bli löjligt glad när jag hittar en artikel om något som jag är speciellt intresserad av och längtar tills jag kan sätta mig ner och läsa den. Jag gillar också att träffa människor och har en önskan om att det jobb jag gör ska leda till en skillnad för den enskilda personen eller samhället.
Mitt forskarintresse väcktes när jag arbetade som sjukgymnast på Falu lasarett. Jag hade ett otroligt spännande och givande arbete där men jag kände samtidigt att jag ville lära mig mer om de patienter som jag träffade, de besvär de hade och hur jag skulle kunna hjälpa dem att leva som de vill trots sina besvär. Jag började forska deltid med ett eget projekt på Centrum för Klinisk forskning. Eftersom det kändes rätt och jag ville gå en forskarutbildning så sökte jag mig till Högskolan Dalarna som hade utlyst en doktorandtjänst med inriktning mot forskning inom implementering.
Jag visste väldigt lite om detta område när jag sökte tjänsten men kom snabbt att tycka att det är ett otroligt spännande område. Högskolan Dalarna och vårdvetenskap har en bra miljö för doktorander med en platt struktur som möjliggör för doktorander att ta stor plats och utrymme i diskussioner i seminarieverksamheten vilket fostrar oss till att bli självständiga individer som vågar göra våra röster hörda. Det är också en trevlig arbetsplats generellt där folk hejar på varandra i korridorerna med en välkomnande atmosfär.