Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
Den 2 oktober disputerade Jenny Åberg med avhandlingen ”The Establishment of Semi-Presidential Regimes: A mixed methods approach to how and why”. Nu fortsätter hon arbetet inom akademin som lärare på Högskolan Dalarna.
Vad handlar din avhandling om?
I min avhandling har jag studerat hur och varför länder valt den semi-presidentiella formen av styre.
I de semi-presidentiella länderna, som Frankrike och Ryssland, kombineras en vald president med en premiärminister och regering som behöver åtnjuta parlamentets förtroende. Den här styresformen blev vanlig framför allt från och med 1990-talet och framåt. I takt med detta har allt fler forskare studerat vad den här regimtypen fått för konsekvenser för demokratin i Europa och i den postkommunistiska regionen, men ytterst få har studerat hur det kom sig att länder valde semi-presidentialism.
Vad har du kommit fram till?
Min avhandling pekar på några centrala slutsatser. Först och främst att institutionella val är en komplex process som påverkas av olika typer av inflytanden.
Även om valet av styre främst görs av en inhemsk elit, så är deras val inte enbart styrt av deras strategiska intressen. Detta är något man ofta har utgått ifrån. Min forskning visar att valet av styre i stor utsträckning också är beroende av landets institutionella arv och av vilka regimer som finns i länder som är geografiskt och socio-kulturellt sett nära.
Till exempel präglades valet till styre med semi-presidentialism i den postkommunistiska regionen både av arvet från den kommunistiska perioden och av en process där flera länder, med Ryssland i spetsen, valde semi-presidentialism. Semi-presidentiella regimer i den postkoloniala kontexten har på liknande sätt präglats både av kolonialmaktens institutioner och av de val som andra närliggande postkoloniala länder gjorde.
Vad är det viktigaste resultatet?
Min avhandling breddar förståelsen av regimvalstyp. Tidigare forskning har främst fokuserat på att valet avgjordes av eliten och utgått från denna elits intressen. Jag visar att vi också behöver ta med historiska och internationella dimensionen för att förstå vilka val som gjorts.
Vad kan vi lära oss av din forskning?
Varje år gör ett antal länder i världen om sina politiska institutioner och i den processen brukar forskningen om institutioner och institutionella val konsulteras. Jag hoppas att min forskning kan bli en del av att ge en lite bättre förståelse till hjälp för dem som är involverade i de här processerna.