1. Programmets mål
1.1 Mål enligt Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 8 §:
Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
– förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
– förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
– beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper
och färdigheter, utveckla förmåga att
– söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
– följa kunskapsutvecklingen, och
– utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
1.2 Examensmål enligt Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2:
För högskoleingenjörsexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör.
Kunskap och förståelse
För högskoleingenjörsexamen ska studenten
- visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap.
Färdighet och förmåga
För högskoleingenjörsexamen ska studenten
- visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar,
- visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar,
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information,
- visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För högskoleingenjörsexamen ska studenten
- visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
1.3 Utbildningsprogrammets mål
Kunskap och förståelse
För högskoleingenjörsexamen ska studenten
- visa teoretiska kunskaper om materials mikrostrukturer, fasomvandlingar och ytor, och hur dessa påverkar materialets mekaniska och tribologiska egenskaper,
- visa kunskap om metalliska materials framställning, bearbetning, värmebehandling och egenskaper samt deras användning och förädling inom stål-, metall- och verkstadsindustrin,
- visa kunskap om ekonomiska, samhälleliga och etiska aspekter på materialtekniken och dess tillämpning inom industrin.
Färdighet och förmåga
För högskoleingenjörsexamen ska studenten
- visa förmåga att använda olika experimentella metoder för att undersöka, analysera och karakterisera materials mikrostrukturer, ytegenskaper och mekaniska egenskaper,
- visa förmåga att analysera och simulera materials framställnings- och bearbetningsprocesser med hänsyn till materialets egenskaper och beteende,
- visa förmåga att välja material för en given tillämpning med hänsyn till givna krav.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För högskoleingenjörsexamen ska studenten
- kunna värdera materialteknikens påverkan på människor, samhälle och miljö med hänsyn till materialets livscykel och hållbar utveckling .
2. Huvudsaklig uppläggning
Programmet är uppbyggt av kurser med tydlig bäring på hur material med önskade egenskaper framställs, bearbetas och används. Mikrostrukturen, både i ett materials inre och på ytan, avgör materialets egenskaper och funktion. Stor vikt läggs vid förmågan att designa ett materials egenskaper baserat på kunskap om hur mikrostrukturer uppkommer och utvecklas. Teorin tillämpas genom ett stort inslag av projektarbeten och laborationer som täcker både materials framställning och användning inom produktutveckling.
Programmet inleds med en tvärvetenskaplig projektkurs som skapar förutsättningar för att tillägna sig ett ingenjörsmässigt arbetssätt och ge perspektiv på en framtida yrkesroll och arbetsuppgifter. Kursen bidrar också med grundläggande kunskaper i material-, energi- och maskinteknik. De generella ingenjörsfärdigheterna och specifika ämneskunskaperna förstärks ytterligare med matematik, ekonomi, programmeringsteknik och grundläggande ellära.
Hälften av andra årets kurser utgörs av grunder inom materialteknik, vilka läses parallellt med grundläggande kurser inom mekanik, statistik och numeriska metoder, hållfasthetslära, kvalitet och arbetsmiljö. Studenten utvecklar färdigheten att undersöka och analysera material, och bygger upp kunskap om materials inre uppbyggnad och ytegenskaper, liksom sambandet mellan mikrostruktur och egenskaper.
Tredje året läses kurser om materials framställning, bearbetning och förädling vid tillverkning. Även värmebehandling, ytors egenskaper liksom samverkan mellan ytor (tribologi) studeras. Dessutom tas ekonomiska aspekter på materialframställning och användning upp.
Utbildningen avslutas med ett examensarbete på 15 högskolepoäng. Examensarbetet ska utgöra en fördjupning som bygger på de kunskaper och färdigheter studenten har inhämtat under utbildningen.
Programmet utgör en god grund för fortsatta studier på masternivå inom materialområdet.
3. Programmets kurser
ÅR 1
Grundläggande maskin-, material- och energiteknik, 22,5 hp, Materialteknik G1
Linjär algebra, 7,5 hp, Matematik/tillämpad matematik G1
Envariabelanalys, 7,5 hp, Matematik/tillämpad matematik G1
Industriell ekonomi och kalkylering, 7,5 hp, Industriell ekonomi G1
Programmeringsteknik, 7,5 hp, Datateknik G1
Elektroteknik och styrteknik, 7,5 hp, Elektroteknik G1
ÅR 2
Mekanik 7,5 hp, Maskinteknik G1
Statistik och numeriska metoder 7,5 hp, Statistik G1
Hållfasthetslära 7,5 hp, Maskinteknik G1
Kvalitet 3,7 hp, Maskinteknik G1
Arbetsmiljö 3,8 hp, Arbetsvetenskap G1
Material- och ytkarakterisering 7,5hp, Materialteknik G1
Termodynamik med transportfenomen 7,5 hp, Fysik G1
Materials mikrostrukturer 7,5 hp, Materialteknik G2
Mikrostrukturer och materials egenskaper 7,5 hp, Materialteknik G2
ÅR 3
Materialframställning: metallurgi och pulverteknik 7,5 hp, Materialteknik G2
Värmebehandling 7,5 hp, Materialteknik G2
Plastisk bearbetning: metoder och simulering 7,5 hp, Materialteknik G2
Materialekonomi och materialval, 5 hp, Materialteknik G2
Vetenskaplig metod, 2,5 hp, Industriell ekonomi G1
Tillverkningsteknik 7,5 hp, Materialteknik G2
Funktionella ytor 7,5 hp, Materialteknik G2
Examensarbete högskoleingenjör materialteknik 15 hp, Materialteknik G2
För att studenten ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna
gäller följande:
– Inför termin 3, 45 hp godkända kurser inom programmet,
– Inför termin 5, 90 hp godkända kurser inom programmet,
– Inför examensarbetet 150 hp inom programmet.
4. Examensbenämning
Högskoleingenjörsexamen (Degree of Bachelor of Science in Engineering).
5. Behörighetskrav
- Områdesbehörighet 8/A8 eller motsvarande kunskaper
6. Summary in English
Knowledge and understanding
- Demonstrate theoretical knowledge regarding material’s micro structures, phase transitions and surfaces, and how these influence the material’s mechanical and tribological properties,
- Demonstrate in-depth knowledge of metallic material’s manufacturing, processing, heat treatment and properties including their use and processing in the steel, metal and manufacturing industry,
- Demonstrate understanding of materials engineering’s potential to contribute to an economically and ecologically sustainable development.
Skills and abilities
- Demonstrate the ability to use different types of experimental methods to investigate, analyze and characterize materials’ micro structures, surface properties and mechanical properties,
- Demonstrate the ability to analyze and simulate materials’ production and processing with respect to the material’s properties and behaviour,
- Demonstrate the ability to choose material for a given application taking into account given requirements.
Judgment and approach
- Demonstrate an understanding of how materials technology affects people, society and the environment with regard to the material life cycle and natural resource constraints.
7. Övrigt
Programnamnet ska synliggöras i examensbeviset.
Utbildningen ges främst på svenska, men kurser på engelska kan förekomma under senare del av programmet.