Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
Pandemin har medfört begränsningar i vardagen och påverkan på individnivå – med det ökar också riskerna för att utsättas för våld i hemmet. Forskning om våld är viktigt för att skapa kunskap och förståelse om bakomliggande mekanismer och vilka åtgärder som krävs för att minska våldet. Vi har träffat forskaren Peter M. Jansson som är doktor i socialt arbete.
Vad forskar du inom?
Jag bedriver just nu forskning på tre områden: behandling av våldförövare, maskulinitetskonstruktioner och våld mot kvinnor samt relationen mellan skamkänslor och självskadebeteenden hos unga.
I en studie undersöker jag varför kriminalvårdens våldbehandlingsprogram uppvisar en obetydlig effekt på återfall. I en annan nyligen publicerad jämförande studie undersöker jag skillnader i attityden till våld mot kvinnor mellan män som arbetar för jämställdhet och män som dömts för våldsbrott.
Hur bedriver du din forskning?
Jag samlar in material till min forskning med kvalitativa metoder som biografiska djupintervjuer och fokusgrupper och utgår från tidigare forskning, utvärderingar och offentliga databaser för att identifiera problemområden och kunskapsluckor.
Vad driver dig som forskare?
Våldsförövare och våldsoffer uppstår inte oberoende av det samhälle de lever inom utan kan betraktas som en avspegling av samhällets normsystem. Våld, i alla dess former, drabbar resurssvaga människor hårdast. Våldsforskning måste därför både vara normkritisk och synliggöra strukturell ojämlikhet. Att kunna bidra till att mäns återfall i våld minskar utgör en viktig drivkraft, kan återfall förhindras minskar lidandet hos både våldsoffer, förövare och anhöriga.
Hur kommer den forskning du bedriver att öka kunskapen om detta allvarliga samhällsproblem?
Forskning på detta område leder till mer kunskap och kan därmed vara underlag för att ta fram effektiva åtgärder för att begränsa våldet. Idag finns ett överskott på våldsforskning som beskriver samband mellan olika faktorer och våld, men ett underskott på forskning som förklarar mekanismerna bakom varför dessa faktorer hänger samman.
För att få åtkomst till mekanismerna bakom våld behövs mer kvalitativ forskning. Till exempel behöver vi i detalj undersöka hur negativa barndomserfarenheter kan lägga grunden för skadligt våld mot andra och sig själv. Vi behöver också djupare förståelse av vilka behandlingsformer som bäst passar för olika typer av intimt partnervåld.
Kan utbildning ha någon effekt för att motverka våld i nära relationer?
Generellt kan utbildning ha effekt eftersom kunskap i regel ökar förmågan till självreflektion över hur man agerat tidigare och ska agera framledes. Utbildningskampanjer tydliggör vilka normer som samhällets enats om och synliggör och skambelägger det som avviker.
Men våldsbeteenden grundläggs ofta mycket tidigt i en människas liv och skolan får därför en viktig roll i det förebyggande arbetet. Elever som tidigt i sin utbildning både får kunskap om våld i nära relationer och får möta och prata med både våldsförövare och våldsoffer har större möjligheter att integrera olika perspektiv och kunskap till en kritisk helhet.
Utbildning om våld har som isolerad företeelse tveksam effekt på den grupp av våldsförövare som bär på negativa barndomsupplevelser som innefattar fysiskt, sexuellt och psykiskt våld, för att nå den gruppen krävs andra typer av insatser.
Kampanjen: Tillsammans mot våld
För att stärka arbetet mot våld i nära relationer och nå ut till våldsutsatta har länsstyrelserna och Jämställdhetsmyndigheten startat kampanjen Tillsammans mot våld. Där kan du som blir slagen, slår eller känner dig orolig för någon i din närhet få stöd.
