Lärarprogrammet120 - 220 poäng

För att få lärarexamen skall studenten ha de kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna förverkliga förskolans, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Därutöver skall studenten ha uppnått de allmänna mål för högskoleutbildning som högskolelagen (kap1, § 9) föreskriver, nämligen

- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Inom lärarutbildningen vid Högskolan Dalarna skall de studerande utveckla ett reflekterande förhållningssätt till kunskap, till eget och andras lärande samt till det pedagogiska arbetets innehåll och form. Genom mötet med verksamma yrkespraktiker och med ett vetenskapligt kunskapssökande skall de förbereda sig för pedagogisk verksamhet och för den ständiga kompetensutveckling som krävs för att utöva läraryrket.

Utbildningen vid Högskolan Dalarna syftar till att blivande lärare skall utveckla begreppsmässiga redskap för att se, tolka och utnyttja skolans[1] möjligheter att bidra till barns, ungdomars och vuxnas förutsättningar att utvecklas såväl kunskapsmässigt som etiskt, känslomässigt och socialt. De skall utveckla analytisk förmåga och förmåga att dokumentera, värdera och tillvarata egna och andras erfarenheter samt förmåga att tillgodogöra sig och utnyttja relevant forskning.

De studerande skall tillägna sig kvalificerade kunskaper inom de ämnen eller kunskaps-områden som de väljer för sin lärarutbildning; kunskaper som baseras på insikt om ämnets eller kunskapsområdets centrala begrepp och förklaringsmodeller, dess kunskapsteori och studieobjekt. De skall tillägna sig grundläggande didaktisk kunskap och vid genomgången utbildning kunna analysera och kommunicera sitt val av innehåll och arbetssätt i relation till nationella och lokala styrdokument för att, i samarbete med kollegor, elever och deras vårdnadshavare, kunna bedriva och utveckla den pedagogiska verksamheten.

För att få lärarexamen skall studenten kunna analysera, bedöma, dokumentera och värdera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål, informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare samt medverka aktivt och konstruktivt vid upprättande av individuella utvecklingsplaner. För examen mot grundskolans senare år och gymnasieskolan krävs god kunskap i betygssättning.

Vid avslutad utbildning skall studenten ha en grundläggande förmåga att välja innehåll och arbetsformer som tillgodoser den enskilde elevens behov. Detta kräver ett medvetet genusperspektiv samt kunskaper om, och förmåga att analysera betydelsen av bakgrund och uppväxtvillkor i socialt, etniskt och kulturellt hänseende för den enskilde elevens lärande och utveckling.

Det kräver även kunskaper om individers meningsskapande, kunskapsbildning, lärande och utveckling samt om hur villkor skapas för att stimulera elevers utveckling. Lärare har ansvar för att förankra och försvara demokratin i det dagliga arbetet. Studenten skall därför, efter avslutad utbildning, ha kunskap om och förstå betydelsen av att företräda demokratins grundläggande värderingar. Studenten skall även ha förmåga att motarbeta alla former av intolerans och förtryck samt kunna uppmärk-samma vad som krävs för att kulturell mångfald skall kunna tillvaratas och utvecklas som en resurs i det pedagogiska arbetet. För att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever skall studenten ha god kännedom om gällande regelverk samt ha förmåga att tillämpa detta i sin framtida verksamhet som lärare.

Utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknik kräver att lärare har förmåga att kritiskt granska och ta ställning till gestaltningsformer och till läromedia, såväl IT-baserade som mer traditionella. För att få lärarexamen skall studenten därför ha utvecklat kunskap och kritisk medvetenhet om användning av olika medier för såväl eget lärande som för undervisning av barn, ungdomar och vuxna. Nya informations- och kommunikationsmedier förändrar även elevernas och utbildningens sociala kontext. För att få lärarexamen skall studenten ha kunskap om och förmåga att analysera de villkor som denna utveckling skapar för verksamheten i skolan.

Skolan har ett särskilt ansvar att verka för utveckling mot ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt samhälle. De studerande skall efter genomgången utbildning kunna analysera, ta ställning och såväl i egen undervisning som vid övergripande utbildningsplanering förhålla sig till sambandet mellan utbildningens innehåll och form och en hållbar utveckling.

Oavsett val av ämnes- och kunskapsområde skall samtliga studenter efter genomgången utbildning besitta en god muntlig och skriftlig språkfärdighet liksom kunskaper om betydelsen av läs- och skrivinlärning och om matematikens betydelse för kunskapsutveckling. Blivande lärare inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år skall dessutom ha fördjupade kunskaper i skriftspråksutveckling och grundläggande matematiklärande.

