Högskolans fyra nya professorer höll sina installationsföreläsningar
4 min läsning

Den akademiska högtidsdagen inleddes under fredagen med installationsföreläsningar i högskolebiblioteket på Campus Borlänge. Där delade Högskolan Dalarnas fyra nya professorer med sig av sin forskning inför en välbesökt salong.
Två kvinnor och tre män
Marie Elf professor i omvårdnad, Thomas Sedelius professor i statsvetenskap, Mats Rönnelid professor i energiteknik, Renée Flacking professor i pediatrisk omvårdnad och rektor Martin Norsell

Först ut att presentera sin forskning var Renée Flacking, professor i pediatrisk omvårdnad.

Renée är barnsjuksköterska och tog sin doktorsexamen i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet 2007. Hon har sedan 2010 arbetat som lektor vid Högskolan Dalarna och är sedan maj 2018 professor i pediatrisk omvårdnad.

Hennes föreläsning fokuserade på hur föräldraskapet på neonatalavdelning har förändrats under de senaste decennierna, och hur det kan komma att se ut i framtiden.

På 1970-talet avled 90% av alla barn som vägde ett kilo när de föddes, i dag är det det motsatta, 90% överlever.

- Att bli förälder till ett barn som behöver neonatalvård innebär att föräldraskapet inleds och utvecklas i en medicinsk och okänd miljö, berättade Renée.

Hon menar även att i denna utmaning handlar det inte bara om att rädda liv. Det handlar även om att stödja föräldrars psykiska hälsa och bidra till en positiv förälder-barn relation. I det läget behöver barn och föräldrar vara nära varandra, rent fysiskt, menar Renée.

- Framöver hoppas jag att det är de här barnen och deras föräldrar som är med och driver den här forskningen framåt, avslutade Renée Flacking.

Marie Elf professor i omvårdnad har under många år forskat om den byggda miljöns betydelse för hälsa, välbefinnande och vårdens arbetsprocesser.

- Vårdarkitektur har länge varit en central fråga för omvårdnadsämnet och uppmärksammas därför som en viktig faktor för att nå kvalitet i vården, berättade Marie i sin installationsföreläsning.

Många av Sveriges sjukvårdsbyggnader är gamla och det krävs därför stora om och nybyggnader för att skapa nya vårdmiljöer.

- Det är klart att det här med miljön betyder mycket för patienternas tillfrisknande och upplevelse av vården som helhet, menar Marie.
Ett exempel som Marie visade upp var hur utsikten från ett sjuksal påverkade patienternas tillfrisknande.

Marie Elf är sjuksköterska och tog emot sin doktorsexamen i arkitektur vid Chalmers Tekniska Högskola 2007. Sedan 2008 är hon anställd som lektor i omvårdnad vid Högskolan Dalarna och i december 2018 utnämndes hon till professor i omvårdnad.

Maries forskning är interdisciplinär och kombinerar kunskap från omvårdnad och arkitektur. I sin forskning samarbetar hon även med vårdvetare och medicinare såväl som arkitekter.

Presidenter och makt, ett högst aktuellt ämne om man blickar ut i världen.

När utgör egentligen presidenter ett hot mot demokratin och hur hänger deras makt och demokrati ihop? Om det handlade Thomas Sedelius, professor i statsvetenskap föreläsning om.

- I många länder finns ett betydande folkligt stöd för starka presidenter där presidenten förväntas vara en samlande kraft för framtidstro och politisk stabilitet.

Men det finns även ett gäng ledare i världen med presidentämbetet som gemensam nämnare, där de har använt sin makt som grogrund till allehanda hemskheter för att fördriva folk och utöva diktatur, menar Thomas Sedelius.

- Ett annat exempel är semipresidentialism där en president delar makten med en premiärminister, där har vi exempel från Finland och Frankrike, berättade Thomas.

Denna modell har blivit populär de senaste decennierna och är attraktiv för regimer som är ute efter att minska makten för en dominant president, ett exempel där är Ukraina.

Thomas gav även under sin föreläsning ett bra och tydligt exempel på det han betecknade som “statsvetenskapens 1A”, parlamentarism och presidentialism. Detta på ett både enkelt och pedagogiskt sätt.

Han gick sedan vidare med en mer fördjupande bild av hur det ser ut med presidenternas makt kopplat till demokratin runt om i världen.

Detta med utgångspunkter och resultat från hans forskning där han jämfört olika länders presidentmakt och regimutveckling.

Thomas Sedelius disputerade i statsvetenskap 2006 vid Örebro universitet. Han anställdes vid Högskolan Dalarna som lektor 2010 och antogs som docent 2012.
I april 2018 utsågs Thomas sedan till professor i statsvetenskap.

Sist ut under förmiddagen att presentera sin forskning var Mats Rönnelid, professor i energiteknik.

Just forskningen inom energiteknik har förändrats genom åren då teknikutvecklingen har gått rejält framåt. Om just det handlade Mats installationsföreläsning.

- Jag vill med min forskning visa hur energiforskningen förändrats från att vara inriktad på teknikutveckling, till idag då innovation är ledordet, poängterade Mats under sin föreläsning.

Mats Rönnelid disputerade 1998 och har arbetat på högskolan i 30 år. I juni 2017 blev Mats professor i energiteknik.

Han har under de här 30 åren sett hur nya utmaningar i samhället också har förändrat hans roll som forskare inom ämnet solenergi och energiteknik.

Hur kan man göra solenergin billigare? Det är vad Mats som är fysiker i grunden och älskar siffror och matematik har fokuserat på i sitt arbete.

- Genom att koncentrera solstrålningen mot en mindre yta, till exempel speglar eller linser, kan vi utveckla teknik som ger högre temperaturer och verkningsgrad. Det bidrar till att göra solenergin mer användbar, förklarade Mats Rönnelid.

I takt med att ny teknik har tagits fram har då också priserna för solel, sjunkit drastiskt, berättade Mats under sin föreläsning.

- När jag tittar i backspegeln från slutet av 1980-talet så ser jag att jag har gått från att vara fysiker till att bli en kunskapsentrepenör, vilket känns helt naturligt, konstaterade Mats Rönnelid avslutningsvis.