Lärandemål
Delkurser
Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:
- redogöra för olika synsätt på utveckling och globalisering och olika sätt att mäta utveckling
- redogöra för hur resursutnyttjande, handel, politik och teknologi har påverkat regioners utveckling i ett längre tidsperspektiv
- redovisa fördjupad kunskap kring den aktuella relationen mellan fattiga och rika länder och globala energifrågor, miljöproblem och intressekonflikter
- visa fördjupad insikt i aktuella globaliseringsfrågor såsom befolkningsutveckling, försörjningsstrategier, migrationsmönster, urbaniseringsprocesser och internationella samarbetsformer
Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:
- visa insikt i hur Jorden fungerar som sammanhängande klimatsystem inklusive orsakssambanden bakom mänskligt skapade och naturliga klimatförändringar
- redogöra för klimatförändringar som skett i Jordens historia
- redogöra för vetenskapliga metoder som används för att rekonstruera klimatförhållanden i historisk och geologisk tid, för hur kunskap om klimatförändringar vuxit fram samt för våra möjligheter att förutsäga framtida klimatutveckling
- visa kunskap om konsekvenser av pågående klimatförändringar för naturmiljö och samhälle samt för människans möjligheter att begränsa, lindra eller anpassa sig till följderna av ett framtida förändrat klimat
Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:
- med utgångspunkt i ett ämnesdidaktisk perspektiv problematisera kunskap om klimatförändringar
- visa kunskaper om bedömning och betygssättning av elevers kunskaper och färdigheter i relation till gällande styrdokument inom ämnesområdet geografi
- reflektera självständigt och kritiskt över de akademiska geografidisciplinernas innehåll i relation till skolämnet geografi såväl som det egna lärandet
Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:
- visa kunskaper om de naturprocesser som ger upphov till katastrofliknande situationer, inklusive geografisk lokalisering och påverkan på naturmiljön
- redogöra för hur naturkatastrofer påverkar samhälle och människa
- redogöra för hur samhällsförhållanden samt människans agerande och geografiska lokalisering kan påverka uppkomst och följder av naturkatastrofer
- utifrån en kunskapsbas diskutera beredskap och sårbarhet vid naturkatastrofer
Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:
- redogöra för olika metoder för geografisk kartläggning som kan användas för att studera landskapets historia
- behandla och analysera rumsliga data samt presentera data i geografiska informationssystem (GIS)
- redogöra för hur GIS kan användas som ett hjälpmedel att analysera och synliggöra landskapsförändringar
Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:
- med utgångspunkt i aktuell ämnesdidaktisk forskning diskutera möjligheter och utmaningar inom geografiundervisningens innehåll och upplägg i ungdomsskolan
- reflektera över frågor om naturkatastrofer och sårbarhet och hur det behandlas i geografiundervisningen
- analysera och kritiskt granska läromedel för undervisning i geografi ur ett geografididaktiskt perspektiv och i relation till skolans styrdokument
- reflektera över hur ämnets innehåll och arbetsformer påverkas av utvecklingen inom IKT
Innehåll
Kursen består av sex delkurser.
Delkurser
Begreppen utveckling och globalisering granskas utifrån ett teoretiskt perspektiv och denna kunskapsbas ligger därefter till grund för att systematisera och förstå skillnader mellan välfärd och fattigdom i ett globalt perspektiv. Ett längre tidsperspektiv (200 år) presenteras för att bidra till förståelse av aktuella utvecklings- och globaliseringsfrågor. Delkursen behandlar vidare aktuella drivkrafter och förändringsmönster och lyfter fram begränsningar och möjligheter för utveckling i en globaliserad värld.
