Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
Fortes utlysningar ska bidra till ökad kunskap inom hälsa, arbetsliv och välfärd.
Amning, varför fungerar det inte?
Jenny Ericson, klinisk lektor i omvårdnad har fått två miljoner kronor för projektet ”Amning, varför fungerar det inte?”
– Amning är viktigt för hälsan, både för mamman och för barnet. Dock ser vi en sjunkande amningsfrekvens i Sverige och att många mammor slutar att amma tidigare än planerat, berättar Jenny Ericson.
I dagsläget saknas evidensbaserad kunskap om när och hur amningssvårigheter uppstår. Det saknas också kunskap om vad amningssvårigheter kan bero på.
– Några svårigheter kan vara tidpunkt för initiering av amning, amningsintervall, alltså hur ofta man ammar, fysiologiska förutsättningar hos mor, andra mor/barn faktorer eller brist på psykosocialt stöd, förklarar Jenny Ericson.
Syftet med denna studie är att identifiera faktorer som påverkar amning under det första året efter förlossningen för att kunna ge ett mer individanpassat amningsstöd.
Forskarna i projektet kommer att samla in data via en mobilapplikation och via bröstmjölk, saliv och blodprover. Blivande mammorna rekryteras under graviditeten och data samlas in under graviditeten och fram till 12 månader efter förlossningen. Planen är att inkludera ungefär tusen mammor, varav ett 60-tal kommer att lämna prover.
Projektet ska bidra med unik kunskap om vilka faktorer som påverkar ofrivilligt avslutande av amning.
– Denna kunskap är viktigt såväl för den enskilda mamman som vill amma som för hälso- och sjukvårdspersonal med ansvar för att erbjuda ett effektivt amningsstöd. Idag är amningsstöd baserad på mycket sparsam evidensbaserad kunskap, säger Jenny Ericson.
Projektet kommer starta 2020 och pågå i två år. Förutom Jenny Ericson ingår även Lina Palmér vid Högskolan i Borås samt Maria Hårdstedt och Anna Svärd, Centrum för klinisk forskning Dalarna.
Det borde vara jag som bestämmer vad som är viktigt för mig
Marie Elf, professor i omvårdnad får 2,9 miljoner kronor för projektet ”Det borde vara jag som bestämmer vad som är viktigt för mig”.
Livet efter en stroke kan innebära stora utmaningar och över hälften av alla överlevande rapporterar känslomässiga och psykosociala behov som inte är tillgodosedda. Hälso- och sjukvården är inne i en stor förändring där vård och behandling alltmer kommer att ske i hemmet.
– Detta tillsammans med ökande vårdbehov hos personer med långvarig ohälsa samt krav på att vården ska bli mer personcentrerad kommer att sätta press på hälso- och sjukvården att förbättra kvalitén i hela vårdkedjan, säger Marie Elf. Vi kommer att genomföra en intervention i syfte att stödja egenvård för att förbättra självkapacitet, hälsa och välbefinnande hos personer med långvarig ohälsa.
Evidens om hur man ska genomföra komplexa interventioner för egenvård för denna patientgrupp är i dagsläget otillräcklig. Studien bygger på ett väletablerat program för egenvård, utvecklat och testat i Storbritannien. Projektet syftar till att genomföra programmet i ett svenskt sammanhang, utvärdera programmets inverkan på patientens tilltro till egen förmåga för egenvård, hälsa och välbefinnande samt studera införandeprocessen.
– I detta projekt har vi samlat ett team av internationella experter inom hälsa, vård, rehabilitering och forskning om personer med långvarig ohälsa samt experter inom egenvård. Vi vill genomföra en intervention i syfte att stödja egenvård för att förbättra självkapacitet, hälsa och välbefinnande hos personer med långvarig ohälsa, säger Marie Elf.
Resultaten kommer att bidra till kunskap om förutsättningar för och mekanismer vid implementering av komplexa interventioner och skapa en modell för att utveckla egenvård.
Projektet startar 2020 och kommer pågå i två år. I projektet Ingår även Lars Wallin Catharina Gustafsson från Högskolan Dalarna, Tracy Finch från Northumbria University, Fiona Jones från St Georges University of London samt Lena von Koch och Charlotte Ytterberg från Karolinska Institutet.