Anders Persson är fil. dr. i Historia med utbildningsvetenskaplig inriktning.
Persson har arbetat som lärare och lärarutbildare sedan slutet av 1990-talet. Efter att under tolv år ha undervisat historia och samhällskunskap inom gymnasieskolan, påbörjade han under hösten 2011 sin anställning vid högskolan Dalarna. Här har han främst varit verksam i kurser som på olika sätt anknyter till högskolans olika lärarutbildningar.
Hösten 2017 disputerade Persson på avhandlingen Lärartillvaro och historieundervisning: Innebörder av ett nytt uppdrag i de mätbara resultatens tid. I Perssons avhandling (2017) riktas fokus mot lärare som undervisar historia i årskurs 4–6. Genom ett omfattande intervjumaterial (36 lärarintervjuer) skildrar Persson hur lärartillvaron, likt livet i stort, kan betraktas utifrån ett existensfilosofiskt perspektiv. Ställd inför ett nytt uppdrag måste läraren, oavsett hur det nya svarar mot den egna upplevelsen av vad som är rätt och riktigt, hitta sätt att agera och verka. Utifrån dessa utgångspunkter uppmärksammar Persson inte bara hur ett nytt uppdrag erfarits av lärare, utan också vad de själva framhåller som eftersträvansvärt. Ytterst rör undersökningen således frågan om historieundervisningens mening. Intresset för skolämnet historia och dess livstolkande potential har Persson även behandlat i andra texter (Persson 2016, Persson & Thorp 2017, Persson 2019a, 2019b, 2019c).
Efter disputationen har Persson arbetat med ett par texter baserade på läroböcker i historia. För det första har han skrivit ett antologibidrag i det europeiska samarbetsprojektet “Teaching the Cold War: International Perspectives on Memory Practices in Educational Media and in the Classroom" med Georg-Eckert-Institute, Leibniz Institute for International Textbook Resear (projektansvarig prof. Barbara Christophe). För det andra har Persson, med stöd av interna forskningsmedel från UL, författat en utbildningshistorisk artikel där han undersöker frågor, arbetsuppgifter och övningsmaterial i svenska läromedel i historia.
Under hösten 2018 påbörjade Persson också (tillsammans med fil. dr Mikael Berg) det tvååriga forskningsprojektet "Lärares bedömningspraktik i två olika SO-ämnen - erfarenheter, utmaningar och möjligheter". Projektet är finansierat via PUD och dess regionala skolforskningsfond och genomförs i samarbete med VBU och Ludvika kommun. Utöver de artiklar som är tänkta att publiceras inom ramen för detta projekt, skriver Persson, tillsammans med Robert Thorp, för närvarande också på en artikel som kritiskt diskuterar avsaknaden av utrymme för det oväntade i viss historiedidaktisk tradition.
- . Helen Persson, Historia i futurum: Progression i historia i styrdokument och läroböcker 1919–2012, 2019.
- . Att använda historiska begrepp, Ingår i: Historiedidaktik i praktiken, Gleerups Utbildning AB, 2018. Kapitel av bok.
- . Historieundervisningens existentialiserande potential, Nordidactica, 2017, No. 2, 59-74. Artikel : refereegranskat.
- . Lärartillvaro och historieundervisning : innebörder av ett nytt uppdrag i de mätbara resultatens tid, Umeå universitet, 2017. Doktorsavhandling.
- . Mormor, oönskade tyskar och en hänsynslös dansk : Några reflektioner om identifikation och mening, efter en kritisk läsning av en nyutgiven lärobok i historia för den svenska grundskolans mellanår, Ingår i: Kulturell reproduktion i skola och nation, Gidlunds, 2016. Kapitel av bok.