Det är varmt. Femte dagen med över 25 graders värme. Solen värmer redan tidigt på morgonen och många njuter av sol och bad. En skogsbrand har brutit ut på Lugnets naturreservat. Brandröken drar in över Falun. Erik* snart 80 år lever med hjärtsvikt och känner sig ovanligt trött och har svårt att hålla tankarna samlade i värmen. För 30-åriga Yasmin*, som har astma, svider röken i halsen. Hon blir orolig och tvekar innan hon går ut genom dörren.
Kan det bli så här i Falun i sommar? Klimatförändringarna påverkar din och min hälsa på fler sätt än vi kanske tänker på i vardagen. När temperaturen stiger under längre perioder, som under en värmebölja, utsätts kroppen för extra belastning. För personer som Erik, som lever med hjärtsvikt, kan värmen bli särskilt påfrestande. Hjärtat måste arbeta hårdare för att reglera kroppens temperatur, och risken för uttorkning och försämrat allmäntillstånd ökar.
Men det är inte bara värmen i sig som påverkar vår hälsa. Skogsbränder sprider rök och partiklar i luften. Dessa kan irritera luftvägarna och förvärra sjukdomar som astma och KOL. Även friska personer kan få hosta, huvudvärk och irritation i ögon och hals när luftkvaliteten försämras. Yasmin behöver för sina svåra astmabesvär söka vård på Falu lasarett.
Klimatförändringarna handlar alltså inte bara om natur och temperaturer – de handlar också om människors hälsa och mående, idag och i framtiden. Och de val vi gör som samhälle och individer kan spela stor roll för hur den framtiden kommer att se ut.
Hur redo är sjukvården för de mänskliga konsekvenserna av klimatförändringarna? Är vården rustad för ett klimat där fler människor blir sjuka?
I mina egna studier har jag och mina forskarkollegor kunnat visa att vården behöver anpassas för att bland annat kunna hantera extremväder, ökade luftföroreningar och förändrade sjukdomsmönster. Det innebär att fler människor kan behöva vård, att andra patientgrupper än tidigare kan drabbas och att vården behöver vara förberedd på nya typer av hälsoproblem.
Det gör sjukvården sårbar. Hälso- och sjukvården saknar i dag en nationell strategi för klimatanpassning, vilket gör den sårbar inför de utmaningar som klimatförändringarna medför. Extrema väderhändelser, som värmeböljor, skogsbränder och översvämningar, riskerar att överbelasta vården. Samtidigt leder förändrade sjukdomsmönster, exempelvis en ökad spridning av infektionssjukdomar, till ett behov av förbättrad beredskap och anpassning. Klimatförändringarna påverkar dessutom den psykiska hälsan, vilket kan öka efterfrågan på psykiatrisk vård.
För att möta dessa utmaningar är det avgörande att investera i klimatsmart sjukvård samt i utbildning, så att vården står bättre rustad inför nuvarande och framtida hälsorisker.
När värmen ligger tung över staden drabbas inte alla lika. För många äldre som Erik kan några dagar med extrem hetta bli direkt farliga. Den varma och fuktiga luften gör det svårare att andas, kroppen orkar inte reglera temperaturen och risken för uttorkning ökar snabbt. Därför blir samarbetet mellan sjukvården, kommunerna och äldreomsorgen avgörande.
Det handlar ofta om små saker som kan göra stor skillnad för personer som Erik och Yasmin. Att någon drar ner persiennerna innan solen värmer upp rummet. Att personalen stannar lite längre och ser till att glaset med vatten verkligen blir urdrucket. Att någon märker att en äldre person plötsligt verkar tröttare, mer förvirrad eller ovanligt andfådd. Sådant kan vara de första tecknen på att kroppen inte längre klarar värmen.
Och när skogsbränderna kommer förändras luften vi andas. Röken letar sig in genom öppna fönster och lägger sig som ett lock över staden. För människor med astma kan varje andetag bli en kamp. När värmeböljan pågått en tid fylls vårdcentraler och akutmottagningar av människor som söker hjälp för hjärtklappning och tryck över bröstet.
I sådana situationer blir information lika viktig som själva vården. Människor behöver veta när de bör hålla sig inomhus, hur man känner igen tecken på värmestress och när det är dags att söka hjälp. Ett råd i lokalradion, ett samtal från hemtjänsten eller tydlig information från vårdcentralen kan vara det som gör att någon får hjälp i tid.
Inför sommaren handlar det alltså inte bara om att behandla sjukdom när den uppstår, utan också om att förebygga problem innan de blir allvarliga. Genom förberedelse, samarbete och tydlig information kan sjukvården bidra till att människor i Dalarna klarar värmen bättre och håller sig friskare under allt varmare somrar.
För frågan vi måste våga ställa är större än sommarvärmen utanför fönstret: är sjukvården redo för att hjälpa Erik, Yasmin och det ökade antalet människor som blir sjuka? Eller kommer det ännu en gång vara patienterna som får bära konsekvenserna när samhällets beredskap inte räcker till? Mitt budskap är tydligt: klimatförändringarna är här och forskningen visar att vi inte kan låta krisen stå i väntrummet innan vi agerar.
*Observera: Erik och Yasmin är fiktiva exempelpersoner, skapade för att illustrera hur värmeböljor och skogsbränder kan påverka olika grupper i samhället.
Universitetslektor i omvårdnad på Högskolan Dalarna
Publicerad i Falu-Kuriren 24 juni 2026