Forskning om skolans demokratiuppdrag gav licentiatexamen
1 min läsning

Hur gestaltar och hur talar lärare i grundskolan om demokrati och vilka demokratiska arbetsformer används? Detta har forskaren Anna Henriksson Persson sökt svar på. I sin avhandling vill hon bidra med kunskap om hur lärare konstruerar mening i, innebörd av och form åt skolans demokratiuppdrag.
Anna Henriksson Persson
Anna Henriksson Persson har forskat om hur lärare i grundskolan förhåller sig till demokrati i sin undervisning. I dag fick hon sin licentiatexamen.

Den 9 februari var det dags för henne att lägga fram sin licentiatuppsats för opponering vid Högskolan Dalarna, med titeln ”Demokratiuppdrag och demokratiska arbetsformer i grundskolans mellanår”.

I sin forskning har Anna Henriksson Persson gjort en studie i hur lärare förhåller sig till skolans uppdrag inom både fostran och utbildning inom demokratiområdet. Fokus riktas mot lärarnas erfarenhet och professionella överväganden som de gestaltas i deras tal och i deras SO-undervisningspraktik. Hon beskriver sex lärares arbetsvardag och hur de förhåller sig till, och konstruerar skolans demokratiuppdrag inom ramen för SO-undervisningen.

Sara Aldenmyr Irisdotter hälsade välkommen och öppnade seminariet genom att berätta om Skolnära, en forskarskola med forskning som sker i nära anknytning till skolans verksamhets. Det sker i samarbete med Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna (PUD). Hon hälsade även opponenten Christina Osbeck, från Göteborgs Universitet, välkommen.

Opponenten Christina Osbeck sammanfattade studien och dess resultat. Ett av resultaten är att lärare upplever demokratiuppdraget som diffust och gärna vill ha stöd i arbetet. När lärare beskriver meningen med demokratiska arbetsmetoder handlar det mycket om att etablera elevinflytande och arbetsmetoder, samarbete mellan elever och lärprocessen där elever gradvis ökar sin förmåga att få inflytande över sitt lärande.

På eftermiddagen erhöll Anna Henriksson Persson sin licentiatexamen.