Svenska med didaktisk inriktning II

Kursens övergripande mål är att den studerande uppnår fördjupade kunskaper om språk och skönlitteratur i relation till samhället, skolans värdegrund och svenskämnets uppdrag på grundval av aktuell forskning. Den studerande förväntas vidareutveckla såväl sitt vetenskapliga förhållningssätt som sin kommunikativa förmåga och kunna använda sina samlade resurser för att föra nyanserade resonemang om undervisning och bedömning i svenskämnet i språkligt heterogena klassrum.

Delkurser

Efter godkänd delkurs ska den studerande kunna:

• översiktligt beskriva den historiska framväxten av centrala dramatiska, lyriska och episka genrer och deras typiska drag
• beskriva den litteraturvetenskapliga epokindelningen, främst den nordiska och västerländska litteraturens utveckling
• redogöra för representativa genrer, författare och verk i varje epok samt kunna relatera dem till idéströmningar och produktionsförhållanden i samhället
• göra kritiska läsningar av skönlitterära verk och diskutera deras potential som utgångspunkt för att behandla genus, etnicitet och andra frågor om identitet och makt inom svenskämnet
• använda grundläggande modeller för litterär analys, göra självständiga litterära iakttagelser och kunna argumentera för dessa utifrån vedertagen litteraturvetenskaplig begreppsbildning
• planera differentierad litteraturundervisning utifrån kursinnehållet i kombination med skolans styrdokument samt argumentera för val av innehåll, läromedel, arbetssätt och bedömningsmetoder
• med stöd av aktuell forskning föra en fördjupad diskussion kring litteraturundervisningens relation till olika delar av svenskämnets uppdrag
• tala och skriva i enlighet med de normer som finns för formell svenska och på ett sådant sätt att innehållet klart framgår i den givna situationen, med särskilt fokus på referatteknik.

Efter godkänd delkurs ska den studerande kunna:

• redogöra för teorier om relationen mellan språk och samhälle samt relatera ett urval kvantitativa och kvalitativa sociolingvistiska analysmetoder till dessa teorier
• beskriva olika typer av språkpolicy samt utifrån exempel från Sverige och Norden kritiskt diskutera vilka följder officiell och inofficiell språkpolicy kan få för olika grupper i samhället
• dra svenskämnesdidaktiska slutsatser av resultaten från svensk och internationell sociolingvistisk forskning
• redogöra för grundläggande drag i det svenska språkets historia, under viss jämförelse med övriga språk i Norden
• analysera historiska svenska texter samt nutida texter på nordiska språk utifrån olika perspektiv på språkstruktur och språkförändring
• visa förmåga att förstå norska och danska i skrift samt i standardnära tal, hantera risker för missförstånd samt diskutera förutsättningarna för internordisk kommunikation
• planera undervisning som utnyttjar nordiska och historiska språkförhållanden samt aktuella läromedel och lärverktyg för att vidga elevers perspektiv på det nutida svenska språksamhället
• tala och skriva i enlighet med de normer som finns för formell svenska och på ett sådant sätt att innehållet klart framgår i den givna situationen, med särskilt fokus på argumentation.

Efter godkänd delkurs ska den studerande kunna:

• redogöra för karaktäristiska skillnader mellan tryckta och digitala sakprosatexter samt hur berättande gestaltar sig i olika medier
• analysera vad som förmedlas genom olika modaliteter i multimodala texter
• reflektera över svenskämnets innehåll och arbetsformer, inklusive användning av läroböcker, andra läromedel och övriga lärverktyg, i ljuset av informations- och kommunikationsteknologins utveckling
• föra en fördjupad diskussion kring hur ungdomars utveckling av litteracitet och kritisk textkompetens kan stöttas genom ett integrerat perspektiv på de kunskaper, förmågor och förhållningssätt som svenskämnet ansvarar för enligt skolans styrdokument
• dra slutsatser om bedömning och betygsättning av muntliga, skriftliga och multimodala färdigheter i svenskämnet
• utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet planera svenskundervisning som beaktar olika elevgrupper såväl som individuella behov i ett språkligt heterogent klassrum samt argumentera för sina didaktiska val
• tala och skriva i enlighet med de normer som finns för formell svenska och på ett sådant sätt att innehållet klart framgår i den givna situationen, med särskilt fokus på förmågan att skapa ett längre svenskämnesdidaktiskt resonemang av vetenskaplig karaktär.

