Mari har arbetat som bildlärare sedan 2001, främst inom gymnasieskolan. Som doktorand har hon även varit verksam inom bildlärarutbildningen vid Högskolan Dalarna, där hon från den 1 september 2025 är anställd som adjunkt i bildämnet. Hennes forskning fokuserar på bilders roll som kunskapskällor i undervisningen, samt hur elevers agens och erfarenheter av visuell kultur kan ges större utrymme.
– Som bildlärare har jag länge reflekterat över hur maktrelationer påverkar elevers möjligheter till medbestämmande. Forskarutbildningen vid Högskolan Dalarna erbjöd en praktiknära miljö där dessa frågor kunde utforskas tillsammans med lärare och elever.
Vad handlar din avhandling om?
– Avhandlingen undersöker hur bildlärare och elever kan skapa utrymme för elevers agens i bildundervisning, särskilt i relation till hur kunskap och positioner formas i klassrummet.
Studien visar både hinder och möjligheter för hur utrymme kan skapas för elevers agens, erfarenheter och kritiska tänkande. Även om fokus ligger på bildundervisning har resultaten allmändidaktisk relevans då de belyser hur didaktiska val och maktrelationer formar hur elevers erfarenheter kan inkluderas och agens utövas i klassrumspraktiken oavsett ämne.
Hur har du genomfört studierna?
– Studien har en aktionsforskande design. Jag arbetade tillsammans med bildlärare och elever i fyra gymnasieklasser. Fokus låg på att utveckla bildundervisningen utifrån deras tankar om hur elever kunde delta i val av bilder och utformning av undervisningens innehåll. Lärare och elever planerade tillsammans ett undervisningsmoment som de genomförde och sedan reflekterade över.
Vad har du kommit fram till?
– Resultaten visar att dialog och delat ansvar mellan lärare och elever kan öppna för att elever intar mer aktiva och kunniga positioner. Samtidigt framträder att utrymme för elevers agens inte är givet utan förhandlas inom de maktrelationer som råder i skolan. Resultaten visar att det är relevant för lärare och elever att gemensamt reflektera över hur undervisning organiseras i relation till tidsdisponering, ansvarsfördelning och beslutsfattande eftersom dessa aspekter påverkar vilka konstruktioner av kunskap och positioner som görs tillgängliga för elever. Det handlar inte enbart om att involvera eleverna i frågor om hur de kan arbeta med förutbestämt innehåll, utan även om att öppna för gemensamma beslut om vad undervisningen ska fokusera på, varför visst innehåll prioriteras och av vem dessa beslut fattas.
Vad är det viktigaste resultatet?
– Studien synliggör att elevers medbestämmande inte är på förhand givet, utan möjliggörs först när lärare tar ett steg tillbaka från sin traditionella maktposition och öppnar för dialog och delat ansvar i utformningen av undervisningens innehåll och form. Därigenom bidrar studien med kunskap om hur dialog och samspel mellan lärare och elever kan fungera som verktyg för att omförhandla maktrelationer, synliggöra alternativa sätt att konstruera positioner och realisera demokratiska arbetsformer inom ramen för skolans maktrelationer.
Vad kan vi lära oss av din forskning?
– Min forskning visar hur bildundervisning kan utvecklas så att elevernas erfarenheter av visuell kultur inkluderas och deras agens stärks. Det är betydelsefullt för skolans demokratiska uppdrag och för att elever ska kunna agera som kritiska och aktiva deltagare i en visuellt präglad samtid. Resultaten pekar samtidigt på didaktiska konsekvenser av olika val och förhandlingar i undervisningen.
Avhandlingen vänder sig till lärare, forskare och elever med intresse för deltagande och inkluderande undervisningspraktiker i allmänhet samt bilddidaktik i synnerhet.
Vad kommer du göra nu?
– Jag fortsätter verka i bildlärarutbildningen och vill vidareutveckla forskning om undervisningens didaktiska villkor i relation till elevers agens, visuell kultur och skolans demokratiska uppdrag.
Läs avhandlingen: Bilddidaktiska val som skapar utrymme för elevers agens : Att utmana konstruktioner av kunskap och positioner i klassrummet