[1] I utbildningsplanen används termen skola för att beteckna förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning.

[2] Termen elev innefattar i denna utbildningsplan såväl barn och ungdomar som vuxna inom hela skolväsendet.

Samtliga varianter av lärarprogrammet bärs upp av tre integrerade utbildningsområden:

 • allmänt utbildningsområde som behandlar individers lärande och socialisation samt skolans och den pedagogiska verksamhetens mål och villkor

 • inriktning som utgörs av ämne/kunskapsområde som den studerande väljer som bas för sin pedagogiska verksamhet

• specialisering som ger möjlighet till ytterligare profilering av lärarexamen

Inom ramen för dessa utbildningsområden och det kursutbud som Högskolan erbjuder väljer studenten vilka kunskapsområden och kurser som skall ingå i lärarexamen. Utifrån eget intresse och utifrån skolans behov av lärare med viss kunskapsprofil upprättar studenten, i samråd med utbildningsledare, en individuell studieplan.

2.1 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 10 poäng inom allmänt utbildningsområde och 10 poäng inom varje inriktning är verksamhetsförlagda, dvs. förlagda till skolan eller till annan verksamhet där villkor för lärande kan studeras. Under hela utbildningstiden är studenten knuten till en skola eller ett skolområde. Härigenom ges möjlighet att redan under utbildningen vara delaktig i konkret pedagogisk verksamhet, både under den verksamhetsförlagda utbildningen och genom de kontaktuppgifter som genomförs löpande under utbildningen. Skolan eller skolområdet har ett samarbetsavtal med Högskolan och skolans lärare är speciellt utbildade för uppgiften som skolförlagd lärarutbildare. Skolan har ett utbildningsansvar under verksamhetsförlagd utbildning och ett fadderansvar under studentens hela utbildning. Den verksamhetsförlagda utbildningen varvas alltid med högskoleförlagd utbildning inom kurserna.

2.2 Kursfordringar
För lärarexamen krävs 60 poäng inom det allmänna utbildningsområdet , minst 40 poäng inom utbildningsområde inriktning samt minst 20 poäng specialisering. Inom något av de tre utbildningsområdena skall ett examensarbete om 10 poäng fullgöras.

Examen för pedagogisk verksamhet inom förskola, förskoleklass, grundskolans tidigare år och fritidshem samt för undervisning i modersmål skall omfatta minst 140 poäng .

Examen för pedagogisk verksamhet inom grundskolans senare år och inom gymnasieskolan skall omfatta minst 180 poäng. En fördjupning om minst 60 poäng inom relevant ämne eller kunskapsområde krävs för undervisning inom grundskolan. För undervisning inom gymnasieskolan krävs två fördjupningar om minst 60 poäng. Undervisning i samhällskun-skap och svenska inom gymnasieskolan kräver minst 80 poäng inom relevanta ämnen eller kunskapsområden.

För undervisning i yrkesämnen inom gymnasieskolan krävs 120 poäng. Istället för inriktning och specialisering krävs omfattande yrkeserfarenhet samt relevant högskoleutbildning om minst 60 poäng eller motsvarande kunskaper.

Vid Högskolan Dalarna erbjuds integrerade inriktningsblock om 60 poäng där utbildnings-områdena inriktning (40p), allmänt utbildningsområde (10p) och specialisering (10p) ingår. Tre kurser i ämnet pedagogiskt arbete motsvarar, tillsammans med en s.k. yrkesspecialisering om minst 10 poäng (se 3.3), det allmänna utbildningsområdet. Examensarbetet fullgörs inom pedagogiskt arbete.

En lärarexamen vid Högskolan Dalarna kräver

– för verksamhet i förskola och förskoleklass (minst 140p)
· Pedagogiskt arbete A, 20p
· Inriktningsblock, 60p, inklusive Pedagogiskt arbete B, 20p, med inriktning mot grundskolans tidigare år, förskola, förskoleklass och fritidshem
· Pedagogiskt arbete C, 20p, med inriktning mot förskola och förskoleklass
· 10 poäng inom området skriftspråksutveckling[1]
· 10 poäng inom området matematisk begreppsbildning[2]
· 20 poäng specialisering med inriktning mot lek, lärande eller skapande verksamhet i förskolan

– för verksamhet i grundskolans tidigare år, förskoleklass och fritidshem (minst 140p)
· Pedagogiskt arbete A, 20p
· Inriktningsblock, 60p, inklusive Pedagogiskt arbete B, 20p, med inriktning mot grundskolans tidigare år, förskola, förskoleklass och fritidshem
· Pedagogiskt arbete C, 20p, med inriktning mot grundskolans tidigare år, förskoleklass och fritidshem
· 10 poäng inom området skriftspråksutveckling
· 10 poäng inom området matematisk begreppsbildning
· 20 poäng valfri specialisering

