Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
Tillsammans med ledande kinesiska vetenskapsmän tog Johan Gunnar Andersson, polarforskare från Sverige, upp jakten med stormakterna, däribland Frankrike och USA, om att lösa dåtidens stora gåtor om Kinas naturhistoria och arkeologi.
Medan första världskriget rasade i Europa reste Andersson till Kina och Peking, där han lärde känna ministrar och intellektuella som ville se en förändring i landet. Kina var vid den här tiden ett oroligt och fattigt land där Qingdynastin precis fallit, krigsherrar ännu kämpade om makten och där Japan stod som ett ständigt hot vid gränserna.
1914 blev Andersson rådgivare åt Kinas regering. Trots världskrig, stormaktsintriger och inrikespolitisk dramatik gjorde de svensk-kinesiska teamen revolutionerande fynd av dinosaurier, spår av förmänniskor, primitiva stenverktyg och målade lerkrukor från en förhistoria som ingen hört talas om i Kina förut. Tillsammans kartlade man stora delar av Kinas naturhistoria.
-Medan världen förändrades i rasande takt utanför deras fönster fortsatte de att studera fossil- och mineralprover i jakt på ledtrådar till svar på frågor om bergens ursprung, svunna istider, varför utrotade växter kan hittas på olika kontinenter, och varför fossila blötdjur kan hittas både på bergstoppar och i dalar som nu är öken, skriver Jan Romgard i förordet till sin bok Polarforskaren som strandade i Kina (2018, Fri tanke förlag).
Vi tackar Jan för en intressant föreläsning!
Jan Romgard är sinolog och vetenskapshistoriker med en bakgrund som journalist. Han forskar om Kinas och Sveriges vetenskapshistoria, om arkeologin och geologins utveckling under den republikanska tiden i Kina (1911-1949), liksom om Centralasiens- och Sidenvägarnas historia. Han doktorerade vid Stockholms universitet 2013 och är idag verksam vid Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier.