Globaliseringsprocesser med skandinavisk anknytning står i fokus i min forskning. För närvarande arbetar jag inom två projekt. Intoxicating Spaces. The Impact of New Intoxicants on Urban Spaces in Europe 1600-1850, är ett HERA-finansierat projekt (2019-2020), som undersöker effekten av nya exotiska varors på stadsmiljöer i Stockholm, Hamburg, Amsterdam och London. Inom projektet studerar jag kaffeförbuden i Stockholm under 1790- och början på 1800-talet (tillsammans med Anna Knutsson). Mer om projektet kan du läsa på den här sidan: https://www.intoxicatingspaces.org/

Jag forskar också inom projektet "Nordiska naturalhistoriker som fashionistas - att tolka smak och ersätta globala varor med lokala" (VR-finansierat 2020-2023). I förgrunden står hur naturalhistoriker imiterade exotiska varors smak, lukt och utseende med hjälp av surrogat i 1700- och 1800-talets Skandinavien. Ambitionen är att visa att tidigmodern och modern globalisering tog en mängd olika former, men också förstå globalisering på nya sinnliga sätt. Mer om projektet kan du läsa här: https://www.idehist.uu.se/forskning/forskningsprojekt/Nordic+Naturalists+as+Fashionistas/

Ett första resultat är kapitlet "Coffee and Coffee Surrogates in Sweden: A Local, Global, and Material History" i boken Locating the Global. Spaces, Networks and Interactions from the Seventeenth to the Twentieth Century, red. Holger Weiss.

En stor del av min tidigare forskning har kommit att handla om ostindisk handel. Min senaste monografi heter Silk and Tea in the North – Scandinavian Trade and the Market for Asian Goods in Eighteenth Century Europe (Palgrave, 2016) och berör den skandinaviska ostindiska handeln under 1700-talet. Färger på tyger och smaker på te står i förgrunden och bidrar till att förklara både handeln i Kina och konsumtionen i Europa. Boken är resultatet av projektet Europe´s Asian Centuries: Trading Eurasia 1600-1830 (University of Warwick, Centre for Global History and Culture), lett av professor Maxine Berg. Mer om projektet som pågick mellan 2010 och 2014 kan man läsa här. Om du är speciellt nyfiken på sidentyger från Kina och färgtrender på 1700-talet så rekommenderar jag artikeln ”Cheap and Cheerful: Chinese Silks in Scandinavia, 1731-1761 (Eighteenth Century-Studies, 2017, nr.1). Mer om den europeiska tehandel i Kanton kan du också läsa i samlingsvolymen Goods from the East, 1600-1800. Trading Eurasia, red. Maxine Berg, Felicia Gottmann, Hanna Hodacs & Chris Nierstrasz (Palgrave 2015). Du kan också lyssna på mig när jag pratar ostindisk handel på Bildningspodden. tillsammans med Leos Müller, eller se och lyssna på mig då jag pratar på temat te på Hagströmerbiblioteket. De ostindiska kompanierna skapade rikedomar, kapitalflöden, och handelsnätverk som sträckte sig runt hela jorden. Olika grupper, inklusive familjer kom att bli förmögna på illegala och legala sätt. I temanumret ”Crossing Companies”, i Journal of World History (augusti 2020) diskuterar jag hur flera generationer av den skotska familjen Irvine på olika sätt tjänade pengar på att det svenska ostindiska kompaniet (”Keeping It in the Family: The Swedish East India Company and the Irvine Family, 1731–1770”).

Jag har också studerat Carl von Linné i olika sammanhang tidigare. Bland annat har jag forskat om handeln med naturalhistoriska samlingar på 1700-talet, något som jag skrivit om i kapitlet ”The Price of Linnaean Natural History: Materiality, Commerce and Change” (Linnaeus, Natural History and the Circulation of Knowledge, ed. Hanna Hodacs, Kenneth Nyberg och Stéphane Van Damme (Oxford University Studies in the Enlightenment, 2018). Mer om boken kan man läsa här. 

Arbetet med kapitlet byggde på forskning vilken jag bedrev inom ett VR finansierat projekt (2011-2015) om Linnélärjungar i London mellan 1760-1810 (Vetenskap i västerled mellan 1760 och 1810 - om social mobilitet och vetenskapens mobilitet). Andra resultat finns bland annat publicerade som kapitel i Global Scientific Practice in an Age of Revolutions, 1750-1850 (red. Patrick Manning & Daniel Rood, University of Pittsburgh Press, 2016) och Travel, Agency, and the Circulation of Knowledge (red. Gesa Mackenthun, Andrea Nicolas & Stephanie Wodianka, Waxmann Verlag, 2017).

Jag har också studerat naturalhistoriskt resande och karriärvägar i Sverige under 1700-talet, bland annat i boken Naturalhistoria på resande fot. Om forska, undervisa och göra karriär i 1700-talets Sverige (Nordic Academic Press, 2007) som jag skrev tillsammans med Kenneth Nyberg. Den var resultatet av VR projektet Att lära och lära ut i vetenskapens tjänst – en studie av Linné och hans lärjungar (2002-2005).

Som doktorand höll jag på med något helt annat dock. Min avhandling behandlade relationerna mellan Sverige och Storbritannien (Converging world views: the European expansion and early-nineteenth-century Anglo-Swedish contacts, Studia Historica Upsaliensia). Efter disputation 2003 fortsatte jag arbeta i vid Uppsala universitet. Sen flyttade jag till England och jobbade på University of Birmingham, Warwick University, innan jag återvände till Sverige, först som projektforskare vid Centrum för Vetenskapshistoria, Kungl. Vetenskapsakademien, och senare som lektor vid Högskolan Dalarna, med uppdrag att bygga upp den globalhistoriska miljön. Våren 2017 blev jag docent vid Åbo Akademi. Förnärvarande arbetar jag även som forskare vid Stockholms universitet och Uppsala universitet.