- Högskolan Dalarna: totalt resultat enligt konsoliderad budget.
- Institutioner: resultat enligt inlämnad RR-budget, vilket är det resultat som institutionen åtar sig att uppnå under budgetåret.
- Högskolan Dalarna: det ekonomiska resultat (intäkter minus kostnader) som ledningen satt som mål att lärosätet ska uppnå.
- Institutioner: det ekonomiska resultat (intäkter minus kostnader) som institutionen förväntas uppnå i sin budget.
Anslagsgrundande studentproduktion som ligger över eller under takbeloppet (institutions- eller högskolenivå).
Anslag på statens budget är centralt i statens finansiella styrning. Det vanligaste sättet att finansiera statlig verksamhet är att tilldela ett anslag till en myndighet.
Högskolan Dalarna tilldelas årligen ramanslag för sitt uppdrag att bedriva forskning (basresurs) och grundutbildning (takbelopp). Anslaget ska endast användas till det ändamål som riksdagen bestämt och av regleringsbrevet framgår att universitetens anslag är avsedda för forskning respektive utbildning. Anslagsintäkterna fördelas ut till institutionen via inriktnings-VP:n och beslut.
Takbelopp/utbildningsanslag som lärosätet kan spara, till följd av att det inte har kunnat utnyttjas fullt ut på grund av underproduktion (produktion under takbeloppet). Det finns ett max-tak för hur mycket som får sparas (max 10% av takbelopp).
Anslagssparandet kan nyttjas vid ett framtida år med överproduktion (produktion över takbeloppet).
Intäkter som lärosätet får genom att sälja varor eller tjänster. Det kan till exempel vara kursavgifter från uppdragsutbildning, konferensavgifter eller försäljning av publikationer. Dessa intäkter är kopplade till en motprestation, det vill säga att lärosätet levererar något i utbyte mot betalning.
Hur myndigheter ska hantera sin avgiftsbelagda verksamhet och myndigheternas rätt att ta ut avgifter regleras i avgiftsförordningen. Där framgår att en myndighet bara får ta ut avgifter för varor och tjänster som den tillhandahåller om det följer av en lag eller förordning eller efter ett särskilt beslut av regeringen, ett exempel är Förordning (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor.
Intäkter som lärosätet tar emot från en givare som inte kräver någon motprestation, exempelvis från forskningsfinansiärer, myndigheter eller företag.
Den som lämnar ett bidrag får inte begära någon vara, tjänst eller särskild förmån i utbyte. Däremot kan givaren ange vad bidraget får användas till. Bidrag kan vara både från organisationer utanför staten (till exempel EU, stiftelser eller företag) och från andra myndigheter (till exempel Vetenskapsrådet).
I det lönekostnadspåslag (LKP) som årligen beräknas framgår den avsättning som görs till bland annat arbetsgivaravgifter, pensionspremier och löneskatt.
LKP är ett procentuellt påslag på alla lönekostnaderna och ingår i de totala personalkostnaderna. Påslaget varierar mellan åren och är lägre för personer som uppnått en viss ålder.
Overheadkostnader (OH) benämns även som indirekta kostnader. Högskolan Dalarna följer Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) rekommenderande redovisningsmodell för OH/indirekta kostnader.
På Högskolan Dalarna är OH ett procentuellt påslag på personalkostnader samt på de personalresurser som faktureras HDa och avser kostnader för personal som gör likvärdiga arbetsuppgifter som våra lärare och forskare. Undantaget är personalresurser som faktureras från annat svenskt lärosäte. Högskolan Dalarna har olika OH-påslag för våra olika verksamhetsgrenar.
Tidigare års överproduktion för lärosätet (produktion över takbeloppet) som kan sparas till framtida år med underproduktion (produktion under takbeloppet). Det finns ett max-tak för hur mycket överproduktion som får sparas (2025: max 15% av takbelopp, from 2026: max 10% av takbelopp)
Beteckning för att klassificera visst kurs- eller programutbud utifrån krav på uppföljning av studerande och särredovisning av studier bland annat i högskolornas årsredovisningar. Används även i den interna uppföljningen.
En helårsprestation (HPR) är summan av en eller flera studenternas godkända högskolepoäng på en kurs/delkurs dividerat med 60.
Beräknas på förstagångregistrerade och fortsättningsregistrerade (ej omregistrerade) studenter som är kvar tre veckor efter kursstart. En helårsstudent (HST) motsvarar en student som registreras på 60 hp (alternativt två studenter med 30 hp eller andra motsvarande kombinationer).
