Stöd efter stroke behöver utgå mer från vardagslivet

Personer som haft stroke behöver stöd som fungerar i vardagen – inte bara under sjukhusvistelsen. Ny forskning från Högskolan Dalarna visar att rehabilitering efter stroke behöver bli mer anpassad till människors verkliga livssituationer.
Kvinna glad står inomhus håller bok
Erika Klockar, nybliven doktor i vårdvetenskap vid Högskolan Dalarna.

Många som haft stroke lever länge med konsekvenser som påverkar vardagen, samtidigt som många upplever att stödet efter utskrivning inte räcker till. Det är en av utgångspunkterna för Erika Klockars forskning vid Högskolan Dalarna.

I sin avhandling har hon undersökt så kallat self-management, hur personer lever med och hanterar livet efter stroke, och hur vården kan stötta det bättre.

– Jag ville förstå glappet mellan hur livet efter stroke faktiskt ser ut och hur stödet från vården ibland är organiserat, säger Erika Klockar.

Har studerat både patienter och vårdverksamheter

Forskningen bygger på fyra delstudier där flera olika metoder har använts. Erika Klockar har bland annat genomfört intervjuer, gjort en systematisk litteraturöversikt och undersökt vad som hände när ett nytt stödprogram för self-management infördes på två svenska strokeavdelningar.

Hon har också översatt och anpassat ett internationellt mätinstrument till svenska förhållanden. Resultaten visar att stöd efter stroke behöver ses som något mer än träning och medicinsk behandling.

– Self-management handlar inte om att människor bara ska klara sig själva. Det formas i vardagen och i relation till andra människor. Det får betydelse för hur vi tänker kring rehabilitering, stöd och ansvar, säger Erika Klockar.

Förändring tar tid

Forskningen visar också att det inte räcker att införa nya arbetssätt eller program inom vården utan att personalen har en gemensam förståelse för vad stödet faktiskt innebär. Stödet behöver dessutom anpassas både till individen och till verksamheten där det används.

En annan slutsats är att förändringar i vården kan vara svåra att mäta och följa upp.

– Komplexa frågor som handlar om människors vardagsliv och återhämtning går inte alltid att fånga med enkla mätmetoder, säger Erika Klockar.

Kan bidra till bättre rehabilitering

Kunskapen kan användas för att utveckla strokerehabilitering och förbättra stödet till personer som lever med långvariga konsekvenser efter stroke.

Resultaten kan också vara relevanta inom andra delar av vården där människor behöver stöd för att hantera livet efter sjukdom.

– För mig har det varit viktigt att forskningen inte stannar i teorin, utan också går att använda i den kliniska vardagen, säger Erika Klockar.

Fakta

Namn: Erika Klockar
Bakgrund: Sjukgymnast som arbetat kliniskt i Region Dalarna sedan 2008.
Disputerade: 29 maj vid Högskolan Dalarnas forskarutbildning
Ämne: Vårdvetenskap
Avhandling: From concept to practice : Advancing self-management support in stroke rehabilitation

Kontakt

Kontakta handledare nedan för mer information.

Erika Klockar
Doktor i vårdvetenskap
Marie Elf
Professor omvårdnad
Senast granskad:
Senast granskad: