Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
Vid en tillverkning av en produkt av stål deformeras stålet plastiskt, det vill säga det får en bestående formförändring. Den plastiska deformationen ändrar de mekaniska egenskaperna och är därför viktig för produktens funktion. I sin avhandling har Karin Yvell genomfört experimentella studier av deformationsstrukturer i rostfria stål.
I studierna har Karin Yvell med hjälp av ett svepelektronmikroskop zoomat in stålets mikrostruktur.
– Jag vill se det lilla och kan med hjälp av mikroskopet följa vad som händer i materialet på mikronivå. Stål är av polykristallint material, vilket innebär att det består av små små sammanfogade korn. När stålet deformeras förändras kornen och hur de förhåller sig till varandra. Detta kommer att ge stålet olika egenskaper, förklarar Karin Yvell.
Syftet med avhandlingen var att bidra med kunskap om utvecklingen av deformationsstrukturer. En sådan kunskap leder till ökad förståelse för kopplingen mellan materialets sammansättning, mikrostruktur och dess mekaniska egenskaper vilket ger goda förutsättningar att skräddarsy nya material med önskade egenskaper.
– Då jag tidigare främst har arbetat inom biokemi och mikrobiologi har jag tyckt att stål varit dött och tråkigt, men nu har jag förstått att stål är allt annat än det. Stål är ett fantastiskt och levande material som anpassar sig efter nya betingelser och som kan anta en ny form och skepnad beroende på hur det behandlas, säger Karin Yvell.
För att studera deformationsstrukturerna har Karin Yvell använt en metod som kallas bakåtspridd elektron diffraktion, electron backscatter diffraction – EBSD. Det är en metod baserad på svepelektronmikroskopi som används för att få information om hur kristallerna i stålet är orienterade och strukturerade.
Karin Yvell försvarade framgångsrikt sin avhandling "Experimental Studies of Deformation Structures in Stainless Steels using EBSD" den 5 juni.