1. Programmets mål
1.1 Mål enligt Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 8 §:
Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller på grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.(Lag 2006:173)
1.2 Examensmål enligt Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2:
För civilingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör.
Kunskap och förståelse
För civilingenjörsexamen skall studenten
- visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området.
Färdighet och förmåga
För civilingenjörsexamen skall studenten
- visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen,
- visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar,
- visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar,
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information,
- visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För civilingenjörsexamen skall studenten
- visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För civilingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För civilingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
1.3 Utbildningsprogrammets mål
Utöver de mål som anges i högskoleförordningen (se 1.2 ovan) ska en civilingenjör som utexamineras från civilingenjörsprogrammet i materialdesign ha följande kunskaper, färdigheter och värderingsförmågor.
Kunskap och förståelse
- Ha breda kunskaper i Materialdesign för att kunna utveckla och tillverka nya material baserade på metaller, keramer, polymerer och cellulosamaterial.
- Ha djupa kunskaper inom området genom att kunskaperna byggs på en materialvetenskaplig grund som omfattar samband mellan materialens framställning, struktur, egenskaper och användning. Det vetenskapliga betraktelsesättet ska kunna innefatta alla längdskalor från nanometernivå över mikrometernivå till komponentnivå i den färdiga produkten.
Färdigheter och förmågor
- Besitta experimentella färdigheter som tränas i materialsyntes och materialanalys samt analytisk förmåga, och systemtänkande som tränas i materialval samt design av nya material och processer.
- Ha en helhetssyn vid materialval, materialutveckling och materialutnyttjande baserad på ett industriellt ekologiskt synsätt. Det innebär ett systemtänkande där funktion, prestanda, tillförlitlighet och ekonomi vävs samman med ekologiska aspekter såsom miljöbelastning, kretsloppsanpassning och tillgänglighet.
- Besitta individuella och professionella färdigheter som språk, ledarskap, projektledning och kommunikation för ett arbete som ingenjör i ledande befattning eller som ledare i teknikintensiva företag.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- Ha förståelse för att ingenjörsmässiga problem, betraktade i ett systemperspektiv, ofta är komplexa, kan vara ofullständigt definierade, och ibland innehålla motstridiga villkor.
- ha ett reflekterande förhållningssätt till ansvarstagande och till etiska frågor inom tekniska, organisatoriska, ekonomiska, ekologiska och samhälleliga system
2. Huvudsaklig uppläggning
Utbildningen består dels av en grundläggande nivå årskurs 1 - 3 dels av en master på avancerad nivå, årskurs 4 till och 5, som avslutas med ett examensarbete på 30 högskolepoäng.
Utbildningen är organiserad kring kurser i de naturvetenskapliga, teknikvetenskapliga och tekniska tillämpningsämnena. Undervisning i och användning av yrkesmässiga färdigheter och förmågor av stor betydelse för en civilingenjör, t.ex. muntlig och skriftlig kommunikation, är integrerad i kurserna.
Årskurs 1 - 3, studier på grundnivå
Undervisningen i årskurserna 1 och 2 samt delar av årskurs 3 är gemensam för alla studerande vid programmet. Denna del av utbildningen är förlagd till HDa. Inför den avslutande delen av utbildningen väljer den studerande ett masterprogram. Inom den valda mastern studeras ett begränsat område av tillämpad karaktär inom materialområdet. Den avslutande utbildningen sker antingen vid HDa eller vid KTH.
Utbildningen är uppbyggd på ett sådant sätt att teknologen efter tre årskurser ska ha möjlighet att ta ut en teknisk kandidatexamen. Detta för att öka rörligheten och göra det lättare för teknologen att fortsätta sina studier vid ett annat lärosäte i Sverige eller utomlands.
Matematiskt naturvetenskapliga kurser
Blocket innehåller grundläggande kurser i matematik och naturvetenskap och har sin huvudsakliga placering i årskurs 1. Resterande kurser ges i årskurs 2.
Teknikkurser
I detta block ingår grundläggande teknikvetenskapliga kurser inom materialområdet, t.ex. hållfasthetslära, termodynamik, materiallära och tillverkningsprocesser för metaller, keramer, polymerer och fiberbaserade material. Blocket inleds i årskurs 1 och avslutas under årskurs 3.
De första 3 åren avslutas med ett examensarbete på grundnivå omfattande 15 högskolepoäng inom ett valt teknikområde. Efter fullföljda 180 högskolepoäng kan teknologen ansöka om tekniska kandidatexamen om examenskraven är uppfyllda.
Årskurs 4 - 5, studier på avancerad nivå
Ämnesfördjupningen består i huvudsak av fortsättningskurser och examensarbete inom ett och samma ämnesområde. Teknologer på Materialdesignprogrammet kan välja bland ett brett utbud av masterprogram med i förväg fastställda studieplaner.
En avsikt med mastern är att teknologen ska få nära kontakt med den institution där examensarbetet ska utföras, och en forskargrupp där.
