Utbildningsplan

Civilingenjörsprogram i Materialdesign300 högskolepoäng

Programkod
TMATA
Programansvarig
Lars Karlsson
Fastställd
Fastställd av Utbildnings- och Forskningsnämnden 2007-02-12.
Gäller fr.o.m. 2007-07-01.
Nedlagd
2020-12-07

1. Programmets mål

1.1 Mål enligt Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 8 §:

Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller på grundivå,

- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.(Lag 2006:173)

1.2 Examensmål enligt Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2:

För civilingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör.

Kunskap och förståelse

För civilingenjörsexamen skall studenten
- visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området.

Färdighet och förmåga

För civilingenjörsexamen skall studenten
- visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen,
- visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar,
- visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar,
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information,
- visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För civilingenjörsexamen skall studenten
- visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För civilingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.

Övrigt

För civilingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

1.3 Utbildningsprogrammets mål

Utöver de mål som anges i högskoleförordningen (se 1.2 ovan) ska en civilingenjör som utexamineras från civilingenjörsprogrammet i materialdesign ha följande kunskaper, färdigheter och värderingsförmågor.

Kunskap och förståelse

- Ha breda kunskaper i Materialdesign för att kunna utveckla och tillverka nya material baserade på metaller, keramer, polymerer och cellulosamaterial.
- Ha djupa kunskaper inom området genom att kunskaperna byggs på en materialvetenskaplig grund som omfattar samband mellan materialens framställning, struktur, egenskaper och användning. Det vetenskapliga betraktelsesättet ska kunna innefatta alla längdskalor från nanometernivå över mikrometernivå till komponentnivå i den färdiga produkten.

Färdigheter och förmågor

- Besitta experimentella färdigheter som tränas i materialsyntes och materialanalys samt analytisk förmåga, och systemtänkande som tränas i materialval samt design av nya material och processer.
- Ha en helhetssyn vid materialval, materialutveckling och materialutnyttjande baserad på ett industriellt ekologiskt synsätt. Det innebär ett systemtänkande där funktion, prattstanda, tillförlitlighet och ekonomi vävs samman med ekologiska aspekter såsom miljöbelastning, kretsloppsanpassning och tillgänglighet.
- Besitta individuella och professionella färdigheter som språk, ledarskap, projektledning och kommunikation för ett arbete som ingenjör i ledande befattning eller som ledare i teknikintensiva företag.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- Ha förståelse för att ingenjörsmässiga problem, betraktade i ett systemperspektiv, ofta är komplexa, kan vara ofullständigt definierade, och ibland innehålla motstridiga villkor.
- Viss känsla för ansvar och etik vad gäller tekniska, ekologiska och samhälleliga verksamheter.

2. Huvudsaklig uppläggning

Utbildningsplanen består dels av det obligatoriska basblocket i årskurserna 1 – 3 på grundnivå, dels av en fördjupning på avancerad nivå, årskurs 4 till och med 5, som avslutas med ett examensarbete på 30 högskolepoäng.

Utbildningen är organiserad kring kurser i de naturvetenskapliga, teknikvetenskapliga och tekniska tillämpningsämnena. Undervisning i och användning av yrkesmässiga färdigheter och förmågor av stor betydelse för en civilingenjör, t.ex. muntlig och skriftlig kommunikation, är integrerad i kurserna.

Årskurs 1 – 3, studier på grundnivå
Undervisningen i årskurserna 1 och 2 samt delar av årskurs 3 är gemensam för alla studerande vid programmet. Denna del av utbildningen är förlagd till HDa. Inför den avslutande delen av utbildningen väljer den studerande ett fördjupningsområde. Inom den valda fördjupningen studeras ett begränsat område av tillämpad karaktär inom materialområdet. Den avslutande utbildningen sker antingen vid HDa eller vid KTH..

Utbildningen är uppbyggd på ett sådant sätt att teknologen efter tre årskurser ska ha möjlighet att ta ut en teknisk kandidatexamen. Detta för att öka rörligheten och göra det lättare för teknologen att fortsätta sina studier vid ett annat lärosäte i Sverige eller utomlands.

Matematiskt naturvetenskapliga kurser
Blocket innehåller grundläggande kurser i matematik och naturvetenskap och har sin huvudsakliga placering i årskurs 1. Resterande kurser ges i årskurs 2.

Teknikkurser
I detta block ingår grundläggande teknikvetenskapliga kurser inom materialområdet, t.ex. hållfasthetslära, termodynamik, materiallära och tillverkningsprocesser för metaller, keramer, polymerer och fiberbaserade material. Blocket inleds i årskurs 1 och avslutas under årskurs 3.

De första 3 åren avslutas med ett fördjupningsarbete (examensarbete för kandidatexamen) omfattande 15 högskolepoäng inom ett valt teknikområde. Efter fullföljda 180 högskolepoäng kan teknologen ansöka om teknisk kandidatexamen om examenskraven är uppfyllda.