Kursen består av tre delkurser.

Delkurser

Delkursen inleds med en översikt över litteraturvetenskap i svenskt, nordiskt och internationellt perspektiv, vilket innefattar vetenskaplig terminologi och kultur- och idéhistoriska epoker. Delkursen följer huvudlinjerna i främst den västerländska dramatikens, lyrikens och epikens utveckling och relaterar denna till samhällsutvecklingen. Stor vikt läggs vid närstudiet av enskilda litterära verk och den studerande gör egna analyser och kritiska läsningar som presenteras såväl muntligt som skriftligt. Aktuell litteraturdidaktisk forskning läggs tillsammans med skolans styrdokument till grund för fördjupade svenskämnesdidaktiska diskussioner om skönlitteraturens betydelse för såväl elevens personliga utveckling som förmågan att läsa, analysera och tolka text.

I delkursen studeras språklig variation och förändring i ett sociolingvistiskt perspektiv, både utifrån nationella och internationella aspekter. Fokus ligger på forskning om det ömsesidiga förhållandet mellan språksystem, språkbruk, individ och samhälle, exempelvis hur språkliga varieteter kan uppkomma och användas i identitetsskapande syfte. Utifrån exempel från Sverige och Norden diskuteras hur olika språk och varieteter värderas i olika sammanhang och vilka individuella och samhälleliga effekter olika typer av språkpolicy kan generera, exempelvis i fråga om jämlikhet och hållbarhet. Det svenska språkets historia som system och som kommunikationsmedel beskrivs och relateras till den nordiska språksituationen nu och då. Den studerande tränar receptiv språkfärdighet i danska och norska samt förmåga att med språkvetenskapliga begrepp beskriva likheter och skillnader mellan språk i Norden, med fokus på svenska varieteter genom tiderna och de skandinaviska språken i nutid. Den studerande får slutligen utforma och motivera ett undervisningsupplägg som inkluderar användning av läromedel så som svenska och nordiska lärplattformar samt integrerar sociolingvistiska, historiska och nordiska perspektiv på språk.

I delkursen fördjupas och breddas textbegreppet till att omfatta även andra modaliteter än verbalspråket, och flera medier som film, serier och nätbaserat material studeras. Det lyfts fram hur villkoren för produktion och konsumtion skiljer sig mellan tryckta och digitala texter, inte minst vad gäller intertextualitet. Olika texttypers och lärverktygs betydelse för elevers litteracitetsutveckling diskuteras. Mot bakgrund av aktuell forskning inom delkursens kunskapsområde i kombination med erfarenheterna från tidigare kurser i utbildningen får studenten planera och motivera ett undervisningsmoment som kan genomföras vid kommande VFU.

• Aktivt deltagande i seminarier
• Skriftliga inlämningsuppgifter
• Skriftlig övervakad examination online
• Skriftlig ej övervakad examination online
• Muntlig examination individuellt och i grupp på campus och online

Som betygsskala på hel kurs används U–VG.

För att erhålla Väl Godkänd på hela kursen krävs Väl Godkänd på minst 22,5 hp.

Betyg rapporteras enligt följande:

• Skönlitteratur och samhälle - 7,5 hp | U–VG
• Språklig variation och förändring: Sociolingvistik - 7 hp | U–VG
• Språklig variation och förändring: Språkhistoria - 4 hp | U–VG
• Språklig variation och förändring: Språksituationen i Norden - 4 hp | U–VG
• Tryckta och digitala genrer - 7,5 hp | U–VG

I kursen ingår en obligatorisk träff om 2–3 dagar på campus, som omfattar examinerande moment. För dessa examinerande moment erbjuds omexamination först vid campusträffen i samband med nästa kurstillfälle.
I kursen ingår även en fältstudie vid en grund- eller gymnasieskola.

Kursen överlappar tidigare kurskod GSV26Y