Innan doktorandstudierna arbetade Emil som gymnasielärare och biträdande rektor. Intresset för undervisning och hur lärare utvecklar sitt professionella omdöme blev också utgångspunkten för forskningen vid Högskolan Dalarna.
– Det som förenar mina tidigare roller är mitt intresse för undervisning – som praktiker, som verksamhetsledare och som doktorand med fokus på att utforska undervisningspraktiken, säger Emil.
Berätta lite om dig själv – vem är du?
– Innan jag påbörjade min doktorandutbildning höstterminen 2020 arbetade jag som gymnasielärare och biträdande rektor. Det som förenar dessa roller är mitt intresse för undervisning – som praktiker, som verksamhetsledare med ansvar för att utveckla praktiken och som doktorand med fokus på att utforska densamma. Valet att undersöka idrottslärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning, VFU, föll sig därför naturligt eftersom det är där lärarstudenterna möter undervisningspraktiken.
Vad handlar din avhandling om?
– Min avhandling handlar om hur lärarstudenter reflekterar, eller ges möjlighet att reflektera, över sin undervisning under VFU. Reflektion är ett centralt begrepp i avhandlingen och förstås som något som formas av de skolsammanhang som studenterna befinner sig i och möter. Avhandlingen består av en teoretisk delstudie och tre empiriska delstudier.
Hur har du genomfört studierna?
– För att undersöka hur studenternas reflektioner påverkas av olika faktorer under VFU:n har jag använt flera olika metoder.
– I en delstudie filmades studenternas undervisning och följdes upp med videostimulerade intervjuer där studenterna fick reflektera kring sina val och handlingar i undervisningen. I en annan studie observerade jag lektioner och spelade in reflektionssamtal mellan studenter och VFU-handledare. Jag genomförde också längre intervjuer med studenterna om deras erfarenheter av VFU:n.
– Slutligen analyserade jag VFU-dokument från tre olika idrottslärarprogram med fokus på de skrivuppgifter där studenterna förväntas reflektera över sina erfarenheter.
Vad har du kommit fram till?
– Ett viktigt resultat är att studenternas reflektioner påverkas tydligt av de sammanhang och skolkulturer de möter under sin VFU. I vissa skolmiljöer präglades reflektionerna exempelvis av ett starkt fokus på betyg, medan andra skolor snarare betonade aktivitet och deltagande.
– Resultaten visar också att handledarnas sätt att handleda har stor betydelse för studenternas möjligheter att utvecklas. Vissa handledningsformer gav större utrymme för studenterna att utforska egna undervisningsidéer och reflektera självständigt, medan andra blev mer styrande och begränsande.
– I avhandlingen undersöks också hur högskolornas VFU-uppgifter är utformade. Många uppgifter fokuserar främst på att studenterna ska visa att de uppnått kursmålen, medan färre uppgifter öppnar för friare reflektion kring verkliga undervisningsproblem.
Vad är det viktigaste resultatet?
– Studenters reflektioner behöver både styras och till viss del kontrolleras av lärarutbildare för att få ett utbildningsmässigt värdefullt innehåll och en meningsfull riktning. Samtidigt behöver lärarutbildare i vissa situationer släppa på kontrollen och ge studenterna större utrymme att reflektera friare för att utveckla deras professionella omdöme.
– Om reflektionerna enbart styrs och kontrolleras riskerar studenterna att inte utveckla sin förmåga att självständigt identifiera undervisningsproblem och fatta välgrundade beslut i undervisningen.
Varför är forskningen viktig?
– Reflektion ses ofta som något självklart positivt inom lärarutbildning, men min forskning visar att det inte räcker att bara uppmana studenter att reflektera. Det krävs eftertänksamhet och omdömesgilla överväganden från lärarutbildarna för att reflektionerna ska bli meningsfulla och utvecklande.
– Som jag skriver i avhandlingen: det krävs reflekterande lärarutbildare för att studenterna ska utvecklas till reflekterande lärare.
Har forskningen koppling till utbildning och samverkan vid Högskolan Dalarna?
– Ja, resultaten har direkta implikationer för lärarutbildningen och utbildningen av VFU-handledare. Forskningen visar hur handledning och uppgifter kan utformas för att både stödja studenternas lärande och utveckla deras professionella omdöme.
– Den tredje delstudien har redan använts som underlag i en fortbildningskurs för VFU-handledare inom samverkansarbetet mellan högskolan och VFU-skolor i regionen.
Vem kan ha nytta av resultaten?
– Den primära målgruppen är lärarutbildare och VFU-handledare, alltså de som ansvarar för att skapa goda och utbildningsmässigt värdefulla reflektionsprocesser för lärarstudenter.
– På längre sikt kan resultaten också bidra till utvecklingen av lärarutbildning och undervisning i skolan generellt.
Varför ville du börja forska?
– Jag drivs av en nyfikenhet kring hur undervisning kan utvecklas för att stimulera studenters och elevers lärande och utveckling. Doktorandtjänsten gav mig möjlighet att fördjupa mig i de frågorna.
Vad händer nu efter disputationen?
– Den första augusti tillträder jag en ny adjunktstjänst vid Högskolan Dalarna. Där kommer jag att kunna ta tillvara den kunskap som utvecklats genom forskningen samtidigt som jag fortsätter att skriva forskningsartiklar och bokkapitel.
– På längre sikt är ambitionen också att utveckla ett nytt forskningsprojekt och söka externa forskningsmedel.
Läs avhandlingen: How Physical Education Teacher Education Matters : Exploring the Situatedness of Reflection
Läs mer på du.se: Ny forskning: Reflektion under lärarstudenters praktik formas av skolans kultur och handledning
Inlägg på Linkedin – kommentera eller dela gärna!