– för verksamhet i grundskolans senare år (minst 180p)
· Pedagogiskt arbete A, 20p
· Inriktningsblock, 60p, inklusive Pedagogiskt arbete B, 20p, med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasieskola
· Pedagogiskt arbete C, 20p, med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasieskola
· ytterligare ett inriktningsblock, 60p, samt 20p valfri specialisering eller
· specialiseringar om 80 poäng, varav minst 10p yrkesspecialisering

– för verksamhet i gymnasieskolan och grundskolans senare år (minst 180p)
· Pedagogiskt arbete A, 20p
· Inriktningsblock, 60p, inklusive Pedagogiskt arbete B, 20p, med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasieskola
· Pedagogiskt arbete C, 20p, med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasieskola · ytterligare ett inriktningsblock, 60p, samt 20p specialisering eller
· specialiseringar upp till C-nivå (60p) inom ett ämne, där en 10-poängs uppsats behandlar skol- eller undervisningsrelevant problematik, samt 20 p valfri specialisering eller
· specialiseringar om 80 poäng, varav minst 10p yrkesspecialisering

– för undervisning i karaktärsämne inom gymnasieskolans yrkesförberedande program (120p)
· Pedagogiskt arbete A, 20p
· Pedagogiskt arbete B, 20p; Yrkesämnenas didaktik – för verksamhet inom gymnasieskolans yrkesinriktade program
· Pedagogiskt arbete C, 20p, med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasieskola
· Omfattande yrkeserfarenhet
· 60p relevant högskoleutbildning eller motsvarande kunskaper

2.3 Studiegång
Utbildningen inleds med kursen Pedagogiskt arbete A som följs av ett sammanhållet inriktningsblock om 60 poäng. Därefter väljs antingen ytterligare ett inriktningsblock samt en specialisering eller enbart specialiseringar inom de ramar som det fastställda kursutbudet erbjuder, upp till erfordrad omfattning av examen. Som en av utbildningens två sista terminer läses kursen Pedagogiskt arbete C.
Studenter som vid antagningen har kunskaper motsvarande inriktningar och specialiseringar läser Pedagogiskt arbete A - C, 60 poäng.

[1] Ingår i inriktningsblock Svenska med inriktning mot grundskolans tidigare år, förskola, förskoleklass och fritidshem. För examen med annan inriktning krävs specialisering inom området.

[2] Ingår i inriktningsblock Matematik med inriktning mot grundskolans tidigare år, förskola, förskoleklass och fritidshem. För examen med annan inriktning krävs specialisering inom området.

[3] Denna examen kräver två fördjupningar om minst 60 poäng. För undervisning i svenska och samhällskunskap krävs 80 poäng.

3.1 Pedagogiskt arbete
Inom lärarutbildningen vid Högskolan Dalarna svarar ämnet pedagogiskt arbete för de gemensamma kunskaper som alla studenter skall ha för att avlägga lärarexamen. Ämnet är mångvetenskapligt och integrerar teorier, metoder och perspektiv från olika discipliner. Kurserna i pedagogiskt arbete inom lärarprogrammet omfattar kunskapsbildning, lärande och utveckling, lärares arbete samt hur dessa processer är relaterade till och formade av sina ekonomiska, politiska och sociala sammanhang.

Kärnan i kurserna utgörs av skolans och lärarskapets mål, möjligheter och ramar. Olika föreställningar om skolans och lärarens uppgifter problematiseras i syfte att utveckla kunskaper om skolans roll i spänningsfältet mellan lärande och fostran, mellan privat och offentligt, mellan produktion och reproduktion av kunskap samt mellan lärares och elevers ansvar för elevens kunskapsprocess.

Inom pedagogiskt arbete läses tre kurser om vardera 20 poäng, Pedagogiskt arbete A, B och C, som läses i ordningsföljd. Tillträde till senare kurs kräver att den föregående fullgjorts med godkänt resultat.

Pedagogiskt arbete A; Lärares uppdrag, 20 poäng
Pedagogiskt arbete A är utbildningens första kurs och är gemensam för alla lärarstuderande. Kursen ger en introduktion till skola, läraryrke och till lärarutbildning. Via sina studieuppgifter och arbetsformer skall kursen även utgöra en medveten introduktion till högskolestudier.