I Ladok (det nationella studiedokumentationssystemet) görs en ladokkörning vid angivna tillfällen för varje termin. Då omräknas uppgifter om registreringar och resultat från studenterna. Beroende på hur många helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR) som finns registrerade beräknas ersättningen från staten för utbildning. Ersättningen styrs dock inte enbart av antalet studenter och prestationer, det finns även ett tak för hur mycket lärosätet kan få som bestäms i statens budgetproposition och regleringsbrev.
- Högskolan Dalarna: Den målnivå i SEK som ledningen satt för studentproduktionen, kan vara samma som takbeloppet, eller vara högre eller lägre än takbeloppet (dvs en planerad över- eller underproduktion).
- Institutioner: Den studentproduktion i SEK som institutionen förväntas planera för och uppnå, kan vara samma som takbeloppet, eller vara högre eller lägre än takbeloppet (det vill säga en planerad över- eller underproduktion).
- Högskolan Dalarna: Den totala studentproduktionen i SEK som institutionerna planerat för, bör vara samma som målproduktionen men då det kan skilja sig används begreppet planerad produktion. Den totala planerade produktionen är den produktion som institutionerna åtagit sig att producera under budgetåret. Utfall av studentproduktionen följs upp mot takbelopp och planerad produktion.
- Institutionerna: Den studentproduktion i SEK institutionerna planerat för, bör vara samma som målproduktion men då det kan skilja sig används begreppet planerad produktion. Planerad produktion är den produktion som institutionerna åtagit sig att producera under budgetåret. Utfall av studentproduktionen följs upp mot takbelopp och planerad produktion.
Reserverade och oreserverade medel i inriktnings-VP för utbildnings- respektive forskningsanslaget. Oreserverad del av rektors reserv är avsedd för att kunna täcka eventuella oförutsedda kostnader.
Reserverade och oreserverade medel i inriktnings-VP för den strategiska delen av forskningsanslaget. Medlen ska användas för strategiska satsningar enligt beslutade principer.
Se begrepp "Lokala ersättningsbelopp".
Hur mycket utbildning som genomförs, beräknas i antal helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR) vilka i sin tur beräknas om till pengar.
- Högskolan Dalarna: Den maximala ersättning/intäkt från staten som lärosätet kan få per år för studenter som registreras på kurser (HST) och för studenter som tagit poäng på kurser (HPR).
- Institutionerna: Den maximala ersättning/intäkt som institutionen kan få per år för studenter som registrerats på kurser (HST) och för studenter som tagit poäng på kurser (HPR).
Årligen nationellt fastställda ersättningsbelopp i regleringsbrevet per utbildningsområde, ett belopp per helårsstudent och ett belopp per helårsprestation.
Av Högskolan Dalarna fastställda ersättningsbelopp per utbildningsområde, ett belopp per helårsstudent och ett belopp per helårsprestation. Det är de lokala ersättningsbeloppen som institutionernas ersättning beräknas utifrån. Baseras på de centrala ersättningsbeloppen (skillnaden mellan centrala och lokala ersättningsbelopp finansierar rektors reserv).
(fo-reg) Dokumentation i studieregistret av en students avsikt och rätt att, inom ett visst kurstillfälle som pågår under flera terminer, fortsatt delta i studierna i detta kurstillfälle under kursperioden. Registreringstypen är anslagsgrundande
(ffg-reg) Dokumentation i studieregistret av en students avsikt och rätt att för första gången delta i kurs (motsvarande) under en viss period. Registreringstypen är anslagsgrundande.
Kurs är den största enhet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå som åsätts betyg. En kurs (kursplan) har alltid en unik kurskod.
Begrepp som används i Ladok för en sammanhållen utbildning bestående av kurser eller motsvarande åtaganden, till exempel program, kurspaket, ämne på forskarnivå och utbytesavtal.
En kurs/kurskod har sedan ett eller flera kurstillfällen (unika kurstillfälleskoder) kopplat till sig. Ett kurstillfälle definieras av bland annat starttermin, studietakt, kursort, finansieringsform och undervisningsform.
Modul - del av kurs. Den lägsta nivå som kan åsättas betyg och utgör innehållet i en kurs.
(om-reg) Dokumentation i studieregistret av en students tillåtelse att delta i samma undervisning (motsvarande) en andra, tredje etcetera gång. Registreringstypen är inte anslagsgrundande.
