Hur har inspelningsteknologier format musikaliskt uttryck och lyssnande över tid – och i vilken mån är det möjligt att i dag återge ljud som fixerades för mer än ett sekel sedan? Dessa frågor står i centrum för ett pågående forskningsarbete inom audiovisuella stuider av Thomas von Wachenfeldt och Berk Sirman Deras arbete har uppmärksammats i ett reportage av Vetenskapsradion vid Sveriges Radio.
Utgångspunkten är fonografen, den tidigaste kommersiella inspelningstekniken, och ett unikt svenskt källmaterial. Mellan åren 1909 och 1915 dokumenterade järnvägstjänstemannen Karl Tirén omkring 300 samiska jojkar under resor i norra Sverige. Dessa fonografinspelningar, som i dag betraktas som ett svenskt världsminne, utgör tillsammans med tidiga inspelningar från den första riksspelmansstämman på Skansen 1910 ett centralt ljudhistoriskt arkiv.
Genom att återskapa dessa inspelningssituationer i nutid – med både historisk fonografutrustning och modern ljudteknik – undersöker forskarna hur den tekniska apparaturen påverkar musikalisk gestaltning, klang och framförande. I jämförelsen mellan historiska och nyproducerade inspelningar prövas också möjligheten att med hjälp av artificiell intelligens analysera, modellera och i viss mån återställa ljudet från de tidiga fonogrammen.
Projektet rör sig i gränslandet mellan musikvetenskap, ljudteknologi och kulturarvsforskning, och aktualiserar frågor om autenticitet, mediering och hur det förflutnas ljud kan göras hörbart i samtiden utan att förlora sin historiska komplexitet.