Kursen bärs upp av två teman: individens lärande och utveckling samt skolans samhällsuppdrag. Studiet av lärarens uppgift , av ett pedagogiskt ledarskap och vilka kunskaper, förmågor och förhållningssätt det kräver, utgör en länk mellan kursens två huvudteman.

Kursen skall dels ge egna erfarenheter av att bedriva pedagogisk verksamhet, dels ge teoretiska redskap för att se och tolka olika aspekter av skolans uppdrag och verksamhet samt av elevers uppväxtvillkor. Detta förutsätter ett historiskt och ett internationellt perspektiv. Analys av kunskapsbegreppet, av olika kunskapsformer och hur kunskap konstrueras, av språkets, gestaltningens, kommunikationens och det sociala sammanhangets betydelse för lärande och kunskapsbildning ger en grund för såväl en framtida verksamhet som lärare som för de egna studierna under utbildningen.

Under kursen får studenterna sin placering vid ett partnerområde; den skola eller det skolområde där verksamhetsförlagda studier skall genomföras och där studenten successivt under utbildningen skall kunna bli alltmer av en resurs i skolans verksamhet. Högskolan och partnerområden tar under kursen ett gemensamt ansvar för att introducera studenterna i skolans uppdrag och verksamhet varför delar av studierna (4 poäng) är verksamhetsförlagda.

Pedagogiskt arbete B; Ämnesdidaktisk kurs, 20 poäng
Pedagogiskt arbete B utgörs av den didaktiska kurs som läses inom ramen för ett inriktningsblock. Kursen bygger på och innebär en progression i relation till blockets första 40 poäng i fråga om didaktiska spörsmål. Kursen ges i flera olika varianter, där studentens val av kurs styrs av valet av inriktningsblock samt val av verksamhetsinriktning för lärarexamen.[1]

Kursen utgör också en del av helheten Pedagogiskt arbete A – C. Det betyder att kursen bygger på Pedagogiskt arbete A och innebär en progression och fördjupning såväl beträffande innehåll som krav på förmåga till analys, reflektion, självständighet och pedagogiskt arbete. I kursen integreras verksamhetsförlagd (10 poäng) och campusförlagd (10 poäng) utbildning. Den skolform och den åldersgrupp där den studerande fullgör sina verksamhetsförlagda studier avspeglas i kursens innehåll och anges i examensbeviset.

En väsentlig uppgift inom kursen är att de studerande, i samarbete med och med stöd av erfarna lärare, skall planera, bedriva och analysera pedagogisk verksamhet inom det aktuella ämnes-/kunskapsområdet. De studerade skall bygga upp en grundläggande didaktisk kunskap, som innebär förmåga att i tanke och handling relatera frågor om val av innehåll och arbetsformer till verksamhetens mål och till lärande individers förutsättningar och meningsskapande. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt sambandet mellan det pedagogiska arbetets innehåll och organisation och enskilda elevers svårigheter i olika avseenden.

Kursen skall dels bearbeta på förhand givna, centrala didaktiska problem, dels ge tillfälle till bearbetning av frågor, tankar och problem som uppstår i samband med egen pedagogisk verksamhet inom partnerområdet; frågor som i seminarieform kan lyftas fram, preciseras och belysas med hjälp av litteratur.

Pedagogiskt arbete C med examensarbete; Lärarskap och verksamhetsutveckling, 20 poäng
Den tredje och avslutande kursen i pedagogiskt arbete läses under senare delen av utbildningen. Den bygger på tidigare kurser och förutsätter att studenten har en grundläggande kunskap om och förtrogenhet med skolans uppdrag och villkor samt har uppnått en förmåga till självständigt och kritiskt tänkande.

I kursen behandlas frågor som rör lärares yrkesetik och elevers integritet. Kursen behandlar dessutom frågor om utvärdering och kvalitetsutveckling samt utbildningsplanering såväl för den enskilde individen som för grupper av individer. Studenten skall därvid, i samarbete med skolans lärare, ta ansvar för utbildningsavsnitt som löper under en längre tid och mera självständigt planera, genomföra, analysera och värdera denna verksamhet. För verksamhetsförlagda studier anslås 6 poäng. Den skolform och den åldersgrupp där den studerande fullgör sina verksamhetsförlagda studier avspeglas i kursens innehåll och anges i examensbeviset.

Inom kursen skall ett examensarbete om 10 poäng fullgöras. Syftet med detta arbete är att stärka den blivande lärarens yrkeskompetens, där självständighet och förmåga till kritisk analys är centrala värden.

