Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
Efter mer än tjugo år som lärare i grundskolan, främst i svenska och skolans SO-ämnen i årskurs 4–6, har Anna Henriksson Persson samlat många frågor och reflektioner kring skolans demokratiuppdrag och elevers inflytande. Frågorna följde med henne in i lärarutbildningen, där hon nu arbetar som adjunkt vid Högskolan Dalarna. När möjligheten till forskarstudier dök upp fick hon chansen att på djupet utforska dessa frågor vidare.
Berätta lite om dig själv, vem är du?
– Jag arbetar vid lärarutbildningen på Högskolan Dalarna som adjunkt. Jag är kursansvarig, seminarieledare och handleder examensarbeten med mera. Jag har tidigare i en licentiatuppsats undersökt grundskollärares erfarenheter och professionella överväganden gällande skolans demokratiuppdrag så som det gestaltades i tal och SO-undervisningspraktik. I avhandlingsstudien har jag tagit avstamp i licentiatuppsatsens resultat genom att jag riktar mitt intresse mot spänningar som är knutna till grundskolans demokratiuppdrag.
Vad handlar din avhandling om?
– Min avhandling handlar om lärares didaktiska överväganden om elevers inflytande, förstått som en del av skolans demokratiuppdrag, i en komplex skolpraktik. Motivet för att studera ett uppdrag som demokratiuppdraget utifrån ett särskilt intresse för komplexitet, handlar om att försöka förstå de utmanande situationer som lärare står inför när flera hänsynstaganden och uppdrag ska beaktas mer eller mindre samtidigt. Med hjälp av Bonnie Honigs teori om dilemmatiska rum synliggörs hur lärare utifrån överväganden och värdeambitioner mer eller mindre tillfälliga situerade positioner. Förståelsen för dessa positioner analyseras vidare med hjälp av två utbildningsfilosofiska utgångspunkter: ”Kultivering och utbildning för demokrati”, inspirerad av texter av Martha Nussbaum, och ”Subjektifiering och utbildning i demokrati”, inspirerad av texter av Gert Biesta.
Hur har du genomfört studierna?
– Jag har intervjuat lärare som arbetar i årskurs 4–6 och undervisar i skolans SO-ämnen. I intervjuerna samtalar lärarna om när och hur elever kan ges inflytande, vilka beslut elever kan påverka samt hur och varför ett sådant inflytande bör uppmuntras eller begränsas. Materialet fungerar som empiriska illustrationer som tillsammans med teoretiska resonemang belyser de överväganden som SO-lärare framställer som demokratiskt angelägna.
Vad har du kommit fram till?
– Avhandlingens resultat visar att lärarnas beskrivna överväganden angående elevers möjliga inflytande rör värdeambitioner om tydlighet, trygghet, elevens välbefinnande samt värdeambitioner utifrån föreställningen om det goda undervisningsarrangemanget. De värdeambitioner som identifierats är förbundna med det som framträder som värdefullt att prioritera. Även om dessa ambitioner är eftersträvansvärda för lärarna uppkommer i praktiken olika spänningar. I dessa spänningar ryms positioner som, med hjälp av teorin om undervisningspraktiken som dilemmatiskt rum, kan förstås som i tid och rum situerade ställningstaganden. Teorin om dilemmatiska rum erbjuder ett sätt att förstå och synliggöra hur lärare behöver bruka sitt omdöme.
Vad kan vi lära oss av din forskning?
– Det finns ett behov av fördjupad kunskap om vilken typ av komplexitet som lärare möter och hanterar inom ramen för skolans demokratiuppdrag och i synnerhet relaterat till lärares didaktiska överväganden om elevers inflytande. Om demokratibegreppets innebörd i utbildningssammanhang tas för given, utifrån en icke problematiserad eller förenklad förståelse, finns risk för en starkt förenklad tolkning. Genom att synliggöra lärares överväganden och värdeambitioner bidrar avhandlingen med kunskap om den komplexitet som präglar skolans demokratiuppdrag, liksom om lärarens roll i att ständigt navigera mellan olika ideal och strävanden. Avhandlingen bidrar också till att begreppsliggöra vad det är som ur ett lärarperspektiv behöver övervägas i relation till skolans demokratiuppdrag, med särskilt fokus på elevers inflytande. Genom att begreppsliggöra överväganden blir det också möjligt att begripliggöra lärares komplexa värdeambitioner och positioner när det kommer till elevers möjliga inflytande i skolpraktiken förstått som ett dilemmatiskt rum.
Vem kommer att ha nytta av resultaten i din avhandling?
– Lärare, lärarstudenter och andra som arbetar inom eller har intresse för skola och elevers inflytande samt beslutsfattare som har med skola och utbildning att göra.
Vad kommer du göra nu efter att ha disputerat?
– Jag kommer att fortsätta att arbeta i lärarutbildningen på Högskolan Dalarna och hoppas också få möjlighet att i forskningssammanhang följa upp frågor om demokrati och elevers inflytande i skolan som väckts under arbetet med avhandlingen.
Läs avhandlingen: Skolans demokratiuppdrag i dilemmatiska rum : Lärares didaktiska överväganden om elevers inflytande
Lärares överväganden om elevers inflytande i klassrummet - Högskolan Dalarna