Boverket tog del av forskningsprojekt i hållbart byggande
3 min läsning

I ett av Borlänges bostadsområden pågår ett stort hållbarhetsprojekt där forskare från Högskolan Dalarna tillsammans med Tunabyggen och byggföretagen söker svar på hur ett mer energieffektivt och ekologiskt byggande kan se ut i landet.
tre kvinnor och tre män
- Det är intressant att se hur högskolan samverkar med näringsliv, sa Jonas Fränne som tillsammans med kollegan Daniel Andersson från Boverket besökte Högskolan Dalarna.

Projektet har rönt intresse från andra delar av Sverige, och under tisdagen besökte experter från Boverket Borlänge, för att få veta mer på plats i Tjärna Ängar.

Utanför Kornstigen 25, ett av de tre hus som det nu forskas på, möter vi en av de boende, trebarnspappan Adel Hassan.

För familjen Hassan är renoveringen främst en fråga om trivsel och bekvämlighet som är synlig i vardagen. Adel Hassan gläds åt ett finare och större badrum, och att lägenheten fått nya, fina treglasfönster som gör det tystare och lugnare inne i bostaden.

Men för forskarna, doktoranden Alaa Khadia och John Are Myhren, docent i byggteknik vid högskolans forskningsprofil Energi- och samhällsbyggnad, finns den mest intressanta informationen nere i källaren på fastigheterna, där de olika uppvärmingslösningar som testas finns installerade, och där mätbara resultat finns att tillgå.

Alaa Khadia, doktorand och John Are Myhren, docent i byggteknik vid högskolans forskningsprofil Energi- och samhällsbyggnad

Sedan 2015 har det riksintressanta projektet pågått. Det är en del av den förnyelseprocess som inletts för att göra Tjärna Ängar mer attraktivt och integrerat.

Högskolan Dalarna och Tunabyggen driver projektet tillsammans. Visionen är att skapa en ny modell för renovering av allmännyttan som baseras på både ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet:

- Klimathotet är vår tids största utmaning. Våra byggnader står för en betydande del av klimatpåverkan och potentialen är stor för att genomföra energieffektiviserade åtgärder som bidrar till att nå nationella energi- och klimatmål, säger John Are Myhren. 

Under projektets gång mäts framgångsfaktorer inom områdena energieffektivitet, kostnadseffektivitet, klimat och termisk komfort och samverkan för delaktighet och beslut.

De tre fastigheterna testas och utvärderas, mäts mot varandra och mot de förutsättningar som råder. Elpriset till exempel. Om det går upp blir plötsligt den billigare lösningen med frånluftsvärmepump inte längre så billig. Och så länge Borlänge kan tillgodogöra sig av den stora spillvärmen från jätteindustrier som SSAB och Kvarnsvedens pappersbruk är fjärrvärmen klimatmässigt väldigt bra.

Tre åtgärder är gemensamma för samtliga hus:

  • De platta taken har bytts mot sadeltak som håller värmen bättre, och isoleringen har förbättrats.
  • Samtliga fönster har bytts mot nya treglas.
  • Rör, ledningar och element har bytts ut och snålspolande toaletter och kranar har installerats.

Utifrån denna grund  testas olika varianter. Ett hus värms endast med fjärrvärme. Ett annat har frånluftsvärmepump. Det tredje har FTX-ventilation.

- Genom dessa åtgärder har energiförbrukningen sjunkit kraftigt, i det bästa fallet till och med mer än halverats, från 150 kwh per kvadratmeter till i dagsläget under 70 kwh, berättar John Are Myhren. Det är mycket fina siffror, både ur ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Det hus som minskat förbrukningen minst ligger på 100 kwh, vilket ändå är en 30 procentig sänkning.

Boverkets två experter vid Byggskadefunktionen besöker olika platser i landet där intressant utveckling sker, och vid besöket i Borlänge imponeras de över det samarbete som forskning och näringsliv har med allmännyttan:

- Det verkar ha varit en väldigt engagerad beställare som gör ett sånt här projekt. Det är intressant att se hur högskolan samverkar med näringsliv, säger Jonas Fränne som tillsammans med kollegan Daniel Andersson ansvarar för regeringsuppdraget att hitta metoder och råd för att skapa en bättre inomhusmiljö i svenska bostäder.

- Tillsammans bygger vi bättre, att alla har sin del i det är viktigt, säger Daniel Andersson.

Vilket sätt att bygga som är bäst ur alla aspekter kommer att visa sig över tid. Förhoppningsvis kommer lärdomarna från Borlängeprojektet att leda till viktig information för ett hållbart byggandet i hela landet.

I morgon onsdag fortsätter besöket för att ta del av forsknings- och samarbetsprojektet, Dalarnas villa som genomförts i samarbete med Högskolan Dalarna, Dalarnas Försäkringsbolag, gymnasiala yrkesutbildningar, material- och husleverantörer samt entreprenörer.