Är programmets motsvarighet till kurstillfälle.
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå där ett antal kurser sammanförts och som leder till en examen.
Syftar oftast till den budget som tilldelats en kurs för lärarresurser och används för att planera kursens lärarledda moment. Kostnadsbudgeten kan anges både i pengar och i timmar.
Kursen har även en intäktsbudget som baseras på den planerad produktionen (studentantal, HST och HPR), vilket kan utryckas både i volym och i pengar. I en kursbudget på Högskolan Dalarna ingår normalt inte kostnadspåslag för exempelvis lokaler, ämnesansvar eller annan administration, vilket gör att kursens kostnader ska vara tydligt lägre än dess intäkter.
Syftar till att visa hur mycket intäkter som blir kvar när direkta kostnader dragits bort. Den resterande delen, dvs resultatet i Retendo, ska sedan täcka upp för de indirekta kostnader inom institutionens utbildningsverksamhet, samt bidra till det överskott som behövs för att institutionen ska nå sitt resultatmål. Kostnaderna i Retendo visar kursernas lärarresurser inklusive OH-påslag, dessa är då kursens direkta kostnader.
Visar täckningsbidraget i förhållande till intäkterna och anges i procent. I Retendo motsvarar täckningsgraden kursernas resultat i procent. Institutionerna kan välja att sätta ett riktmärke för täckningsgraden vid planeringen av sina kurser. För att institutionen ska täcka sina indirekta utbildningskostnader bör täckningsgraden i snitt för institutionens alla kurser vara minst ca 50% .
Antagningstalet är det tal som styr hur många studenter som kommer att antas till utbildningen. Det kan vara högre än planeringstalet då många institutioner räknar med ett visst bortfall när antagna studenter inte tar sin plats i anspråk. Antagningstal innefattar tre tal: Urval 1, urval 2 och efterantagningstal.
Andel studenter som fullföljer ett program.
Ladokeffekten uppstod när Ladok3 infördes 2018. Systemet räknar terminslängd i dagar utifrån kursers start- och slutdatum. Eftersom terminsstart alltid är en måndag och terminen är 20 veckor, varierar antalet avräkningsbara dagar per kalenderår beroende på hur höstterminen fördelas mellan åren.
Detta påverkar hur många helårsstudenter (HST) som redovisas och därmed anslagsavräkningen. Efter cirka tio år görs en nationell justering där man ”tar bort” en vecka för att återställa balansen. Den senaste justeringen skedde vid årsskiftet 2024/2025.
Antal studenter som i budget antas vara kvar på utbildningen/kursen tre veckor efter kursstart och som därmed genererar anslagsintäkter.
Andelen HPR i förhållande till HST. En student som omtentar kan därmed generera HST och HPR på olika terminer/kurstillfällen.
Mäter andel studenter som fortsätter sin utbildning från en termin till nästa termin. Alternativt kan retention även mäta andel studenter som forsätter från ett läsår till nästa läsår.
Prestationer med betygsdatum december för ett år, inrapporterat efter sista Ladok-körningen i januari, året därpå. Det innebär att ersättningen för prestationerna inte kom med i redovisningen för året som betygsdatumet avser. Dessa anslagsintäkter kommer istället att redovisas i nästkommande årsbokslut. Det gör att de sena prestationerna aldrig är med i de årliga utfallen i Linnea, de återfinns endast i rapporten med sena prestationer.
Eftersom en del av höstterminens kurser går några veckor in i efterföljande år kommer lärosätet att få lite HST för dessa veckor året efter. Detta kallas för slattar. Vid en jämn utbildningsproduktion blir ingående slattar på våren ungefär lika många som utgående på hösten, hänsyn till slattar måste tas vid budget- och prognosarbete.
Samtliga kurser klassificeras till ett eller flera utbildningsområden (i normalfallet enligt ämnets basklassificering). Utbildningsområdena har olika ersättningsbelopp vilket påverkar hur snabbt lärosätet avräknar det tilldelade takbeloppet.
En planerad ekonomisk uträkning som visar förväntade intäkter och kostnader under en viss period, oftast år. Syftar till att planera verksamheten så att den uppnår utsatta mål.
En uppdatering av budget under budgetens period. Prognosen tar hänsyn till utfall och ny information om kommande kostnader och intäkter under budgetperioden.
De faktiska intäkterna och kostnaderna som har uppstått, vilket kan jämföras med budget och prognos i samband med att analyser görs.