Över 14 miljoner kronor till Högskolan Dalarna

4 min läsning
Vetenskapsrådet har delat ut totalt 14,2 miljoner kronor till forskning vid Högskolan Dalarna. För pengarna ska forskare se om aktivitetsmätare kan hjälpa personer med långvarig smärta, hur man bättre kan lära ut om hållbarhet i förskolan och vilken betydelse lärarutbildningen har i yrkeslivet.

Linda Vixner, lektor i medicinsk vetenskap, Farhana Borg, lektor pedagogiskt arbete och Erik Backman, docent i pedagogik med inriktning mot idrottsvetenskap har alla tagit emot pengar från Vetenskapsrådet.

Kan aktivitetsmätare hjälpa personer med långvarig smärta?

Porträttbild Linda VixnerLinda Vixner ska ta reda på hur moderna aktivitetsmätare kan främja fysisk aktivitet hos personer med långvarig smärta.

Idag lider många människor av långvarig smärta och samhällskostnaderna för detta beräknas i Sverige till 90 miljarder kronor varje år. Enligt Linda Vixner är detta tillstånd svårbehandlat men det bästa som kan erbjudas är multimodal smärtrehabilitering. En viktig del i den behandlingen är fysisk aktivitet.

– Målet med studien är att få patientgruppen att kunna anpassa sin fysiska aktivitetsnivå på ett sätt att de får positiva hälsoeffekter utan att deras besvär ökar. Det är en stor utmaning men om vi lyckas skulle det kunna förbättra patienternas livskvalitet men också minska risken för att de insjuknar i andra sjukdomar, säger Linda Vixner.

För att främja aktiviteten hos patientgruppen ska de få en aktivitetsmätare där de dagligen kan få feedback på hur mycket de rör sig. Detta ska fungera som ett komplement till den övriga rehabiliteringen. Med hjälp av aktivitetsmätaren ska patienterna tillsammans med det multimodala teamet hitta en bra nivå på aktiviteter.

Linda Vixner har fått 2,4 miljoner kronor för projektet ”Fysisk aktivitet med hjälp av moderna aktivitetsmätare som behandling för patienter med långvarig smärta - Registerbaserade Randomiserade kliniska studier (RRCT) i primär- och specialistvård.” Förutom Linda Vixner är även Veronica Sjöberg, Björn Äng, Moudud Alam, Roger Nyberg och Jens Westergren från Högskolan Dalarna involverade samt forskare från Karolinska institutet, Linköping universitet och Örebro universitet.

Hur lär man barn om hållbarhet?

Porträttbild Farhana Borg

Farhana Borg ska i januari påbörja ett projekt med syfte att utveckla pedagogiska metoder som underlättar förskolebarns lärande om hållbarhet.

– Vad vi lär oss som unga bär vi med oss resten av livet. Hållbar utveckling är ett sätt att tänka, ett sätt att leva, en livsstil. Därför är det viktigt att jobba med hållbar utveckling för små barn, säger Farhana Borg.

I projektet ska Farhana Borg titta på samband mellan hur barn lär sig om hållbar utveckling och pedagogernas användning av olika metoder. Forskarna kommer även titta på om det finns skillnader mellan ekocertifierade förskolor och icke ekocertifierade förskolor när det gäller barns förståelse och praktiserande av hållbarhet.

– När man ska undervisa barn är det viktigt att fundera på hur man kan hålla det på ett barns nivå. Vad är hållbar utveckling för barn? Hur kan vi förklara och diskutera på ett sätt som barnen kan relatera till? säger Farhana Borg.

Men att genomföra studier med barn inblandade kan vara en utmaning.

– Vi kommer att utforma en bildbaserad enkät och använda oss av ett uppstoppat djur som agerar som ombud och ställer frågor till barnen på ett vänlig och lekfullt sätt, förklarar Farhana Borg.

Farhana Borg har fått 6 miljoner kronor för projektet ”Ekocertifierade förskolors betydelse för barns lärande för hållbarhet: En studie av holistiska effekter av förskoleutbildning för hållbarhet”. Farhana Borg driver projektet tillsammans med Niklas Gericke från Karlstads universitet.

Vilken betydelse har lärarutbildningen i praktiken?

Porträttbild Erik BackmanErik Backman ska studera vilken betydelse lärarutbildningen har för idrottslärarstudenter i deras blivande arbete som lärare i idrott och hälsa. En del tidigare studier har visat att utbildningens betydelse är begränsad när de nyutexaminerade lärarstudenterna möter sitt yrke. Det är istället de undervisningstraditioner som råder på skolan som spelar stor roll.

– Som ny lärare får man förhålla sig till den lokala undervisningskulturen och ibland tenderar det man lärt sig under utbildningen att komma i andra hand, säger Erik Backman.

För att bidra till att utbildningens innehållet får största möjliga verkan i det praktiska arbetet ska Erik Backman påbörja en longitudinell studie och undersöka övergången mellan lärarutbildningen och studenternas första jobb som lärare i idrott och hälsa.

Studien fokuserar på formativ bedömning vilket innebär att läraren ger återkoppling på elevens lärande och tillsammans med eleven sätter upp mål för elevens kunskapsutveckling. I studien ska forskarna börja med att studera vad studenterna lär sig under en kurs i formativ bedömning i slutet av deras utbildning. Nästa steg är att se vad som händer under studenternas avslutande praktikperiod och i sista delen ska forskarna följa upp de studenter som fått jobb och nu börjat arbeta som lärare i idrott och hälsa.

– Vi ska titta på hur studenterna jobbar med formativ bedömning när de kommit ut i arbetslivet. Hur det här med formativ bedömning kommer till uttryck i arbetet som lärare i idrott och hälsa och hur det eventuellt har förändrats från det man lärde sig under sin lärarutbildning, förklarar Erik Backman.

Erik Backman har fått 5,8 miljoner kronor till projektet ”Övergångar från idrottslärarutbildning till undervisningspraktiker i idrott och hälsa, Didaktik.” Erik Backman driver projektet tillsammans med Gunn Nyberg vid Högskolan Dalarna samt Mikael Quennerstedt och Björn Tolgfors från Örebro universitet.