Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
Kunskap om kulturella skillnader, både i språk och beteende, är avgörande för hur du lär dig kinesiska som andraspråk. I detta ämne har filosofie doktor Wei Hing Rosenkvist från Högskolan Dalarna forskat och nyligen disputerade hon med avhandlingen "Enhancing Intercultural Communication in Teaching Chinese as a Foreign Language – An Action Research Study".
Hon har just kommit tillbaka till Sverige från Hongkong där hon lade fram sin avhandling för opponering vid Hong Kong Polytechnic University.
- Jag är något av en pionjär inom mitt forskningsfält och fick därför vänta nästan ett år på att få lägga fram min avhandling. När man befinner sig i forskningens frontlinje kan det ibland vara svårt att hitta rätt opponenter och examinatorer. Men det gick bra till slut, säger Rosenkvist som är lättad över att äntligen ha erhållit sin doktorstitel.
Wei Hing Rosenkvist har tidigare arbetat som språklärare i Kina. Hon flyttade till Linköping där hon genomförde två mastersprogram vid Linköpings Universitet. Sedan 2006 arbetar hon som lärare i kinesiska och forskar vid Högskolan Dalarna.
Det var när hon började undervisa svenska studenter som hon upptäckte några intressanta fenomen då studenterna skulle konversera med kinesiska modersmålstalare.
- Våra kulturer skiljer sig markant åt i både dagligt beteende och hur vi använder språkliga idiom. Även om man talar fullständigt korrekt grammatiskt så kan kommunikationen ändå leda till stora missuppfattningar. Jag insåg att kunskap om varandras kulturer därför är viktigt för att vi så snabbt som möjligt ska kunna ta till oss språket, säger Wei Hing Rosenkvist.
Som exempel nämner hon hur kulturerna skiljer sig åt när vi talar om familjemedlemmar. När en svensk ska räkna upp sina familjemedlemmar förekommer det att man även nämner sin hund eller katt som familjemedlem. Det vore fullständigt otänkbart i Kina och ger ofta upphov till missförstånd. Likaså räknas inte en sambo in som familjemedlem i Kina, något som många svenskar kanske tar för givet.
– Ett annat exempel är hur kineser respektive svenskar reagerar på komplimanger. Svenskar känner sig ofta tvungna att reagera på komplimangen genom att antingen acceptera den eller att skjuta den ifrån sig. Men en kines tar emot komplimangen passivt och utan respons, säger Wei Hing Rosenkvist.
De kulturella skillnaderna är dock inte det enda som försvårar inlärningen. En annan anledning är de skilda skriftspråken där det kinesiska är ett symbolspråk där varje tecken illustrerar ett ord, medan där västerländska skriftspråket består av språkljud som kombineras till ord. Dessutom är fonologin ett hinder. I svenskan skiljer man mellan långa och korta vokaler, men det gör man inte på samma sätt i kinesiskan.
- Mitt huvudsakliga fokus med arbetet är att hitta lösningar för verksamma lärare i kinesiska att stärka den interkulturella kommunikationen. Forskningen visar att detta väsentligen underlättar språkinlärningen. Jag hoppas att mitt arbete också ger inspiration till lärare att underlätta förståelsen för våra olika kulturer, säger Wei Hing Rosenkvist.
Text och bild: Henrik Sjögren