Högskolan Dalarnas forskningsprofil Interkulturella studier visar stor bredd med boksläpp för fem boktitlar
3 min läsning

Från en sågverksarbetares inre liv vid förra sekelskiftet till nutida maktspel i presidentkorridorer i det forna Östeuropa, Högskolan Dalarnas forskningsprofil Interkulturella studier visar stor bredd. Under måndagen firades boksläpp för hela fem boktitlar.
fem författare
Jonas Stier, professor i interkulturella studier, Thomas Sedelius, professor i statsvetenskap, Kjetil Duvold, docent i statsvetenskap, Bo G. Jansson, professor emeritus i litteraturvetenskap och Liselotte Frisk, professor i religionsvetenskap

Kjetil Duvold, docent i statsvetenskap, Liselotte Frisk, professor i religionsvetenskap, Bo G. Jansson, professor emeritus i litteraturvetenskap, Thomas Sedelius, professor i statsvetenskap och Jonas Stier, professor i interkulturella studier, presenterade sina böcker för en intresserad publik i högskolans bibliotek:

- Interkulturella studier är forskning om människor i samspel med en kulturell, social och institutionell omvärld, sade Annelie Ädel, professor i engelska, som modererade de fem författarnas bokpresentationer vid en samling på måndagseftermiddagen.

Ädel påpekar att det är något av en bedrift att två av böckerna skrivits på svenska. Tre av de fem böckerna är skrivna på engelska, forskningens lingua franca. Hon hade skapat ordmoln av innehållet i de olika böckerna, för att visualisera spännvidden i utgivningen för boksläppspubliken.
 
Docent Kjetil Duvold har skrivit om den politiska kulturen i de baltiska staterna:
- Det är en studie av tre länder som befinner sig i en zon mellan västvärlden och Ryssland. De är intressanta av sig själv, men de är också fall av nåt annat, sade Duvold, som använt sig både av egna andras tidigare studier av postkommunistiska länder som bär på ett arv från Sovjetunionen.
 
Professor Liselotte Frisk gillar inte att använda ordet “sekt” men ser ändå att det är en vardaglig synonym till de små religiösa grupper som står i hög spänning till samhället. Hon har skrivit en bok om barnen i sekterna, bland annat från Hare Krishna, Knutby Filadelfia, Jehovas vittnen, Unification, Plymouthbröderna och Scientologerna.

- Vi gick ut och intervjuade personer från sju olika religiösa grupper. Det är grupper med höga krav på engagemang, deras religion är det enda som gäller. Det har funnits en stor samhällelig oro för barn i den här typen av grupper, sade Frisk. Intervjuerna visar att villkoren är väldigt olika för barnen, beroende på att grupperna ser väldigt olika på barnen och hur de ska uppfostras. Barnen har fått det bättre idag än förr, sannolikt för att samhället i stort är mer barncentrerat.

Professor emeritus Bo G. Jansson har skrivit “en bok om en bok”. Det är inte vilken bok som helst, en dagbok av en man med bara fyraårig folkskola i bildningsbagaget, men med en iver att dokumentera sitt liv så frekvent att anteckningarna blivit en liten personlig historieskrivning av hur det svenska samhället växte fram. Dagboksförfattaren Erik Lindström skrev mellan 1877-1936, och dagboken har Svärdsjö hembygdsförening bevarat till fromma för forskningen.

- Det är ett paradexempel på mikrohistoria. Det är ytterst sällsynt att industriarbetare skrev dagbok, det är så den blev riktigt märkvärdig. På ett makroplan är det Sveriges industrialisering som växer fram, sade Bo G. Jansson.
 
Länder som styrs av den tudelade makten president och premiärminister, så kallade semipresidentiella länder, är fokus för professor Thomas Sedelius studier.

Nationer som gått från ett auktoritärt styre till ett ett demokratiskt brukar gilla modellen, då den bygger på en maktdelning. Sedelius har studerat maktbalansen och hur den fungerar i praktiken. Vilken makt har presidenten, och vilken makt tar sig presidenten i de fall då styrmodellen är svagt reglerat? Via intervjuer med den politiska eliten i Finland, Litauen och Rumänien har en bild framträtt där det visar sig att presidenten tar makten om det inte finns tydligt reglerat. Ett sånt exempel är Rumänien.

- Det finns en norm att presidenten ska vara en stark aktör även om han enligt konstitutionen har en svagare roll, sade Thomas Sedelius.
 
