En stor mängd möbler flyttades med från de tidigare campuslokalerna, men för den oinvigde är det nästintill omöjligt att se skillnad på gammalt och nytt.
– Slitet, sjaskigt och omodernt – kanske är det bilden vi haft av begagnade möbler? Men jag tror att de som vistas på nya Campus Borlänge har fått anledning att ompröva den bilden, konstaterar Anton Grenholm, samordnare för miljö- och hållbarhetsfrågor, avdelningen för ledningsstöd och ekonomi.
Provmöblering och inventering
Daniel Bergvin har varit projektledare för inredningen på Campus Borlänge från högskolans sida, och satsningen på möbelåterbruk har gjorts tillsammans med White Arkitekter.
– Målet med inredningen har varit att den ska vara formstark, långsiktigt hållbar och möjlig att förvalta och återbruka i framtiden, berättar Daniel Bergvin. Genom att tidigt provrenovera olika möbelgrupper blev vi trygga i att resultaten skulle bli bra. Vi visade också upp de renoverade möblerna på dåvarande campus och det var under ett halvårs tid möjligt att provjobba i två helt nyinredda lånekontor.
En annan viktig del i arbetet gjordes av vaktmästeriet som inventerade det befintliga möbelbeståndet i syfte att få en bild av vilken lös inredning som var lämplig att återbruka. Främst ville man inrikta sig på produktgrupper där det fanns ett stort antal möbler, och där man såg att det kunde göras stora klimatbesparingar.
Efter inventering och provrenovering upphandlade man renovering av möblerna i större skala genom ett statligt ramavtal för cirkulära möbelflöden.
Koldioxidbesparing på 47 procent
Under hela projektets gång har White Arkitekter gjort beräkningar av klimatpåverkan, där utsläppsminskningar till följd av återbruk har jämförts med om samma möbler hade köpts in nya. Resultaten, som nu finns sammanställda i en rapport – se nedan, visar att man har lyckats täcka 53 procent av möbelbehovet med återbruk. Detta har medfört en koldioxidbesparing på 47 procent jämfört med om alla möbler köpts in nya.
Nästintill alla bokhyllor på Campus Borlänge är återbrukade. Här med nya luckor på. Konsollhyllorna som också återfinns i alla kontor samt fler utrymmen är också återbrukade men omlackerade.
– Det har varit inspirerande att tillsammans med Högskolan Dalarna undersöka och flytta gränsen för hållbarhet, säger Malin Lindell, inredningsarkitekt på White Arkitekter. Inte minst har högskolans nyfikenhet och satsning på provrenoveringar gett oss både praktiska och ekonomiska insikter. Och genom lyhördhet, dialog och respekt för varandras kompetenser vi kunnat arbeta dynamiskt, menar Malin Lindell.
Nya möbler har även skapats av gamla, som här där gamla bordsskivor har använts för nya ändamål. 
Det som tidigare var dörrar på gamla Tempo är idag lärarpodier.
Ett exempel som Daniel Bergvin gärna lyfter fram är de 30 år gamla metallstolarna med klädd sitts. Stolarna fanns i stort antal men ansågs ha för låg sitthöjd och ställdes undan.
– Men då högskolans lärmiljöutvecklare efterfrågade stolar med hjul såg vi en möjlighet att sätta hjul på stolen och på det sättet få rätt sitthöjd. För att säkerställa att stolens metallben klarade den ökade belastningen av hjulen gjordes tester tillsammans med högskolans forskningsingenjör inom maskinteknik Johan Rapp, berättar Daniel.
Återbrukad stol med hjul: Ny klädsel, omlackerad och hjul.
– Jag tycker vi med det här projektet visat att även en stor myndighet som Högskolan Dalarna kan återbruka i stor skala, säger Daniel. Och det blir inte dyrare än att köpa nytt, tvärt om kan det bli billigare. Men det krävs ett stort engagemang och mod från både ledning och projektdeltagarna för att lyckas och att man behöver anpassa gestaltningen så att den tillåter både återbrukade och nya möbler. Det tycker jag vi lyckats med på nya Campus Borlänge.
