Statsvetare vid Högskolan Dalarna presenterar förslag om hur demokratin i Ukraina ska utvecklas
2 min läsning

– Ukrainas presidenter har varit indragna i ständigt pågående institutionella konflikter med regering och parlament vilket resulterat i upprepade kriser och ineffektivt reformarbete, säger Thomas Sedelius.

Nu har han varit med och presenterat ett förslag om hur Ukrainas konstitution ska utvecklas.

Thomas Sedelius är professor i statsvetenskap vid Högskolan Dalarna. Han har tillsammans med Sujit Choudhry på University of California och Julia Kyrychenko, Centre of Policy and Legal Reform skrivit en rapport med förslag på hur Ukraina bör förändra sin konstitution för att underlätta demokratiutveckling. Uppdraget kommer från International IDEA, en internationell organisation som arbetar med hållbar demokratisk utveckling.

Nu har rapporten presenterats i Kiev med närvarande representanter från bland annat ukrainska parlamentet, konstitutionsdomstolen, Europarådet, USAID och Venedigkommissionen. Författarna hoppas att rapporten ska utgöra underlag i det fortsatta arbetet med att få en författning på plats i Ukraina som både underlättar demokratiutveckling och regeringskapacitet.

– Våra rekommendationer landar i en variant av semipresidentialism där presidenten även fortsättningsvis är direktvald men där huvuddelen av den politiska makten ligger förankrad i parlament och regering. Mottagandet av rapporten var överlag positivt och diskussionerna som följde var mycket konstruktiva. Samtidigt krävs det politisk vilja för att genomföra faktiska förändringar och där återstår att se vad som händer de närmaste åren, säger Thomas Sedelius.

I rapporten föreslår författarna ytterligare begränsningar av presidentmakten ifråga om bland annat presidentens veto, möjligheter att använda dekret, och inflytande över inrikespolitiken.

– Eftersom forskningen på området är tydlig med att en stark presidentmakt knappast är till gagn för demokratiutveckling är det logiskt att våra rekommendationer föreslår ytterligare begränsningar av presidentmakten, säger Thomas Sedelius.

Ukraina har rört sig fram och tillbaka mellan demokrati och auktoritärt styre sedan självständigheten 1991. De politiska svängningarna har följts av återkommande förändringar av författningen. Regimens instabilitet har varit påtaglig, även om man bortser från den extrema situation som landet befunnit sig i sedan 2014 med Rysslands annektering av Krim och krigstillstånd i de östra delarna av landet. Instabiliteten har varit tydligast i samband med den Orangea revolutionen 2004, liksom massprotesterna som ledde fram till störtandet av president Janukovytj under vintern 2013–2014.

Mer information:
Kontakta Thomas Sedelius

Läs rapporten Semi-presidentialism and inclusive governance in Ukraine