Arbetsmiljö i skogsenergibranschen

Effektivare skogsbränslesystem (ESS) är ett forsknings- och utvecklingsprogram som leds av Skogforsk och finansieras av energimyndigheten, skogsbruket och energisektorn. Inom det programmet medverkar Tema Arbetsliv, Högskolan Dalarna i forsknings- och utvecklingsprojekt kring arbetsmiljö.

Under senare år har uttaget av skogsbränsle ökat och allt fler personer arbetar inom branschen. En undersökning 2009 visade att kunskapen om arbetsmiljöförhållandena var bristfällig. I menyn till vänster beskrivs olika arbetsmiljöprojekt som Tema Arbetsliv driver och har bedrivit. I fokus är olika processer där sortimenten GROT (grenar och toppar), stubbar respektive klenskog förvandlas till flis.

Ett material med populärvetenskapliga sammanställningar av kunskapsläget 2014, samt råd och rekommendationer gällande arbetsmiljöfrågor vid skogsbränslehantering har tagits fram. Materialet är riktat till såväl förare och entreprenörer, som uppdragsgivare. Sammanställningarna är utformade som ett bildspel och är tänkta att användas enskilt eller i grupper.

Läs mer om arbetsmiljö vid skogsbränslehantering på Skogforsks webbplats.

Damm, buller och underhållsarbete (2012/2013)

Under 2012/2013 genomförs djupare studier av damm, buller och underhållsarbete. De tre delarna är inriktade på att:

  • Studera damm och mögelhalters variationer i samband med hantering av GROT med avseende på lagring.
  • Ta fram underlag till en arbetsmiljöchecklista för service och underhållsarbete av skogsbränslemaskiner.
  • Mäta bullernivåer för omgivning och förare i samband med sönderdelning till flis.

Resultat buller

Bullerexponering för omgivning och förare i samband med sönderdelning till flis har undersökts vid sex fallstudier - tre skotare, två lastbilar och en mobil anläggning. Slutsatser från studien är:

  • Merparten av förare vid sönderdelning av skogsbränsle till flis exponeras för dagliga bullernivåer som kräver åtgärder.
  • Bullernivåerna varierar mellan olika typer av ekipage för sönderdelning av skogsbränsle till flis.
  • Studerade ekipage har högre värden för buller på 200 meters avstånd till bostäder, arbetslokaler och friluftsområden än vad som rekommenderas.

För mer information, läs rapporten ”Bullerförekomst vid sönderdelning av skogsbränsle".

Resultat damm

I 19 fallstudier har dammexponering i och utanför hytt undersökts, och i några enstaka fall mögel, vid hantering av skogsbränsle.

Slutsatser från studien är:

  • Inga höga damm- och mögelhalter har uppmätts i dessa fallstudier. Då väderförhållandena innebar mer nederbörd än i genomsnitt är resultaten inte generaliserbara.
  • Förhöjda dammhalter uppmättes då förare utfört service och underhållsarbete utanför hytten.
  • I studerade fall där dammängden utanför hytten var förhöjd har inga dammhalter mätts upp inne i hytterna, vilket tyder på bra luftfilter. 

 Rekommendationer till förare är att:

  • Regelbundet byta hyttens luftfilter och att hålla fönster och dörrar stängda för att förhindra dammexponering inne i hytten.
  • Vid service- och underhållsarbete ska föraren i möjligaste mån undvika att använda tryckluft. Andningsskydd bör användas under de korta moment som tryckluft används.

För mer information, läs rapporten ” Damm- och mögelförekomst vid hantering av skogsbränsle".

Resultat service

Service- och reparationsarbete av skogsbränslemaskiner som skett ute i fält har studerats i 23 fallstudier. Tillvägagångssätt och arbetsmiljörisker vid omfattande, respektive mindre, service- och reparationsarbete har identifierats. Service- och reparationsarbete är ofta tungt och smutsigt. Arbetsmiljörisker samt goda exempel på lösningar för olika typer av maskiner har sammanställts.

Checkpunkter som bör ingå i en arbetsmiljöchecklista har identifierats och grupperats utifrån målgrupp och typ av arbetsmoment med syftet att vara praktiskt användbara. Målgrupperna är maskintillverkare/ägare som modifierar maskiner, respektive servicemän och förare. Framtagna checkpunkter utgör en grund till en checklista för arbete med service- och reparationsarbete av skogsbränslemaskiner. 