Delkursen presenterar hur Jorden (hydrosfären-atmosfären-geobiosfären) fungerar som sammanhängande klimatsystem, inklusive havens roll, strålningsbalans och energifördelning. Naturliga orsaker till klimatförändringar på Jorden behandlas (solens roll, astronomiska faktorer, geologiska processers inverkan samt återkopplingar inom klimatsystemen); därtill presenteras människans påverkan på Jordens klimat genom bl.a. energikonsumtion och markanvändning. Delkursen tar även upp globala klimatförändringar som skett i Jordens historia samt de vetenskapliga metoder som används för att rekonstruera klimatförhållanden i historisk och geologisk tid. Konsekvenser av de pågående klimatförändringarna för naturmiljö och samhälle i olika tids- och rumsskalor presenteras. Möjligheterna att begränsa, lindra eller anpassa sig till följderna av ett förändrat klimat, genom tekniska lösningar, internationellt samarbete och ekonomiska styrmedel, diskuteras. Framväxten av vår nuvarande kunskap behandlas liksom våra möjligheter att förutsäga den framtida utvecklingen genom modeller och prognoser.
I delkursen diskuteras och problematiseras de akademiska geografidisciplinernas innehåll i relation till skolämnet. Från en ämnesdidaktisk utgångspunkt uppmärksammas frågor om klimatförändringar. Vidare behandlas frågor om bedömning och betygssättning av elevers kunskaper inom ämnesområdet geografi.
De naturprocesser som ger upphov till katastrofliknande situationer presenteras. Hit hör förlopp relaterade till plattektonik (jordskalv, vulkanism, tsunami), extrema väderhändelser, översvämningar, meteoritnedslag, massrörelser och erosionsprocesser. Naturkatastrofernas påverkan på naturmiljö, samhälle och människa behandlas utifrån enskilda katastrofhändelser. De aspekter av människans agerande och samhällsförhållanden (livsstil, befolkningssituation, geografisk lokalisering, politiska och ekonomiska förhållanden) som kan påverka uppkomst och följder av naturkatastrofer diskuteras. Beredskap och sårbarhet vid naturkatastrofer i olika samhällen på Jorden belyses utifrån kunskap om natur- och kulturgeografiska förhållanden.
I delkursen behandlas metoder för insamling och analyser av rumsliga data. Delkursen är praktiskt orienterad med övningar i framför allt GIS. Delkursen presenterar praktiska metoder som används för geografiska analyser, både mätmetoder och analysmetoder. I delkursen ingår ett mindre fördjupningsarbete kring tillämpningen av GIS-tekniken, där särskild vikt läggs vid analys och tillämpning av data.
I delkursen behandlas läromedel för grund och gymnasieskolan med särskild fokus på digitala läromedel och verktyg. Med utgångspunkt i aktuell läromedelsforskning inom ämnet genomförs en mindre läromedelsanalys. I samband med detta diskuteras ämnesdidaktiska aspekter av olika läromedel i den egna undervisningen. Delkursen behandlar med utgångspunkt i aktuell didaktisk forskning och gällande styrdokument frågor om den egna undervisningens innehåll och upplägg.
Examinationsformer
Delkurserna examineras var för sig. Betyg rapporteras som ett moment för varje delkurs.
Delkurs 1: Skriftlig tentamen.
Delkurs 2: Skriftlig tentamen.
Delkurs 3: Muntlig och skriftlig redovisning av inlämningsuppgifter.
Delkurs 4: Skriftlig tentamen.
Delkurs 5: Muntlig och skriftlig redovisning av inlämningsuppgifter.
Delkurs 6: Muntlig och skriftlig redovisning av inlämningsuppgifter.
Arbetsformer
Delkurs 1: Föreläsningar, seminarier och obligatoriska övningar.
Delkurs 2: Föreläsningar och seminarier.
Delkurs 3: Obligatoriska seminarier.
Delkurs 4: Föreläsningar och seminarier.
Delkurs 5: Föreläsningar, laborationer och seminarier. Moment under samlingsdagar och moment knutna till examinerande inlämningsuppgifter är obligatoriska.
Delkurs 6: Obligatoriska seminarier.
Betyg
Som betygsskala används U–VG.
För betyget VG krävs VG på minst 18 hp av kursens 30 hp.Förkunskapskrav
- Geografi I med didaktisk inriktning 30 hp varav minst 22,5 hp godkända vid registrering
Övrigt
En obligatorisk fysisk träff om 2-3 dagar ingår i kursen. Kursen innehåller även två till tre fältdagar under terminen vid en grundskola.