Jonas Stier, forskningsledare för Högskolan Dalarnas Interkulturella studier har skrivit en bok om interkulturellt arbete i förskolan, tänkt att vara till hjälp för förskolans personal.

Boken undersöker situationer kopplade till hypermångfald där det finns spänningar mellan läroplan och bejakande av familjeförutsättningar. Förskolepersonal i Kista och Rinkeby har givit exempel ur verkligheten.

- Vi försöker ge personalen ett antal verktyg, sade Jonas Stier.

Boksläppet avslutades med ett författarmingel i biblioteket.

 

Political Culture in the Baltic States: Between National and European Integration (Palgrave Macmillan, 2020) av Kjetil Duvold, docent i statsvetenskap, samförfattad med Sten Berglund och Joakim Ekman:

Genom att använda sig av data från 90-talet och framåt, från egna och andras studier, har författarna försökt beskriva och jämföra den politiska kulturen i de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen. De tre länderna har många gemensamma beröringspunkter, samtidigt har de på skilda sätt antagit utmaningen att bygga en ny nation i den postsovjetiska tiden, och samtidigt integreras i den europeiska gemenskapen. Boken är den första systematiska genomgången av den politiska kulturen i Baltikum.

Children in Minority Religions: Growing up in Controversial Religious Groups (Equinox, 2018) av Liselotte Frisk, professor i religionsvetenskap, samförfattad med Sanja Nilsson och Peter Åkerbäck:

Hur är det att växa upp i en sekt? Liselotte Frisk har med två andra forskare intervjuat ett 90-tal barn och vuxna om hur det är att vara barn i en religiös minoritetsgrupp. Genom fältobservationer och textstudier av gruppernas material om barn och barnuppfostran har bilden kompletterats. Sju grupper studerades, bland dem fanns Hare Krishna, Scientologi-kyrkan, Jehovas Vittnen, Knutby Filadelfia och Plymouthbröderna. Grupperna skiljer sig åt i synen på barnuppfostran, och livsvillkoren för barnen kan vara mycket olika.

Erik Lindström och hans dagbok 1877-1936 ( samverkan med Svärdsjö hembygdsförening, Dalarnas museum och Högskolan Dalarna, 2019) av Bo G. Jansson, professor emeritus, litteraturvetenskap:

Bo G. Jansson har skrivit en bok om en annan bok, dagboken som Svärdsjöbon och byggnadsarbetaren Erik Lindströms skrev i varje dag under perioden 1877-1936. Dagboken ger en unik bild av Sveriges utveckling under perioden, ekonomiskt, kulturellt, tekniskt och socialt, ur en enskild människas ögon. Jansson analyserar innehållet i dagboken, och diskuterar samtidigt formen. Vad skiljer dagboken från biografin? Vad innebär genren och vilket värde har den för oss idag?

Semi-Presidential Policy-Making in Europe: Executive Coordination and Political Leadership (Palgrave Macmillan, 2020) Thomas Sedelius, professor i statsvetenskap, samförfattad med Tapio Raunio:

Maktdelningen mellan president och premiärminister i semipresidentiella regimer är ett sätt att hitta balans så att ingen part blir så mäktig att det tar sig uttryck som är oönskade för demokratin. Boken utforskar och kartlägger hur maktförhållandet president och premiärminister emellan fungerar i praktiken, bland annat genom att intervjua personer i den högsta maktsfären runt dessa roller i Litauen, Rumänien och Finland. Det finns politiska utmaningar förknippat med denna styrmodell, och boken försöker söka svar på vilka lösningar som leder till maktbalans och framgångsrik policy-making.

Interkulturellt arbete i förskolan: med läroplanen som grund (Natur & Kultur, 2019) av Jonas Stier, professor i interkulturella studier, samförfattad med Bim Riddersporre:

Vikten av ett interkulturellt arbete betonas i förskolan. Med vad innebär det, och hur påverkar det vardagen för dem som arbetar i förskolans värld? Med hjälp av händelser tagna från verksamheten, och med stöd av forskning, diskuteras här det interkulturella förhållningsättet. Boken vänder sig till alla som arbetar i förskolan, med råd och verktyg för att interkulturellt samspel ska berika verksamheten. Den utgår från förskolans uppdrag och för resonemang om kommunikativa processer, jämställdhet, traditioner, religion och tidsuppfattning