Högskolans samverkansmodell KTP väcker intresse
2 min läsning

Högskolan Dalarnas modell med att matcha nyutexaminerade studenter med företag för att driva utvecklingsprojekt kan bli aktuell på flera lärosäten.
Många glada miner under KTP-dagen 2019.
Många glada miner under KTP-dagen 2019.

Lyckade matchningar med och om studenter, resultat och projektens framtid diskuterades när ett sextiotal, både nationella och internationella, gäster deltog på KTP- dagen 2019 på Dalarna Science Park i Borlänge.

Även om KTP - Knowledge Transfer Partnerships må vara relativt okänt för allmänheten så har samverkansmodellen, som går ut på att matcha akademiker med näringslivet, väckt intresse bland företag, högskolor och universitet i hela landet.

– Vi har en nationell ansökan inne om att implementera KTP på sju lärosäten runt om i Sverige så det känns spännande, säger Johan Kostela, avdelningschef KTP Högskolan Dalarna.

KTP - Knowledge Transfer Partnerships, har funnits sedan 2012 och har nyutexaminerade akademiker som målgrupp. Projekten har finansierats med hjälp av EU-pengar och innebär att studenten får en anställning på Högskolan Dalarna, från sex månader upp till två år, för att driva ett utvecklingsprojekt tillsammans med ett företag med en passande inriktning. Där får sedan den anställde stöd av handledare från arbetsplatsen, stöd från handledare från högskolan och en coach från näringslivet, något som visat sig vara ett lyckat koncept.

– 60 procent av de som deltagit har tackat ja till en anställning och hela 80 procent har blivit erbjudna en anställning, säger Johan Kostela.

Lena Johansson Skeri från Tillväxtverket var en av flera talare under seminariet och hon kunde se många positiva effekter av samverkansmodellen.

– KTP bidrar till många nyttor, som tillexempel ökad samverkan, tillväxt, energieffektivisering och förstärkt entreprenörsfrämjande, säger hon.

Men även om utvärderingen av projekten visar på mycket goda resultat så finns det utmaningar. Det säger Torbjörn Skarin, VD och grundare av Skandinavisk Samhällsanalys som utvärderat arbetet med KTP-modellen i Dalarna och Gävleborg.

– På kort och lång sikt behöver man hitta en finansiering som är hållbar. Detta styr hur man kan organisera och utveckla modellen, säger han.

Mellan 2016 och 2019 har projekten KTP Energi och KTP Smart genomförts. I dessa har totalt 40 studenter matchats med företag, något som blev över förväntan. Bägge dessa avslutas i juni.

– Det är en väldigt stor variation på projekten och de funkar lika bra inom socialtjänsten som inom IT-branschen och produktutveckling, säger Johan Kostela, avdelningschef KTP Högskolan Dalarna.

Vad händer framöver?

– Vi fortsätter med att genomföra projekten KTP Science och KTP Energi 2.0 samt fortsätter utvecklingen med nya grupper av företag och organisationer. Särskilt intressant är offentlig sektor.

Men det är inte bara i Dalarna och Gävleborg som KTP blivit en succé utan även i  Storbritannien. En av personerna bakom framgången där heter John Clayton från Innovate UK. Dagen till ära delade han med sig av sina lärdomar, erfarenheter och varför man ska fortsätta satsa på Knowledge Transfer Partnerships.

Hedersgäst på KTP-dagen var John Clayton från Innovate UK.

Dagen avslutades med att landshövding Ylva Thörn berättade om vikten av kompetens- och regional utveckling samtidigt som hon lovordade samverkansmodellen.   

– Det är fantastiskt roligt att höra om delar av en verksamhet som det verkligen sjuder om, säger hon.