Examensarbetet skall ta sin utgångspunkt i angelägna utvecklingsområden/frågeställningar vid studentens partnerområde och därigenom kunna bidra till utveckling av skolans verksamhet. Val av ämne för arbetet skall därför ske i dialog med pedagogiskt ansvariga vid partnerområdet och med berörda vetenskapliga handledare vid Högskolan. Målet är att verka för uppbyggnad av övergripande och långsiktiga forsknings- och utvecklingsteman som stöder verksamhetsutveckling inom skolan och som bidrar till att generera skolrelevant forskning och bygga forskningsmiljöer vid Högskolan.

I anslutning till examensarbetet behandlas vissa generella vetenskapsteoretiska, forskningsetiska och forskningsmetodiska frågor medan tonvikten läggs på de specifika forsknings- och analysverktyg som den enskilde studenten behöver för sitt arbete.

3.2 Inriktning
En inriktning vid Högskolan Dalarna utgörs av ett sammanhållet kursblock om 60-poäng.[2] Varje inriktningsblock inleds med 40 poängs studier inom ett ämne eller ett kunskapsområde och avslutas med en kurs om 20 poäng i ämnets/kunskapsområdets didaktik (se Pedagogiskt arbete B ovan). Inriktningsblocket utgör en helhet med en inbyggd progression och läses i en följd.

De inledande 40 poängen utgörs vanligen av A- och B-kurs inom ett ämne eller en akademisk disciplin, men kan också utgöras av A-kurser inom två discipliner eller av flervetenskapliga kurser. Dessa kurser är yrkesförberedande i den meningen att såväl innehåll som arbetsformer förbereder för pedagogisk verksamhet. Det innebär att kurserna genomsyras av reflektion kring ämnets innehåll, centrala begrepp och modeller samt att ämnets studieobjekt och historiska framväxt belyses. Kurserna erbjuder med andra ord ett metaperspektiv på ämnet, gällande syn på lärande, kunskapstraditioner och kunskapsbildning. Genom dessa kurser skall studenten tillägna sig så kvalificerade kunskaper att han/hon självständigt kan bedöma läroplanernas och kursplanernas krav, välja innehåll i verksamheten och analysera olika läromedels innehåll och struktur.
Inriktningsblockets 60 poäng motsvarar det krav på fördjupning till 60 poäng inom ämne eller kunskapsområde som gäller för pedagogisk verksamhet inom grundskolans senare år och i gymnasieskolan.[3]

3.3 Specialisering
Specialiseringen erbjuder möjlighet till ytterligare profilering av lärarexamen vilket kan ske genom fördjupning, breddning eller genom perspektivering av tidigare inhämtade kunskaper. A-, B-, C- och D-kurser vid Högskolan som är relevanta för lärarutbildningen kan väljas som specialisering, dvs. såväl generella kurser som kurser som har skolan, eleven, lärandet eller lärarens uppdrag som fokus eller som ram, s.k. yrkesspecialisering. Specialiseringarna omfattar vanligtvis sammanhängande kurser/block om 20 poäng. Den programansvarige avgör vilka kurser som kan utgöra specialisering inom lärarutbildningen.

[1] Vilka varianter av Pedagogiskt arbete B som erbjuds framgår av den beskrivning av inriktningsblock, som finns som särskild bilaga.
[2] Inriktningsblock som erbjuds vid Högskolan Dalarna redovisas i särskild bilaga.
[3] För undervisning i ämnena samhällskunskap och svenska krävs minst 80 poäng för verksamhet inom gymnasieskolan.

Studerande som med godkänt resultat genomgått programmets kurser och i övrigt uppfyller målen för utbildningen, erhåller, efter ansökan, examensbevis för Lärarexamen omfattande 120, 140, 160, 180, 200 eller 220 poäng. (B/M of Education 180-330 ECTS Credits). I examensbeviset anges vilka inriktningar och specialiseringar som den studerande fullgjort samt för vilken undervisning eller verksamhet utbildningen är avsedd.

Inom ramen för programstudierna kan den studerande som så önskar även avlägga kandidat- och/eller magisterexamen.

Betyg sätts på del av kurs och på fullständig kurs på sätt som framgår av kursplanen. Inom programmet används graderade betyg, dvs. Väl godkänd , Godkänd eller Underkänd (ECTS A- F)

För antagning till lärarprogrammet krävs grundläggande behörighet för högskolestudier samt den särskilda behörighet som gäller för respektive ingång i programmet (se bilaga 1).

Vid val av kurser som görs successivt under utbildningstiden, gäller de behörighetskrav som anges i respektive kursplan. Studerande inom lärarprogrammet söker dessa kurser genom särskilt valförfarande. När antalet sökande överstiger antalet platser på kursen, tilldelas platser först dem som kommit längst i programmet.