För mer information, läs rapporten ”Arbetsmiljö vid service och reparation av skogsbränslemaskiner".

Övergripande arbetsmiljöhandledning (2011/2012)

Med utgångspunkt i den kunskap som finns idag har en arbetsmiljöhandledning tagits fram. Den innehåller tips och råd för personer som arbetar med skogsbränsle och vänder sig främst till nuvarande och blivande maskinförare och arbetsledare. Häftet ges ut i Skogforsks serie av handledningar. Som ett komplement till det tryckta materialet inkluderas en CD som innehåller filmillustrationer. 

För att sprida mer information om den arbetsmiljökunskap som finns idag har en folder på engelska tagits fram. Foldern presenterades i slutet av maj på Elmia World Bioenergy 2012. Ett föredrag, A brief review of health risks in forest fuel production, hölls också på IOHA konferensen (International Occupational Health Association) i Malaysia under hösten 2012.

Health risks in forest fuel production

Säsongsvariationer (2011)

Våren 2011 genomfördes åtta fallstudier för processerna skotning av stubbar med skotare, skördning av stubbar med grävmaskin försedd med stubbrytningsaggregat, samt sönderdelning av GROT med skotare och lastbil försedda med sönderdelningsaggregat. Arbetsmiljöanalyserna har fokuserat på buller, vibrationer och damm, därtill har ergonomisk checklista använts.

Den ekvivalenta ljudnivån i maskinerna varierade mellan 68 och 82 dB(A). I två av åtta fall översteg ljudnivån insatsvärdet. De fall ljudnivån kom upp till eller översteg insatsvärdet var vid skördning av stubbar med grävmaskin, 80 dB(A) och i kranhytt på lastbil vid sönderdelning av GROT, 82 dB(A). Uppmätta maximala ljudnivåer visar att inget ekipage översteg insatsvärdet för maximal A-vägd ljudtrycksnivå, 115 dB(A). Mätningarna och uppgifter från förare indikerar att ljudnivån vid sönderdelning ökar vid sönderdelning av större dimensioner.

I två av fyra fall överskreds insatsvärdet för helkroppsvibrationer. Vid sönderdelning av GROT (ett av två ekipage) och vid stubbskördning (ett av två ekipage) överskreds insatsvärdena i x-led. Vid sönderdelning av GROT har genom mätningar med PIMEX identifierats att det främst var kranrörelser som påverkade vibrationsnivåerna. Därtill kan markförhållanden i form av ytstruktur och bärighet, samt hur hårt stubbarna sitter i marken (integrering) påverka vibrationsnivåerna. Vid skördning av stubbar visade mätningar med PIMEX att exponeringstoppar förekom vid skakning av stubbar, vridning av hytt, när skördningsaggregatet används till att skjuta iväg stubbar utmed marken eller till att jämna till marken och vid förflyttning. Resultaten från denna, såväl som tidigare studier, visar att helkroppsvibrationsnivåerna varierar mellan olika maskiner och olika arbetssituationer.

Dammnivåerna i hytterna var låga, men höga och korta exponeringstoppar förekom vid servicearbete på sönderdelningsaggregaten. Trots torr väderlek och sönderdelning av brun GROT med mycket synligt damm utomhus var nivåerna inne i hytterna låga. PIMEX visar att de högsta exponeringstopparna förekom i samband med att föraren gick i och ur maskinen, samt vid byte av knivar i sönderdelningsaggregat. Regelbundna byten av luftfilter, noggrann montering av filter samt hur föraren positionerar maskinen i förhållande till vindriktningen är här av betydelse.

Förarergonomin är relativt god i ordinära skogsmaskiner, medan den är bristfällig i kranhytt på lastbil. Dock förekom hos skotarna en till tre röda markeringar som innebär uppenbar risk för hälsoproblem, sjukdom eller skada. Kranhytten som ingått i studien har sämre ergonomi och klimatförhållanden (totalt sex röda makeringar).

Genom att använda PIMEX har exponeringsnivåer för buller, vibrationer och damm kopplats till aktuella arbetsmoment vilket kan användas som underlag för att minska exponeringen.

Arbetsrapport 2011:03 - Arbetsmiljöfaktorer i skogsenergibranschen Högskolan Dalarna

Arbetsmiljö och attraktivitet (Hösten 2010)

Hösten 2010 genomfördes ett projekt för att öka kunskapen om förhållanden inom skogsenergibranschen avseende arbetsmiljö och arbetens attraktivitet. Arbetsmiljöanalyser i form av fallstudier har gjorts för processer där sortimenten GROT (grenar och toppar), stubbar respektive klenskog förvandlas till flis, innehållande arbetsmoment för skördning, transport, sönderdelning och kvalitetskontroll. Dessutom har telefonintervjuer om arbetets attraktivitet gjorts.

