Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
Den senaste IPCC-rapporten från FN:s klimatpanel visar att takten i klimatomställningen måste öka drastiskt om uppvärmningen ska kunna hållas under två grader.
– Det är viktigt att visa att vi som lärosäte tar klimatförändringarna på allvar och eftersom vi utbildar framtidens medborgare och ledare har vi möjlighet att medvetandegöra både utmaningar och lösningar, säger Martin Norsell, rektor på Högskolan Dalarna.
För att nå de klimatmål som Sverige och andra länder har åtagit sig genom Paris-överenskommelsen krävs ungefär halverade utsläpp varje decennium. Det kräver en snabb omställning av hela samhällsekonomin. Alla samhällssektorer påverkas. Universitet och högskolor har i denna process flera roller som ingår i kärnverksamheten och är viktigare än någonsin:
- Att forska om klimatförändringar – både om hur de ska kunna motverkas och om hur vi ska ställa om för att hantera dem.
- Att utbilda medborgare och ledare som ska genomföra denna omställning.
- Att utveckla lösningar som kan minska utsläppen av växthusgaser, och även sänka deras halt i atmosfären, samt att delta i införandet av dessa lösningar.
- Att sprida den kunskap som man tar fram.
För högskolesektorn som helhet är det dessa aktiviteter som har störst potential att göra väsentlig skillnad i klimatomställningen. De finns med i klimatramverket.
– Genom vår medverkan i klimatramverket vill vi visa att vi tar klimatfrågan på största allvar och att den, liksom övriga mål i Agenda 2030, kommer ha en framskjuten plats i Högskolans kommande strategi, säger Jörgen Elbe, prorektor på Högskolan Dalarna.
Men ramverket syftar också till att minska klimatpåverkan från lärosätenas egen verksamhet. Den kommer till stor del från tjänsteresor med flyg. Att minska dessa koldioxidutsläpp är en svår utmaning för lärosätena på grund av deras omfattande internationella utbyte. Därför behövs klimatramverket som ett viktigt gemensamt verktyg, och de anslutna universiteten och högskolorna kommer att träffas årligen för att hjälpa varandra med arbetet.
Mer om klimatramverket
Klimatramverket beskriver hur universitet och högskolor bör förhålla sig till klimatomställningen. De anslutna lärosätena ser klimatet som en avgörande och prioriterad framtidsfråga, och åtar sig följande:
- Att fortsätta bidra till att samhället kan nå uppsatta mål genom utbildning, forskning och samverkan.
- Att minska sin egen klimatpåverkan, och att år 2030 ha genomfört åtgärder så att man ligger i linje med 1,5-gradersmålet.
- Att sätta upp långtgående mål för klimatarbetet och också avsätta resurser så att man kan nå dessa mål och göra uppföljningar.
- Att tydligt kommunicera sitt klimatarbete för att inspirera och sprida kunskap till andra aktörer och till samhällsmedborgare.
Klimatramverket är kopplat till en vägledning som beskriver ett antal nyckelområden för klimatpåverkan från högskolesektorn, och föreslår åtgärder för minskat klimatavtryck. Med hjälp av denna vägledning kommer varje lärosäte välja ut områden där man sätter upp mål och genomför åtgärder utifrån sina egna förutsättningar.
Initiativet till klimatramverket kommer från KTH och Chalmers.
Lärosäten som har anslutit sig till klimatramverket
Högskolan Dalarna
Blekinge tekniska högskola
Chalmers tekniska högskola
Enskilda högskolan Stockholm
Ersta Sköndal Bräcke högskola
Försvarshögskolan
Gymnastik- och idrottshögskolan
Handelshögskolan i Stockholm
Högskolan i Borås
Högskolan i Gävle
Högskolan i Halmstad
Högskolan Kristianstad
Högskolan i Skövde
Högskolan Väst
Jönköpings universitet
Karlstads universitet
Karolinska institutet
Konstfack
Kungliga Konsthögskolan
Kungliga Musikhögskolan i Stockholm
Kungliga Tekniska högskolan
Linköpings universitet
Linnéuniversitetet
Luleå tekniska universitet
Lunds universitet
Malmö universitet
Mittuniversitetet
Mälardalens högskola
Newmaninstitutet
Röda korsets högskola
Sofiahemmets högskola
Stockholm School of Economics
Sveriges lantbruksuniversitet
Södertörns högskola
Umeå universitet
Örebro universitet