Förutom tidigare nämnda yrkesmässiga färdigheter och förmågor integreras kunskap om entreprenörskap i kurserna under årskurs 4 och 5.
Teknolog som påbörjat studier inom ett teknikvetenskapligt basprogram kan avsluta med en master inom ett annat teknikområde. Detta kräver att vissa behörighetsgivande kurser lästs.
Vid Högskolan Dalarna ges en fördjupning inom Bearbetningsteknik som utbildar civilingenjörer inom plastisk bearbetning av metalliska material, såsom valsning och smidning.
Vid KTH finns följande valbara masterprogram som leder till en civilingenjörsexamen i Materialdesign:
Teknisk materialvetenskap (spåret Industriella material)
Makromolekylära material
Nanoteknik
Teknik och hållbar utveckling
Teknisk mekanik
Hållbar energiteknik
Flyg och rymdteknik (spåret Lättkonstruktioner)
Industriell ekonomi
Examensarbete
Utbildningen avslutas med ett examensarbete på avancerad nivå som omfattar 30 högskolepoäng, vilket motsvarar ca 20 veckor heltidsstudier.
3. Programmets kurser
Årskurs 1
Algebra och geometri: 7,5hp – Matematik
Perspektiv på materialdesign: 9hp – Materialvetenskap
Materialkemi: 12hp – Kemi
Envariabelanalys: 7,5hp – Matematik
Flervariabelanalys: 7,5hp – Matematik
Mekanik I: 9hp – Fysik
Fysik: 7,5 hp - Fysik
Årskurs 2
Numeriska metoder och grundläggande programmering: 9hp – Matematik
Hållfasthetslära: 9hp – Materialvetenskap
Profilering inom materialdesign: 8hp – Materialvetenskap
Materiallära: 7hp – Materialvetenskap
Materialfysik: 5hp – Materialvetenskap
Materials termodynamik: 9hp – Materialvetenskap
Differentialekvationer I: 6hp – Matematik
Polymera material: 7hp - Kemi
Årskurs 3
Materialens mekaniska egenskaper: 7hp – Materialvetenskap
Mikro- och nanostrukturer: 5hp – Materialvetenskap
Framställningsprocesser med ekonomisk processanalys: 12hp – Materialvetenskap
Transportfenomen: 6hp – Materialvetenskap
Tillämpad materialmekanik: 7,5hp – Materialvetenskap
Fördjupningsarbete bearbetningsteknik: 15hp – Materialvetenskap
Villkorligt valfri kurs (en av nedanstående kurser läses): 7,5hp
Svepelektronmikroskopi och röntgenanalys (7,5hp) – Materialvetenskap
Kvalitet (7,5hp) – Maskinteknik
Pulvermetallurgi (7,5hp) – Materialvetenskap
Årskurs 4-5
Analytiska beräkningsmetoder: 6hp – Materialvetenskap
Materialbeteende vid plastisk bearbetning av metalliska material: 6hp – Materialvetenskap
Tillämpad plastisk bearbetning: 6hp – Materialvetenskap
FEM, grundkurs: 6hp – Materialvetenskap
Vetenskapsteori: 7,5hp
Villkorligt valfria kurser: minst 30hp
Avancerade formningsmetoder: 7,5hp – Materialvetenskap
Material och ytkarakterisering: 7,5hp – Materialvetenskap
Mikrostrukturutveckling i samband med plastisk deformation (projekt): 7,5hp – Materialvetenskap
Tribologi: 7,5hp – Materialvetenskap
Svepelektronmikroskopi och röntgenanalys (7,5hp) – Materialvetenskap
FEM, simulering av formning av metaller: 7,5hp – Materialvetenskap
Valfria kurser: 30hp – Beror av kursvalet.
Teknologen kan välja att fördjupa sig ytterligare inom ämnet,
eller bredda sina kunskaper genom att läsa kurser inom entrepenörskap, ekonomi, språk etc.
Rekommenderade kurser
Värmebehandling och ugnsteknik: 6hp – Materialvetenskap
Fogningsteknik: 7,5hp – Materialvetenskap
Industriell ytteknik och korrosion: 7,5hp – Materialvetenskap
Produktions- och anläggningsteknik: 6hp – Materialvetenskap
Tillämpad metallurgi och gjutning: 6hp – Materialvetenskap
Reglerteknik MT: 6hp – Elektroteknik
Avancerade formningsmetoder för höghållfasta material (projekt): 7,5hp – Materialvetenskap
Examensarbete: 30hp – Materialvetenskap
4. Examensbenämning
Civilingenjör materialdesign
Master of Science in Materials Design and Engineering
5. Behörighetskrav
- Områdesbehörighet 9/A9 eller motsvarande kunskaper
6. Övrigt
Civilingenjörsutbildningen i Materialdesign med fördjupning Bearbetningsteknik sker i samarbete mellan HDa och KTH, med KTH som huvudman.
Examensbevis utfärdas av KTH i Stockholm.