
PUD är Högskolan Dalarnas Regionala utvecklingscentrum (RUC). Rådet för Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna. PUD är en mötesplats för lärare, skolledare och forskare som vill arbeta med att utveckla verksamheten i skolan. Till PUD-rådet är samtliga kommuner i Dalarnas län anslutna, samt ett antal kommuner i Örebro, Västmanlands, Gävleborgs och Jämtlands län. Rådets ledamöter utses av PUD:s medlemsorganisationer, vilket inom sig utser ett Arbetsutskott (AU).
Hos de aktörer som knyts genom PUD-samarbetet finns strategi, vilja och kompetens att fortsätta att utveckla samarbetet ytterligare. Vad ska då utvecklas? Samarbetet inom PUD syftar till att stärka utvecklingen vid regionens skolor, lärarutbildningen vid Högskolan Dalarna samt Utbildning och lärande, vid vilken den skolrelaterade forskningen på Högskolan Dalarna främst är härbärgerad. Samarbetet konkretiseras bland annat till att lärare/forskare arbetar både i akademi och skola, att forskning samproduceras, och att vi bedriver en forskarutbildning.
Samskapande forskning
Den utbildningsvetenskapliga forskningsansatsen vid Högskolan Dalarna har ett fokus på pedagogiska praktiker. Skolforskningsfonden syftar till att utveckla praxisnära utvecklings- och forskningsfrågor som samproduceras av skola och akademi.
* Forskning och utveckling: Skolforskningsfonden & Lokal praktikutveckling
* Regional satsning på forskning och utveckling om nätbaserat lärande
* Att starta utbildningsnätverk vid Högskolan Dalarna, finansierade genom ULF – utlysning 2023
test
PUD-Råd och PUD-AU
Rådet för Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna (PUD-rådet) är Högskolan Dalarnas och kommunernas gemensamma organ för skolutveckling och lärarutbildning. PUD är en mötesplats för lärare, skolledare och forskare som vill arbeta med att utveckla verksamheten i skolan.
Till Rådet för Pedagogiskt Utvecklingscentrum i Dalarna (PUD-rådet) är samtliga kommuner i Dalarnas län anslutna, samt ett antal kommuner i Örebro, Västmanlands, Gävleborgs och Jämtlands län. Rådets ledamöter utses av PUD:s medlemsorganisationer, vilket inom sig utser ett Arbetsutskott (AU).
|
|
PARLÄRARSKAP i Högskolan Dalarnas lärarutbildningar
Högskolan Dalarna har en lång tradition av samverkan med regionens skolhuvudmän. Grundbulten för denna samverkan är lärarstudenternas verksamhetsförlagda utbildning. Under åren har samarbetet kommit att utvecklas allt mer, dels för att det upplevts gynnsamt för alla parter, dels eftersom nationella direktiv och riktlinjer har pekat ut detta som framgångsrik och önskvärd kvalitetsutveckling.
Bakgrund
Under 2000-talet har många spännande och innovativa samverkanssatsningar startat i regionensamarbetete PUD, Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna: Skolforskningsfonden, forskarskolan Skolnära, övningsskoleprojektet, handledarutbildning steg 1, 2 och 3, praktiknära forskning, arbetsintegrerad lärarutbildning, nätverk, skoldrivna seminarier med mer.
När teori möter praktik och alla vinner
Under de år som övningsskoleprojektet varit en del av förskollärar- och grundlärarprogrammet, har ett allt tätare samarbete mellan förskolor/skolor och lärarutbildning utvecklats. Det har skett både genom planerade och spontana initiativ. Fler av högskolans lärarutbildare har besökt förskolor och skolor. Fler förskollärare och lärare har kommit till högskolan för olika konferenser, möten och utbildningar. En allt större förståelse för varandras verksamheter har på så sätt utvecklats, men också personliga kontakter som lett till samtal som i sin tur lett till nya idéer och utveckling.
Under coronapandemin 2020-2022 har samarbetet mellan region och lärarutbildning stannat av något. Såväl kommuner som högskola har arbetat under stor press och de möten som planerats har vissa gånger fått utgå, andra gånger genomföras digitalt. Det har inneburit att mycket av dynamiken i samverkan gått förlorad och farten i utvecklingen bromsats upp. Trots detta har många samarbeten kunnat fortsätta och även utvecklas, nya effektiva mötesmöjligheter har också upptäckts och kommer att leva kvar.
Parlärarskap för kunskapsutbyte
I samband med täta kontakter med skolor, skolledning och VFU-handledare har kompetenser och kunskap som finns på skolor och som bör stärkas i lärarutbildningen uppmärksammats. Det har i första hand handlat om verksamhetsnära kompetenser som seminarieledare sett att till exempel VFU- handledare besitter. I några fall har detta kunnat kopplas direkt till utvecklingsbehov på lärarutbildningarna, och så har parlärarskap kommit till stånd. Avsikten är att den skolförlagda läraren och den högskoleförlagda läraren ska lära av varandra, att kompetens ska vandra mellan de två fälten. Det innebär att parlärarskap är något helt annat än att enbart ta in en extern föreläsare för studenterna.
Upplägg
I parlärarskapet åtar sig de båda lärarna att tillsammans planera, genomföra och utvärdera ett moment i studenternas undervisning. Exempel på genomförda parlärarskap är digital presentationsteknik, skoljuridik, lärares ledarskap, specialpedagogiska arbetssätt i klassrummet. Den skola vars lärare deltar ersätts för den totala tiden som läraren lägger i parlärarskapet. Högskolans lärare ersätts med halva tiden. Resterande halva tas ur kursbudgeten för aktuell kurs.
Fördjupat parlärarskap
Med erfarenhet från ett tiotal lyckade parlärarskap har nu så kallat fördjupat parlärarskap initierats. Avsikten är att erfarenhetsutbytet ska ske i båda riktningarna. Ett fördjupat parlärarskap inleds med att högskolans lärare under några dagar gör studiebesök på berörd skola. Därefter genomför de båda lärarna ett moment tillsammans i aktuell skola. Slutligen genomför parlärarna ett moment i lärarutbildningen. Vilket område som momenten ska beröra behöver inte vara beslutat innan fördjupat parlärarskap sätts igång, men en tydlig tanke bör finnas innan parlärarskapet börjar.
Fördjupat parlärarskap har till avsikt att ge högskolans lärarutbildare en kort praktik i förskola eller skola. Det är av stor vikt att lärarutbildare håller sig à jour med skolvärldens vardag och det finns därför anledning att uppmuntra och förstärka möjligheten för lärarutbildare att besöka förskolor och skolor. Utöver detta är det ömsesidiga kunskapsutbytet och erfarenhetsutbytet ett centralt inslag. Ju fler arenor för samarbete och kunskapsutbyte som erbjuds, desto större förståelse för betydelsen av kopplingen mellan teori och praktik kommer att erövras. Därav kommer också önskvärd eller nödvändig utveckling till stånd.
I det fördjupade parlärarskapet ersätts högskolans lärare helt för tiden som avsätts för studiebesök. Den tid som läggs på undervisningsmoment ersätts på samma sätt som ett vanligt parlärarskap: när momentet genomförs på skolan ersätts skolans lärare till hälften och högskolans lärare helt. När momentet genomförs på lärarutbildningen ersätts skolans lärare helt och högskolans lärare med hälften.
Framtid
Den inslagna linjen med parlärarskap och fördjupat parlärarskap har hittills givit sådana resultat och gensvar så att det finns grund för fortsatt arbete och vidare utveckling. En mer grundläggande utvärdering av parlärarskap bör göras förslagsvis 2024.