Stort intresse för smärta
3 min läsning

Den 1 oktober samlades ungefär 100 personer med koppling till Region Dalarnas smärtvård för en konferens om smärta och smärtrehabilitering. Bland deltagarna fanns fysioterapeuter, läkare, sjuksköterskor och beteendevetare.

Långvarig smärta är ett folkhälsoproblem som medför stort personligt lidande och enorma samhällskostnader. Ungefär 1,5 miljarder människor runtom i världen lider idag av långvarig smärta, och antalet tenderar att öka. Inom EU beräknas exempelvis kostnaderna för långvarig smärta vara ungefär 560 miljarder dollar, motsvarande 5 200 miljarder kronor. Det kan jämföras med Sveriges totala bruttonationalprodukt, BNP, som år 2018 uppgick till 4 834 miljarder kr.

På Högskolan Dalarna finns sedan ett par år en forskargrupp, som i flera forskningsprojekt finansierade av Vetenskapsrådet och Forte, studerar långvarig smärta och smärtrehabilitering, med syfte att förbättra framtidens smärtvård och förebyggande insatser.

– Syftet med konferensen var att presentera och diskutera resultat från genomförda och pågående forskningsprojekt, men också diskutera möjligheter och utmaningar med framtida planerade projekt, berättar Linda Vixner, lektor medicinsk vetenskap som tillsammans med Björn Äng, docent i medicinsk vetenskap planerat dagen.

Under dagen kom ungefär 100 fysioterapeuter, läkare, psykologer, arbetsterapeuter, sjuksköterskor eller andra med intresse för långvarig smärta och smärtrehabilitering i Region Dalarna.

Riccardo Lo Martire föreläser
Riccardo Lo Martire
Elena Tseli, Veronica Sjöberg och Jens Westergren.
Elena Tseli, Veronica Sjöberg och Jens Westergren.

Förutom att lyssna på Björn Äng och Linda Vixner fick besökarna lyssna på KI-doktoranden Riccardo Lo Martire som pratade om vilka samhällseffekter multimodal rehabilitering har och på Elena Tseli som från sitt avhandlingsarbete berättade om hur effektiv multimodal rehabilitering är för patienter med långvarig smärta och för vilka fungerar det bäst. Dessutom presenterade högskolans egna doktorander Jens Westergren och Veronica Sjöberg sina pågående projekt som bland annat söker svar om vilken effekt pulshöjande träning har på motorisk rörelsekontroll respektive hur trovärdiga kommersiella aktivitetsmätare är bland personer med kronisk smärta. Det diskuterades även hur dessa aktivitetsmätare kan bli en informationskälla för hur framtida behandlingsmetoder bättre kan anpassas till individen i denna stora patientgrupp.

– För oss är det otroligt viktigt att möta de kliniskt verksamma som varje dag arbetar med denna patientgrupp. De äger en ovärderlig kunskap om hur smärtrehabilitering fungerar i dag och de är en mycket viktig partner i forskningen. I dag är de aktiva med att rekrytera patienter till våra pågående forskningsprojekt och vi hoppas kunna utöka det samarbetet även i andra delar av forskningsprocessen, exempelvis redan i arbetet med ansökningar och självklart också i arbetet med att sprida våra forskningsresultat, säger Linda Vixner.

Guidning i hälso- och idrottslaboratoriet

Under dagen fick deltagarna även en guidad tur i högskolans hälso- och idrottslaboratorium. Jens Westergren ordnade så att en mindre grupp deltagare fick möjlighet att prova olika gånghastigheter på laboratoriets stora rullband, vilket var samma gångbetingelser forskningspersonerna gör i laboratorieförsöken. Björn Äng berättade vilka teorier och hypoteser som finns kopplade till människans rörelser och motoriska kontroll, och som nu behöver testas i kontrollerad laboratoriemiljö för att därifrån härledas till kliniska försök och praxis.

– Vi önskar att deltagarna ska få med sig ny kunskap och kännedom om pågående projekt som de kan ta med sig till sin kliniska vardag och som i förlängningen har som tydligt syfte att förbättra vården. Vi hoppas också att en sådan här konferens kan inspirera till fortsatt samverkan med oss forskare, avslutar Linda Vixner.  

Några konferensdeltagare testar olika gånghastigheter på laboratoriets stora rullband.
Några konferensdeltagare fick möjlighet att prova olika gånghastigheter på laboratoriets stora rullband.
Gruppbild på konferensdeltagare i högskolans hälso- och idrottslaboratorium
Björn Äng berättar vilka teorier och hypoteser som finns kopplade till människans rörelser och motoriska kontroll.

 

Forskargruppen som presenterade under konferensen är en del av Forskningscentrum för Folkhälsa och Idrott, RePS.

Här hittar du mer information om doktorandprojekten.

 

För mer information, kontakta
Björn Äng
Docent
023-77 84 91
Linda Vixner
Med dr
023-77 84 36