
Forskare eller andra anställda inom universitet och högskola måste inte bara vara kunniga inom sina specialområden. För att kunna utföra sitt jobb krävs dessutom goda språkkunskaper, men det är inte alltid dessa kunskaper är tillräckliga. Detta vill Megan Case, doktorand i pedagogik vid Högskolan Dalarna, ändra på genom att förbättra möjligheterna för forskare att slipa på sina språkkunskaper.
- Oavsett vilket ämne man ska forska inom och oavsett hemspråk så borde alla som forskar bli erbjudna språkkurser. När en forskare kommer till Sverige så förväntas den inte bara kunna ta del av all administrativ information på svenska, utan ibland även undervisa på svenska. Och svenska forskare behöver i sin tur bli bättre på att kommunicera på engelska på en akademisk nivå, säger Megan Case.
När en doktorand antas brukar vederbörande skapa ett individuellt studieprogram tillsammans med sin handledare där de planerar vilka kurser som ska läsas i samband med forskningen. Det är i detta studieprogram som man enligt Megan Case bör få tillfälle att bättra sina språkkunskaper.
Språkkurser bidra till bättre resultat
- Det tar mycket tid och energi för en yrkesverksam inom forskning att lära sig ett nytt språk på sin fritid, eller att lära sig skriva på akademisk korrekt engelska. Forskare måste erbjudas möjlighet att förbättra sina språkkunskaper som en del av sitt arbete, säger Megan Case.
Megan Case har arbetat vid Högskolan Dalarna sedan 2009 då hon anställdes vid den engelska institutionen för att undervisa i English for Academic Purposes. Efter två år antogs hon till Forskarskolan teknikburna kunskapsprocesser och började doktorera inom pedagogik.
- Min forskning går ut på att ta reda på hur människor lär sig nya språk med hjälp av teknik. Enkelt uttryckt så undersöker jag hur de använder sig av nya digitala möjligheter när de ska lära sig nya språk. I dag finns oändliga möjligheter att samtala över nätet, olika nätbaserade språkinlärningsverktyg, möjlighet att lyssna på podradio, Youtube-kurser, med mera.
Möjligheter till språkinlärning har ökat
De personer som har ingått i Megan Cases avhandlingsstudie är språkstudenter på högskolenivå. De har alla läst en nybörjarkurs i moderna språk och sedan har hon följt deras utveckling i det nya språket. Hon har inte bara studerat vad de gör inom institutionen utan även i livet i övrigt. Studien bygger på intervjuer av dessa studenter.
En slutsats som Megan Case drar i sin forskning är att det visserligen inte är lättare att lära sig ett nytt språk i dag, men för den som vill lära sig ett nytt språk så finns det en mycket större tillgänglighet till verktyg och tillfällen att lära sig.
- I dag finns det oerhört mycket fler möjligheter att komma i kontakt med språket och ofta sker det genom chattsamtal eller andra kontakter över nätet. Förr var man mer beroende av en lärare som kunde förse sina kursdeltagare eller elever med det rätta material och tillfällena till språkanvändning, säger Megan Case.
Driver frågan på facklig nivå
Megan Case sitter även i styrelsen för SULF:s Doktorandförening, vilket är en sektion av den fackliga och professionella organisationen för universitetslärare och forskare. Där försöker hon driva frågan om bättre möjligheter till språkstudier för yrkesverksamma inom akademin.
- Det är en viktig fråga för demokratin och internationaliseringen inom forskarvärlden att alla ska ha möjligheter att delta på lika villkor i det akademiska arbetet. När språkkunskaperna brister försämras dessa möjligheter, säger Megan Case.
Text och bild: Henrik Sjögren
Bor: Jag har bott i Falun de senaste tio åren med min man som ursprungligen kommer från Ryssland. Men nu har vi nyligen flyttat till Uppsala.
Kommer från: Utica, i delstaten New York, USA. Jag har även bott en längre period i St. Petersburg i Ryssland.
Ålder: 40 år
Fritidsintressen: Språkstudier förstås. Jag är också engagerad i politik och miljöfrågor och är aktiv i den amerikanska föreningen Democrats Abroad. Jag är volontär som maskinist i Folkets Bio i Uppsala och har just börjat som volontär på en second-handbutik.
Drömyrke som barn: Jag ville bli veterinär eller astronaut. Men allt förändrades när jag började på college. Min kandidatuppsats är skriven i ämnet musikteori och handlar om att förklara 1900-talets konstmusik för olika sorters lyssnare.
Egenskap jag är stolt över: Jag vågar säga vad jag tycker och stå för det även om det ibland kan försätta mig i obekväma situationer.