– Efter två årtionden är det dags att se över miljömålssystemet och ta ett starkare politiskt ansvar för att uppnå framgång i vårt miljöarbete, säger Lena Nerhagen, lektor i nationalekonomi vid Högskolan Dalarna.
Redan år 2007 presenterade OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) en rapport som indikerade att miljömålen ledde till konflikter med andra samhällsmål, samtidigt som det saknades tydliga strukturer för att lösa dessa konflikter. Ansvaret flyttades ned till myndigheter, regioner och kommuner utan tydlig vägledning från högsta politiska nivå, vilket komplicerade miljöarbetet.
Sju år senare pekade OECD i en ytterligare rapport på att Sverige hade ambitiösa miljömål, men som de menade behövde en politik för att säkerställa dessa ambitioner och den omställning som krävs.
Ett aktuellt exempel på det är kollektivtrafiken, där kostnaderna i glesbefolkade regioner är särskilt höga.
– Från en studie vi nyligen genomförde såg vi att kostnaden för kollektivtrafik, särskilt bussresor, är betydligt högre i glesbefolkade län som Dalarna än i storstäderna. Det är en situation där skattebetalarna i hög grad finansierar trafiken genom regional- och kommunalskatt. Det är en av utmaningarna som måste hanteras på högsta politiska nivå i omställningen till en mer hållbar framtid. Landsbygdens specifika behov får inte bortses ifrån, menar Lena Nerhagen.
En viktig del i detta är också att Sverige är mer aktiv i arbetet med utformningen av miljöpolitiken som sker i EU. Där har hon och hennes forskningskollega Johanna Jussila Hammes från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) i en studie visat att Sveriges arbete skiljer sig från det i Finland. Genom att ta ett tydligare politiskt ansvar och utveckla konkreta strategier kan Sverige säkerställa att miljömålsarbetet blir ett funktionellt verktyg i det omställningsarbete som pågår.
– Det är dags att revidera och förbättra systemet så att Sverige effektivt kan möta de miljömässiga utmaningarna och säkerställa en hållbar framtid för kommande generationer, säger Lena.
Den 8 november deltar Lena Nerhagen i en panel på ett seminarium som genomförs av Balanskommissionen:
Seminarium och rapportsläpp: Starkare Sverige i EU – måttfullare EU i Sverige
Källor:
- Översiktlig redovisning av utvecklingen för miljökvalitetsmålen, Naturvårdsverket
- Nerhagen, Lena, Jussila Hammes, Johanna, Pyddoke, Roger. Brist på samhällsekonomisk effektivitet i den svenska miljöpolitiken försvårar EU:s miljöarbete, Ekonomisk Debatt, 2021, No. 8. Artikel : populärvetenskaplig.
- Jussila Hammes, Johanna, Nerhagen Lena, Ex ante eller ex post – när bör Sverige bedöma EU-lagstiftningens konsekvenser? Ekonomisk Debatt, 2023, No. 6, Artikel: populärvetenskaplig.
- OECD Reviews of Regulatory Reform: Sweden 2007, Achieving Results for Sustained Growth
- OECD Environmental Performance Reviews: Sweden 2014
- Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2023, på Naturvårdsverkets webbplats
- Hassler, John, Sveriges klimatstrategi 46 förslag för klimatomställningen i ljuset av Fit-For-55, 2023, Regerlingskansliet
