Historia

Varför är Historia viktigt? Vem bestämmer vad som är "riktig" Historia? Hur gör man när man forskar? Får Historia vara roligt?

Se där, några frågor som ni kanske ställt er och som kommer att bli aktuella under er studiegång.

Och visst får historia vara roligt, ska vara roligt! Men det kan ibland också vara arbetsamt och frustrerande. Det är inget konstigt med det, så är det för de allra flesta. Man tycker att man inte lär sig något, kommer ingen vart, och så plötsligt blir det som en ketchupeffekt. Med ens förstår man saker man inte tidigare förstått, ser samband man inte sett förut. Hur det gått till vet man ofta inte, det bara är så. Sådant kallas ibland aha-upplevelser. Det är roligt.

Här i Falun finns en spännande studiemiljö där forskning och undervisning finns tätt sammanvävda med varandra. Vårt ämne har rötter tillbaka till Selma Lagerlöfs och folkskoleseminariets dagar. Många av oss är lärarutbildade, och arbetar också inom den ordinarie lärarutbildningen. Ämnet har två professorer, en senior sådan, Lars Petterson, med inriktning på Utbildningshistoria och en gästprofessor, Holger Weiss, med Global historia som sitt intresse.

Vi har ambitionen att erbjuda genomtänkta kurser. Undervisningen är viktig för oss. Ni kommer redan under er första studietermin att komma in i ett vetenskapligt förhållningssätt. Under trevliga former kommer ni att tillskansa er förmåga att själva finna källor, kritiskt kunna granska dem, för att sedan sätta in dem i ett vetenskapligt sammanhang. Skriva är viktigt för att lära sig historia, helt enkelt därför att man då inser vad man faktiskt kan och därtill får kompetensen att presentera sin kunskap för andra - nog så viktigt! Denna förmåga kommer ni successivt att få utveckla genom olika typer av skrivuppgifter och utifrån olika typer av texter. När ni sedan gått färdigt Historia III är ni forskarkompetenta.

Historia på djupet

Undervisningen syftar inte i första hand till att göra studenterna mer kunniga i och om Historia. Det är bara medlet. Istället har den ambitionen att göra dem alertare, mer ansvarsfulla och friare i sina (yrkes-)liv. För detta krävs en på kunskap grundad skepis, en skepsis som också kan omvandlas till handling. Inget får tas för givet, dra dina egna slutsatser!

Ett uttryck för vår pedagogiska medvetenhet är det innehåll som kurserna och examinationsformerna  representerar. Redan efter genomförd kurs Historia I har ni skapat er en överblick över hela världshistorien. Genom att på olika sätt och utifrån olika perspektiv lära sig förklara övergångar mellan olika historiska tidsepoker har ni fått en djupförståelse; ett sorts tankeskelett som ni kommer att kunna ha med er resten av livet. Finurligt nog innebär detta även att mer ytlig och fragmentarisk historisk kunskap lättare kan placeras in i ett meningsfullt sammanhang. Kunskap om sammanhang och helheter ger insikter i vad som är delarna och varför just de delarna är där.

Forskning och undervisning i samspel

Vad innebär då vår forskning? För detaljer kan ni titta på våra personpresentationer och på högskolehemsidans forskningspresentation. Som exempel kan vi här nämna begrepp som genushistoria, nationsblivanden, medeltida maktförhållanden, imperialismens historia, bildningshistoria, populärkulturens historia, offentlighetens omvandlingar, lokalhistoria, folkrörelsesamhällets framväxt, teknikhistoria, industrihistoria, kyrkohistoria, företagshistoria, nordisk komparation, vårdhistoria, välfärdssamhällets genombrott, och mycket mer. Sammanfattningsvis kan vi säga att vi som forskare strävar efter att se de stora sammanhangen även i de små händelserna. På samma sätt som våra studenter redan under sin första studietermin i historia lär sig sätta in fakta i större historiska sammanhang kan vi se mikrohistorien som något viktigt i ljuset av större makrohistoriska perspektiv.

Vasamonumentet i Rättvik