”Informationskris” löstes av Linnés systematik – ny bok berättar hur det gick till

Linné har ju fått mycket uppmärksamhet under åren. Men egentligen har forskningen följt gamla hjulspår. Därtill är det ofta mannen Linné som fått stå i förgrunden, inte hur han arbetade och hur hans idéer spreds.

Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.

Kvinna med glasögon
Hanna Hodacs

- Det som är nytt med den är boken är dels att den ställer nya frågor om Linné, dels att den bygger på internationell forskning. Vi har bidrag från historiker som arbetar i Storbritannien, Italien, Danmark, Spanien, Colombia, Hong Kong och Sverige, säger Hanna Hodacs docent i historia på Högskolan Dalarna och en av redaktörerna.

Boken är på engelska och heter "Linnaeus, natural history and the circulation of knowledge". På svenska blir det "Linné, naturalhistoria och kunskapscirkulation". Ett exempel på en ny fråga som boken behandlar är hur Linné och hans studenter arbetade. Till exempel hur man bokförde och sorterade information om växter under slutet på 1700-talet. Det var under en period som det rådde en "informationskris" i Europa. Det kom information om en enorm mängd nya växter till Europa i och med växande handel och kolonisation. Linnés systematik bidrog till att sortera den här informationen och göra den sökbar, men för att förstå hur det skedde så måste man studera hur han och hans studenter arbetade. Det senare är ett nytt forskningsfält inom vetenskapshistoria.

Vad är det viktigaste ni kommit fram till i boken?
- Att en mängd faktorer gjorde Linnés nya sätt att kategorisera och namnge arter så framgångsrikt. Visst var Linné innovativ men mycket av hans nya tänk och formades i praktiken, och i samarbete med andra, säger Hanna Hodacs.

Hanna Hodacs bidrag handlar om handeln med naturalhistoriska samlingar under 1700-talet och vad ett ekonomiskt-historiskt perspektiv kan bidra med för att förstå vad som bevarades och vad som med tiden, under 1800-talet, kom att blir referensmaterial. Det handlar alltså om typmaterial som zoologer och botanister än idag arbetar med när de ska beskriva nya arter
- Jag undersöker bland annat auktionskataloger och prisförändringar men också hur man gick från att köpa naturalhistoriskt material för att smycka sina hem men hur med tiden museum kom att dominera handeln, säger Hanna Hodacs.

Boken är ett resultat av två workshops som arrangerades i Stockholm och Florens.
- Innan vi drog igång med våra forskningsprojekt ville vi få kontakt med forskare utanför Sverige som sysslade med frågor som relaterade till Linné och linneansk naturalhistoria och därför ordnade vi den första workshopen. Vi ville höra andra forskares åsikter om våra projekt och skapa mer plats för Linné eller linneanska naturalhistoria i det internationella forskningsläget. Det finns väldigt lite skrivet på engelska som bygger på aktuella forskningsfrågor i vetenskapshistoria, säger Hanna Hodacs.

Fakta om boken

"Linnaeus, natural history and the circulation of knowledge" är en samlingsvolym som innehåller 8 kapitel av 10 olika författare. Den är utgiven av University of Oxford, Studies in the Enlightenment.

Redaktörer är Hanna Hodacs, docent på Högskolan Dalarna, Kenneth Nyberg, docent i historia vid Göteborgs universitet och Stéphane Van Damme, professor i vetenskapshistoria vid European University Institut i Florence.

Senast granskad:
Senast granskad: