Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
– förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
– förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
– beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper
och färdigheter, utveckla förmåga att
– söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
– följa kunskapsutvecklingen, och
– utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
För kandidatexamen skall studenten:
Kunskap och förståelse
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.
Färdighet och förmåga
- visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper,
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.
Efter genomförd utbildning ska studenten kunna:
- självständigt gestalta korta audiovisuella narrativ med inriktning mot reklam och information
- kritiskt bedöma och utvärdera effektivitetsaspekter av produktionsprocesser och arbetsflöden
- samarbeta i projektform med beställare och medproducenter
- behärska arbetsmetoder kopplade till design av reklam-, utbildnings- och informationsfilmer
- styra en designprocess genom att använda relevanta vetenskapliga teorier och metoder
- anpassa medieproduktioner för specifika målgrupper med specifika användningsområden
- relatera ny teknologi och nya produktionsmetoder till möjliga nya berättarstrategier
- kritiskt bedöma och värdera den audiovisuella produktionsprocessen och produktioner utifrån etiska perspektiv.
Under programmets första år skapar studenten korta, cinematiska, audiovisuella narrativ. Ljussättningsmetoder framför kameran och i datorn är viktiga moment i detta skapande, ljudinspelning och ljuddesign likaså. Regi-, scenografi-, foto- ljud -och klippövningar varvas med efterbearbetningslaborationer där färgkorrigering ingår. Somliga produktionsmoment utförs i grupp andra enskilt. Under slutet på första året studeras även relevanta perceptionsteorier kopplade till människans perception. Vissa av dessa teorier testas även i praktiken och utmynnar i kortare filmer som syftar till att visualisera en viss teoris validitet.
Under programmets andra studeras en mängd olika produktionsrelaterade kunskaper som är specifika för reklamfilm, utbildningsfilm och instruktionsfilm. Dessa produktioner anpassas för webbdistribution och diverse skärmstorlekar. Arbetsflöden, produktionsprocesser och arkiveringsstrategier anpassas likaså. Arbetet utförs mestadels gruppvis. Under andra året fästes stor vikt vid producentens roll och produktionsekonomi. Relevant kunskap om upphovsrätt studeras likaså. Därutöver används också enkla etiska modeller i värdering av korta audiovisuella narrativ och studenten analyserar audiovisuella mediers roll i samhället och värderar den kritiskt. Designbegreppet genomlyses i relation till konceptutveckling och användarnytta. Audiovisuella prototyper utvecklas i korta gruppövningar. Därutöver gör studenten multimodala analyser för att belysa potentialen till meningsskapande i både design och produktion.
Under det tredje läsåret förbereder sig studenten för ett yrkesverksamt liv genom att studera och reflektera över medieentreprenörskapets villkor. Detta utmynnar sedan i genomförandet av en pitch inför representanter från mediebranschen. Därefter följer en metodkurs med påföljande examensarbete där en självständigt formulerad och genomförd undersökning utförs av studenten enligt gängse formalia och metodtillämpning. Därpå följer ett medieprojekt som består av en självständigt planerad och genomförd audiovisuell produktion i grupp med tydliga individuella ansvarsområden samt en skriftlig enskild reflektion över arbetet och projektets/produktens innovativa dimensioner. Programmet avslutas med en arbetsplatsförlagd utbildning där studenten diskuterar och reflekterar över vad det innebär att ha en roll i medieringen av audiovisuell retorik och/eller information utifrån en given arbetsplats och en specifik arbetsroll.
Samtliga kurser ingår i huvudområdet Bildproduktion
Första läsåret
Det cinematiska språket: Mise-en-scène, 15 hp eller Introduktion till produktion av rörlig bild, 15 hp
Den korta filmens berättarstruktur, 7,5 hp
Tillämpad filmdesign 1, 7,5 hp
Tillämpad filmdesign 2, 7,5 hp
Ljudinspelning och ljudläggning inom filmdesign, 7,5 hp
Ljussättning och färgkorrigering inom filmdesign, 7,5 hp
Människan och den rörliga bilden, 7,5 hp
Andra läsåret
Projektplanering och användarperspektiv, 15 hp.
Informationsfilmsproduktion, 15 hp
Audiovisuell information och etik, 15 hp
Reklamfilmsproduktion, 15 hp
Tredje läsåret
Vetenskapsteori och metod i Bildproduktion, 7,5 hp
Kvalificerad filmdesign i transmedia, 7,5 hp
Exponeringsprojekt i Bildproduktion, 15 hp
Kandidatexamensarbete i Bildproduktion, 15 hp
Arbetsplatsförlagd bildproduktion, 15 hp
Filosofie kandidatexamen, huvudområde: Bildproduktion (Degree of Bachelor of Arts,
Main Field of Study: Moving Image Production).