Utifrån studiens resultat kan följande slutsatser dras:

  • Det finns brister avseende arbetsmiljön, varav några är generella för skogsbranschen och andra unika för skogsenergibranschen.
  • Speciellt allvarliga risker är olycksfallsrisker; helkroppsvibrationer, stötar och slag; buller; ensamarbete; samt monotont och ensidigt arbete.
  • Det finns brister i kommunikationen mellan utförare av olika delprocesser.
  • Genom att införa fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete kan säkerhetskulturen förbättras.
  • Det finns lokal kunskap om bra tekniska och organisatoriska lösningar, men den är inte spridd.
  • Merparten av de intervjuade tycker att arbetet med skogsenergi är attraktivt, det som främst bidrar är friheten att styra sitt eget arbete och att vara utomhus, eget ansvar samt nuvarande arbetsgivare.
  • Hälften av intervjupersonerna, både de med VD-roll och anställda, uttrycker en oro för brist på kompetent personal i framtiden.

Arbetsrapport 2010:11 - Slutlig Arbetsmiljö vid hantering av skogsenergi

Nyhetsblad 1:2011 - Skogsenergi

Sammanställning och spridning av arbetsmiljökunskap vid skogsbränslehantering (2013/2014)

Kompletterande studier av arbetsmiljöförhållandena vid skogsbränslehantering kommer genomföras och sammanställningar av kunskapsläget, samt råd och rekommendationer gällande arbetsmiljöfrågor vid skogsbränslehantering kommer att tas fram.

Projekt har fem tydliga delmål:

  • Genomförande av en enkätundersökning riktad till förare.
  • Planera innehåll och layout av implementeringsmaterial.
  • Avstämning med förare, entreprenörer, uppdragsgivare och tillverkare.
  • Färdigställa implementeringsmaterial.
  • Genomföra ett seminarium med lämpliga personer för en bred implementering av resultat från tidigare projekt.

Projektet genomförs tillsammans med Sveaskog.

Arbetsmiljö vid skogsbränslehantering

Utifrån flera års arbetsmiljöforskning inom skogsbränslehantering tillsammans med förare och entreprenörer har mycket kunskap sammanställts fram till 2014. För att göra kunskapen tillgänglig och lyfta betydelsen av god arbetsmiljö har sex moduler tagits fram. Modulerna är indelade utifrån olika arbetsuppgifter vid skogsbränslehantering och är riktade mot olika målgrupper:

  • Arbetsmiljö vid inköp av ekipage – entreprenörer, förare
  • Arbetsmiljö vid utveckling av ekipage - entreprenörer, förare
  • Planering för god arbetsmiljö – förare, entreprenörer, uppdragsgivare
  • Arbetsmiljö vid stubbskörd - förare, entreprenörer, uppdragsgivare
  • Arbetsmiljö vid skotning - förare, entreprenörer, uppdragsgivare
  • Arbetsmiljö vid sönderdelning - förare, entreprenörer, uppdragsgivare

Sammanställningarna är utformade som bildspel och är tänkta att användas i grupp, men kan också användas enskilt. Bilderna är uppbyggda med fakta, tips och råd, samt frågor som underlag till diskussion och erfarenhetsutbyte, alternativt egen reflektion. Till bilderna finns hjälptext som ger mer information och underlag för fördjupning.

Bildspel

Instruktion för nedladdning

startbild bildspel arbetsmiljö vid inköp av ekipage

Arbetsmiljö vid inköp av ekipage
Bildspel
Handledningsstöd

startbild bildspel planering för god arbetsmiljö

Planering för god arbetsmiljö
Bildspel
Handledningsstöd

startbild bildspel arbetsmiljö vid stubbskörd

Arbetsmiljö vid stubbskörd
Bildspel
Handledningsstöd

startbild bildspel arbetsmiljö vid skotning

Arbetsmiljö vid skotning
Bildspel
Handledningsstöd

startbild bildspel arbetsmiljö vid sönderdelning

Arbetsmiljö vid sönderdelning
Bildspel
Handledningsstöd

Informationsbroschyr - Bättre arbetsmiljö vid skogsbränslehantering

Senast granskad:
Senast granskad: