Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
Lars Rönnegård och Johan Bring, adjungerad professor i statistik vid Högskolan i Gävle har tidigare kritiserat Socialstyrelsens rapport "Metoder för radiologisk Åldersbedömning – En systematisk översikt " (Socialstyrelsen 2016) om åldersbedömningar. Nu har de bjudits in till Socialstyrelsen för en diskussion.
Den metod som förespråkas i rapporten är magnetkameraundersökning på knäleden. För pojkar är risken att klassificeras som vuxna enligt denna metod enbart tre procent enligt Socialstyrelsen. Men siffran är rent felaktig påstår statistikexperterna.
– Socialstyrelsen har gjort ett rent logiskt tankefel. De har räknat ut en sak, men påstår något annat, säger Lars Rönnegård.
Efter kritiken har nu Socialstyrelsen bjudit in Lars Rönnegård och Johan Bring för en diskussion om vad som blev fel, konsekvenser av felen, vad som skulle kunna göras annorlunda och en väg framåt.
– Socialstyrelsen har bekräftat att vi har tolkat deras siffror på rätt sätt, men ändå backar de inte, säger Lars Rönnegård.
Lars Rönnegård och Johan Bring har hittat fler fel i rapporten. Bland annat används en åldersfördelningskurva av ett antal individer med känd ålder från en tidigare studie. Men eftersom det i fallet med de individer som nu testas inte finns kända åldrar bör inte en sådan fördelning användas.
Det råder även en viss begreppsförvirring i rapporten menar forskarna.
– I rapporten har de inte definierat vad ett barn är. Om man inte specificerar vilken åldersgrupp som barn innefattar är påståendet att risken för att barn klassificeras som vuxen meningslöst, förklarar Lars Rönnegård.
Omkring 11 000 personer har åldersbestämts genom den här metoden och frågan är hur många som felklassificerats.
Det finns flera sätt att göra medicinska åldersbedömningar och Lars Rönnegård förstår till viss del varför Socialstyrelsen valde att rekommendera en modell där knäleden studerades.
– Att göra bedömningar på handleder är välstuderat, men risken att bli felklassificerad är stor. Trots att det finns många studier på handleder valde Socialstyrelsen en metod där man testar knäleden istället. De tidigare studierna på tester av knäleder är betydligt färre, men gav ett mer önskvärt resultat. Men anledningen till att resultatet var bra, var på grund av felberäkningar. Om de hade räknat rätt, och tagit fram jämförbara siffror, hade de sett att bedömning utifrån knäled är mer osäkert än bedömning utifrån handled. Det är väldigt konstigt att välja en metod som är dåligt studerad, istället för en som är mer studerad.
Den 4 april träffar Lars Rönnegård och Johan Bring Socialstyrelsen för att diskutera felaktigheterna i rapporten.
– Jag hoppas att vårt möte resulterar i att de drar tillbaka rapporten och framför allt aldrig mer använder tre procent som risk för felklassificering, för den är fel, säger Lars Rönnegård.
Vill du fördjupa dig i statistiken och de misstag som Socialstyrelsen gjort i rapporten, se följande fyra filmer:
Socialstyrelsen, statistik och åldersbedömningen, del 1
Socialstyrelsen, statistik och åldersbedömningen, del 2
Socialstyrelsen, statistik och åldersbedömningen, del 3
Socialstyrelsen, statistik och åldersbedömningen, del 4
För mer information, kontakta
Lars Rönnegård
lrn@du.se
023-77 85 03