Nationella provens effekter på undervisningen
2 min läsning

Hur påverkas lärares undervisning av de nationella proven i svenska på gymnasiet? Detta undersöker Maria Larsson i en ny licentiatuppsats vid Högskolan Dalarna.

Licentiatuppsatsen handlar om washbackeffekter av nationella prov med fokus på det nationella provet i Svenska 1 på gymnasiet som består av tre delprov. Med washbackeffekter menas hur externa standardiserade prov påverkar undervisningen. Resultaten visar att proven i muntlig och skriftlig framställning har satt direkta avtryck i undervisningen. Däremot har provet i läsförståelse inte påverkat undervisningen i samma utsträckning.

– Lärarna jag intervjuat har en ambivalent relation till läsförståelseprovet. Å ena sidan tycker de att det är bra att provet införts och att innehållet är relevant, men å andra sidan tycker lärarna att de inte har någon användning för resultatet eftersom de anser att det inte går att använda vid betygsättning i kursen, förklarar Maria Larsson.

En förklaring till att läsförståelseprovet inte påverkat undervisningen särskilt mycket är att undervisningen redan till stor del behandlar det som provet efterfrågar. Det visar sig även att lärarna uppfattar att de tolkar begreppet läsförståelse på ett annat sätt än provkonstruktören. Till exempel värdesätter lärarna en typ av läsning som inte är mätbar och som inte kan testas genom det nationella provet.

– Lärarna anser också att provets bedömningsanvisningar har för snäva tolkningsramar och motsätter sig att elevens tolkning av skönlitterära texter kan ha färdiga och objektivt mätbara svar på förhand, säger Maria Larsson.

Tidigare forskning har visat att när externa standardiserade prov får stor betydelse för elevers framtid och hur skolors kvalitet rankas, ställer lärare om sin undervisning för att eleverna ska kunna klara av dessa prov.

– Detta skulle kunna leda till att lärare börjar rikta in sin undervisning mot att eleverna ska nå goda mätbara resultat på de nationella proven. Risken är då att andra förmågor, kreativa aktiviteter och icke mätbara kunskaper som är svåra att mäta vid betygsättning förbises i undervisningen. Vad händer då med elevers lärande? frågar sig Maria Larsson.

De nationella proven i Sverige kräver stora resurser i fråga om provkonstruktion, distribution och lärares tid. Maria Larsson anser att det är viktigt att problematisera de nationella proven i skolan.

– I Sverige tycks det finnas en stark tilltro till att om arbetet i skolan regleras genom att ha många nationella prov kommer flera av utmaningarna i den svenska skolan lösas. Därför är det viktigt att undersöka om proven får den avsedda effekten och hur dessa prov påverkar lärares undervisning, säger hon.

Maria Larsson är gymnasielärare i svenska och engelska och försvarade sin licentiatuppsats "Resultatet av ett prov – Svensklärare om washbackeffekter av nationellt läsförståelseprov på gymnasiet" den 25 maj.

För mer information, kontakta
Maria Larsson, malr@du.se