Ny studie kan leda till bättre stöd för anhöriga som vårdar demenssjuka
2 min läsning

Cirka 200 partnervårdare över 65 år kommer ingå i en ny unik studie som ska kartlägga vilket stöd man som anhörig behöver för att bättre vårda sin demenssjuka partner.
Doktorand Marcus Falk Johansson står utanför högskolans entré i Falun iklädd ljusblå skjorta med armarna bakom ryggen och ler.
Marcus Falk Johansson är förväntansfull inför sitt nya forskningsprojekt.

– I och med att antalet personer med demens väntas öka, samtidigt som antalet platser på demensboenden minskar, kommer allt fler personer vårdas av en partner i det egna hemmet. Det är därför viktigt att få fram mer kunskap kring hur det offentliga kan stödja dem i rollen bäst, säger doktorand Marcus Falk Johansson, som kommer genomföra datainsamlingen.

I Sverige har mellan 160 000 - 175000 personer demens, enligt Socialstyrelsen, och det finns cirka 30 000 platser på landets demensboenden i Sverige. Det innebär att en stor del av personer som har en demenssjukdom vårdas i det egna hemmet och då oftast av en make/maka eller partner. Och även om det idag finns stöd till personer som vårdar närstående så saknas kunskaper.

– Vår studie är unik i avseendet att vi fokuserar enbart på behoven hos partnervårdaren. Vi har även valt att lägga en stor vikt på relationen mellan partnervårdare och personen med demens. Det innebär att vi undersöker områden som är, så vitt vi vet, ganska outforskade.

200 partnervårdare över 65 år kommer delta i studien och utöver dessa kommer djupintervjuer att genomföras med 30 personer för att fördjupa förståelsen av enkätresultaten.

– Rollen som partnervårdare innebär ofta en stor ansträngning, fysisk och psykisk, och man har sett att partnervårdare ofta upplever en sämre hälsa och har en lägre livskvalitet. Dessutom upplever partnervårdare en starkare känsla av sorg när sjukdomen gör det svårt att dela minnen och erfarenheter som de ofta haft tillsammans under en relation.

Vad hoppas ni att resultatet ska leda till?

– Förutom att vi fyller den kunskapslucka som finns idag hoppas vi kunna bidra till att personer som vårdar en partner med demens får ett bättre stöd och förhoppningsvis en bättre hälsa och ökad livskvalitet.

Hur känns det att komma igång nu då?

– Att ha fått den etiska ansökan godkänd och få komma igång med mitt doktorandprojekt, samt att få vara del i ett större projekt känns oerhört spännande, säger Marcus Falk Johansson.

Ansvarig för studien är docent Lena Marmstål Hammar i samarbete med Marcus Falk Johansson och till sin hjälp har de också seniora forskare från ReCALL, forskningscentret för äldre och åldrande vid Högskolan Dalarna. Forskningsstudien innebär också ett samarbete med Mälardalens Högskola och Florida Atlantic University.

Studien finansieras av Familjen Kampradsstiftelse och Högskolan Dalarna.  

Vill du bidra med dina erfarenheter i detta ämne finns mer information här