Årskurs 4 – 5, studier på avancerad nivå
Ämnesfördjupningen består i huvudsak av fortsättningskurser och examensarbete inom ett och samma ämnesområde. Teknologer på Materialdesignprogrammet kan välja bland ett brett utbud av fördjupningar med i förväg fastställda studieplaner.

En avsikt med fördjupningen är att teknologen ska få nära kontakt med den institution där examensarbetet ska utföras, och en forskargrupp där.

Förutom tidigare nämnda yrkesmässiga färdigheter och förmågor integreras kunskap om entreprenörskap i kurserna under årskurs 4 och 5.

Teknolog som påbörjat studier inom ett teknikvetenskapligt basprogram kan avsluta med en fördjupning inom ett annat teknikområde. Detta kräver att vissa behörighetsgivande kurser lästs.

Vid Högskolan Dalarna ges en fördjupning inom Bearbetningsteknik som utbildar civilingenjörer inom plastisk bearbetning av metalliska material, såsom valsning och smidning.

Vid KTH finns följande valbara fördjupningsområden för Materialdesign:
Materialvetenskap och processdesign – Materialvetenskap
Materialvetenskap och processdesign – Processdesign
Polymera och fiberbaserade material
Biobaserade material och produkter
Biomedicinsk teknik
Hållfasthetsteknik
Industriell ekologi
Lättkonstruktioner
Uthålliga energisystem

Det finns även möjlighet att ansöka om en individuell fördjupning.

Examensarbete
Utbildningen avslutas med ett examensarbete som omfattar 30 högskolepoäng, vilket motsvarar ca 20 veckor heltidsstudier.

3. Programmets kurser

Årskurs 1
Linjär algebra: 7,5hp – Matematik
Perspektiv på materialdesign: 9hp – Materialvetenskap
Materialkemi: 12hp – Kemi
Envariabelanalys: 7,5hp – Matematik
Flervariabelanalys: 7,5hp – Matematik
Differentialekvationer och transformer I: 7,5hp – Matematik
Mekanik I: 7,5hp – Fysik

Årskurs 2
Hållfasthetslära: 9hp – Materialvetenskap
Numeriska metoder och grundläggande programmering: 9hp – Matematik
Elektromagnetism och vågrörelselära: 7,5hp – Fysik
Materials termodynamik: 9hp – Materialvetenskap
Materiallära för materialdesign: 12hp – Materialvetenskap
Profilering inom materialdesign: 9hp – Materialvetenskap
Materialfysik: 6hp – Materialvetenskap

Årskurs 3
Transportfenomen: 7,5hp – Materialvetenskap
Mikro- och nanostrukturer: 7,5hp – Materialvetenskap
Materialens mekaniska egenskaper: 7,5hp – Materialvetenskap
Framställningsprocesser: 7,5hp – Materialvetenskap
Tillämpad materialmekanik: 7,5hp – Materialvetenskap
Fördjupningsarbete bearbetningsteknik: 15hp – Materialvetenskap
Villkorligt valfri kurs (en av nedanstående kurser läses): 7,5hp
Gjuteriteknik (7,5hp) – Materialvetenskap
Svepelektronmikroskopi och röntgenanalys (7,5hp) – Materialvetenskap
Kvalitét (7,5hp) – Maskinteknik
Maskinelement (7,5hp) – Maskinteknik
Ekonomistyrning, grundläggande (7,5hp) – Företagsekonomi

Årskurs 4
Analytiska beräkningsmetoder: 6hp – Materialvetenskap
Värmebehandling och ugnsteknik: 6hp – Materialvetenskap
Materialbeteende vid plastisk bearbetning av metalliska material: 6hp – Materialvetenskap
Tillämpad plastisk bearbetning: 6hp – Materialvetenskap
Reglerteknik MT: 6hp – Elektroteknik
FEM, grundkurs: 6hp – Materialvetenskap
Produktions- och anläggningsteknik: 6hp – Materialvetenskap
Tribologi: 6hp – Materialvetenskap
FEM, simulering av formning av metaller: 6hp – Materialvetenskap
Tillämpad metallurgi och gjutning: 6hp – Materialvetenskap

Årskurs 5
Valfria kurser: 30hp – Beror av kursvalet.
Teknologen kan välja att fördjupa sig ytterligare inom ämnet,
eller bredda sina kunskaper genom att läsa kurser inom entrepenörskap, ekonomi, språk etc.
Examensarbete: 30hp – Materialvetenskap

4. Examensbenämning

Civilingenjör materialdesign
Master of Science in Materials Design and Engineering

5. Behörighetskrav

  • Standardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaper

6. Övrigt

Civilingenjörsutbildningen i Materialdesign med fördjupning Bearbetningsteknik sker i samarbete mellan HDa och KTH, med KTH som huvudman.

Examensbevis utfärdas av KTH i Stockholm.